background preloader

Strategier – en viktig grund att stå på

Strategier – en viktig grund att stå på
Jag har funderat mycket på vad som utmärker min undervisning, och kommit fram till ordet strategier. Det finns tydligare i kursplanerna nu är tidigare, och jag nämner ordet på var enda lektion i språk jag har. Nyligen skapade jag en bild för att förtydliga förmågorna i språk, och strategierna ligger som en grund för allt det andra. För att göra eleverna medvetna om hur strategierna fungerar och vilka de faktiskt redan använder förtydligare jag hela tiden. ”Nu ska vi göra Simon says. Vilken strategi kan man ta till om man är osäker på vad jag sade? Just det, titta på vad en kompis gör.” eller ”När vi läser texten har vi styckeordlistan som stöd, att använda den är en strategi, kommer ni ihåg det?” Vi övar också strategier genom att t.ex. spela word game, en favorit bland de allra flesta elever jag haft. De digitala strategierna är något jag brukar ta med i mina föreläsningar, bland annat finns det några i underlagen från engelsklärarkvällen i Göteborg och SETT2015.

https://miasklassrum.wordpress.com/2015/11/05/strategier-en-viktig-grund-att-sta-pa/

Related:  ÖvrigtBedömningLäsförståelse

Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration.

Betygsinflation och missförstånd - Nicklas Mörk Skolverket gick den 2:a maj ut med ett förtydligande och en utvidgad tolkning av begreppet “till övervägande del” som används för betygen D och B. Det dröjde inte länge innan rubrikerna i tidningarna gav intrycket att det nu blivit mycket lättare att få höga betyg.Det dröjde heller inte många timmar innan missuppfattningarna kring förtydligandet började cirkulera. Inte blev det bättre idag när SVT.se publicerade en artikel om att betygen skapar oro och irritation. I artikeln står: “Elever som har ”vissa välutvecklade kunskaper” på A- eller C-nivå utan att klara alla moment på den nivån ska kunna få B respektive D.” Detta stämmer inte. Förändringar ledde till mindre stress Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra. Vi kan inte, som mattläggaren, slå en blick på dagens arbete och tänka ”klart”! I takt med att allt man ska göra och kunde ha gjort har ökat så har det samtidigt smugit sig in uttryck som ”good enough”, ”hög lägstanivå”.

Eng åk 9 Writing - Nationella prov i främmande språk, Göteborgs universitet Här ges exempel på autentiska elevtexter som bedömts uppfylla kunskapskraven för betygsstegen E, C och A vad gäller skriftlig produktion och interaktion för årskurs 9. Underlaget för exemplen är uppgiften A Letter to CONNECT, i vilken det finns ett brev som ska besvaras. Brevet innehåller ett antal frågor/punkter som elever kan ha som stöd när de ska visa sin förmåga att skriftligt beskriva, förklara och diskutera på engelska. För varje nivå (E, C och A) finns ett exempel med en utförlig kommentar som motiverar bedömningen. Dessutom finns för varje nivå också två okommenterade exempel som kan användas av lärare och elever för diskussion om en texts olika kvaliteter. Texterna visar på olika kvaliteter beträffande såväl språk som innehåll.

INTRODUCTION ”The Magic Finger” by Roald Dahl. Årskurs 4 läser just nu ”The Magic Finger” av Roald Dahl. Eleverna har själva fått välja om de vill läsa lite snabbare eller lite långsammare med mer tid för tolkningar och frågor. Det blev till slut två ganska jämna grupper (i alla mina tre klasser). Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare Att tala flera språk är ett bra sätt att höja sina aktier på partnermarknaden. När språkutbildningsföretaget Kaplan frågade sina, i sammanhanget något jäviga, studenter svarade 98 procent att de attraherades av människor som behärskar flera språk. Liknande siffror fick konkurrenten Rocket languages, där 79 procent tände på flerspråkighet. Arbetsuppgifter kopplade mot Europeisk språkportfolio Om ni använder er av Europeisk språkportfolio i er undervisning i språk så har jag tips på en sida där ni kan hitta material på den nivå eleverna befinner sig, dvs A1, A2, B1 och B2. Sidan hittar ni British Council och den är sorterad efter förmågorna (skills). Nedan ser ni vad varje nivå motsvarar för årskurs; nivå A1-A2 ska du ha nått till i slutet av år 6 och nivå B1/B2 år 9, som motsvarar nivå 5. Det kan jämföras mot att det andraspråk eleverna läser i grundskolan är satt till nivå 2, dvs B2 och SVA som ligger på B2 i år 9. Läs mer här.

Få syn på läsförmågan genom skriftlig uppgift Om du vill få fram elevernas läsförståelse av en text som ni läst kan man ju göra det på många olika sätt. Ett sätt som många av mina elever tycker är roligt är när de får göra detta i skrift. Inte genom att de svara på frågor kring det lästa utan genom att få skriva till det lästa. Läsförståelse i den bemärkelsen är ganska tråkig ur en elevs perspektiv men ändå nödvändig då de nationella proven är uppbyggda så. Men kan vi få fram läsförståelsen på andra sätt än genom frågor?

Konsten att ge strategier för att lyssna Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång.

Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015).

Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra. Elevledda utvecklingssamtal – varför? – ThereseLinnér Elevledda utvecklingssamtal – varför då? Mitt svar på det är engagemang och en insikt om att man själv kan vara med och ta kommandot över sitt lärande. Jag tyckte att jag hade väl fungerande utvecklingssamtal som var trepartssamtal. Alla parter kom väl förberedda till samtalen och vi kunde prata om nuläge och nästa steg precis som det står i de allmänna råden från skolverket. När jag hörde talas om elevledda samtal var jag skeptisk och det berodde på att jag tyckte att jag redan erbjöd delaktighet och att jag funderade dessutom på vad det skulle säga om min profession om jag valde att släppa kommandot över samtalet. Hur man än vänder och vrider på det är det mitt uppdrag att ha koll på läget och förmedla det tänkte jag.

Dags för betyg Kunskapskrav i varje ämne I varje ämne och kurs i skolan finns det kunskapskrav. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A, och det finns kunskapskrav för betygen E, C och A.

Related: