background preloader

Strategier – en viktig grund att stå på

Strategier – en viktig grund att stå på
Jag har funderat mycket på vad som utmärker min undervisning, och kommit fram till ordet strategier. Det finns tydligare i kursplanerna nu är tidigare, och jag nämner ordet på var enda lektion i språk jag har. Nyligen skapade jag en bild för att förtydliga förmågorna i språk, och strategierna ligger som en grund för allt det andra. För att göra eleverna medvetna om hur strategierna fungerar och vilka de faktiskt redan använder förtydligare jag hela tiden. ”Nu ska vi göra Simon says. Vilken strategi kan man ta till om man är osäker på vad jag sade? Just det, titta på vad en kompis gör.” eller ”När vi läser texten har vi styckeordlistan som stöd, att använda den är en strategi, kommer ni ihåg det?” Vi övar också strategier genom att t.ex. spela word game, en favorit bland de allra flesta elever jag haft. De digitala strategierna är något jag brukar ta med i mina föreläsningar, bland annat finns det några i underlagen från engelsklärarkvällen i Göteborg och SETT2015.

https://miasklassrum.wordpress.com/2015/11/05/strategier-en-viktig-grund-att-sta-pa/

Related:  LässtrategierLearning and This and ThatÖvrigtÄmnenStrategier

Ordförråd Det är en förutsättning för att skapa ett sug efter att läsa böcker. Men hur gör man? Vad ska jag tänka på när jag hjälper barn att välja böcker? Var tog gloslistan vägen? (4): Hur många ord måste eleverna faktiskt kunna? —... Något man får komma ihåg när man söker till gymnasiet är att de olika programmen kräver lite olika typer av engelska. Exempelvis skall naturelever kunna prata om grundläggande naturvetenskap på engelska, något som dock kräver direkt specialistkunskap ur vokabulärhänseende. För engelsklärare på gymnasiet kan det därför finnas anledning att tillsammans med karaktärsämneslärarna i respektive program sammanställa listor på begrepp som det är bra att känna till.

Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Logopeden i skolan: Inbyggd OCR-funktion i Google Docs - få inskannade bildfi... Det finns en gratis inbyggd ocr-funktion i Google Docs som du kan använda på inskannade textfiler eller foton på text som du tagit med din mobil. Denna text kan du sedan markera och få uppläst med en talsyntes, t.ex. Oribi Speak.

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse.

Träna läsförståelse Även om förutsättningarna för läsförståelse, som bakgrundskunskap, ordförråd, minne och slutledningsförmåga är i sin ordning kan läsaren ha svårt med att förstå en skriven text, eftersom läsförståelse måste övas aktivt. Inte heller räcker det med riklig tillgång till böcker, utan de måste kompletteras med systematisk, medveten, direkt undervisning i läsförståelse. Läsförståelse utvecklas inte automatiskt genom tyst läsning. Även om barnet läser böcker i mängder kan hon fastna på sin bekvämlighetsnivå och varken utveckla sin läsförståelse eller sitt ordförråd. Läsförståelse behöver undervisas och övas I skolan satsar man ofta mycket på själva läs- och skrivinlärningen i nybörjarundervisningen.

Var tog gloslistan vägen? (2): Har vi tappat språkmetodiken? — LASSE_BJORKLUND En dag för några år sedan åkte jag ut till Arlanda för att lyssna till ett antal föredrag som Skolverket arrangerade med anledning av att en ny läroplan, Gy11, skulle införas. Under en genomgång av förändringar av engelskämnet talade man lite kort om grammatik- och vokabulärundervisning. Tanken var, menade man, att lärare skulle sluta undervisa dessa färdigheter separat, utan enbart i de naturliga kontexter där frågor kring exempelvis grammatiska strukturer kunde dyka upp. Ett visst mummel utbröt i församlingen. Förändringar ledde till mindre stress Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra. Vi kan inte, som mattläggaren, slå en blick på dagens arbete och tänka ”klart”! I takt med att allt man ska göra och kunde ha gjort har ökat så har det samtidigt smugit sig in uttryck som ”good enough”, ”hög lägstanivå”.

Vägen mot en formativ bedömningskultur VT påbörjade jag och min kloka och modiga personal en spännande och utvecklande resa mot att bygga vår visions grund i en formativ bedömningskultur på skolan. Ett resa som har varit mycket utmanande och lärande för oss alla och som nu är inne på 5:e terminen. Vi har kommit till den fasen att vi faktiskt kan se att vårt arbete har gjort stora avtryck i vår gemensamma syn på vad undervisningskvalitet är. GT - inget att vifta bort - Mia Smith Många lärare viftar bort digitala verktyg som automatöversättningsverktyg och digitala ordböcker, kanske av okunskap, kanske av rädsla. Men eleverna använder Google Translate oavsett vad vi säger, och att använda verktygen på rätt sätt är en språklig strategi på samma som som att använda en ordbok eller omformulera sina tankar med andra ord. Men hur fungerar det egentligen? Vad ska man tänka på för att inte falla i de fällor som faktiskt finns? Jag har gjort en film riktad till elever kring just digitala verktyg som del av språkundervisningen och språkinlärningen. I filmen går jag igenom fem digitala verktyg: Google, Google Translate, digitala ordböcker i mobilen, Wikipedia som språkverktyg och stavnignskontrollen.

Svindlande höjder Martin Widmarks arbetar med projeket Ett läsande klassrum för årskurs 1-6. En webbplats med texter av intressanta barn- och ungdomsförfattare. Studieplaneringar i lässtrategier är kopplade till varje text. Allt är fritt att ladda ned och kopiera. Webbplatsen publiceras i april 2014. Finns det liknande resurser för lärare och bibliotekarier på högstadiet och gymnasiet? Språkprov enligt Lgr11 - vad bedömer vi och hur? - Mia Smith Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet. Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter.

Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare Att tala flera språk är ett bra sätt att höja sina aktier på partnermarknaden. När språkutbildningsföretaget Kaplan frågade sina, i sammanhanget något jäviga, studenter svarade 98 procent att de attraherades av människor som behärskar flera språk. Liknande siffror fick konkurrenten Rocket languages, där 79 procent tände på flerspråkighet. Historiaprov såhär? #2 - Magnus Blixt Efter att ha jobbat lite övergripande med förståelse för historiebegrepp och tidslinjer så har vi nu arbetat med klassikern ”Vasatiden”. Vi inledde med en liten läxa, vilket om inget annat gav en del intressanta föräldrakommentarer: Enligt författaren Jan Mårtensson är #1523, #1632 samt #1718 vanliga portkoder* på Östermalm. Lämna en rimlig förklaring till varför du tror att det är så? Det fanns ingen lärobok över till oss, så jag har valt att arbeta med olika källor och på köpet fått bra diskussioner om källkritik. Vi har läst, funderat, diskuterat.

Related: