BLOGG – Patricia Diaz. En liten heads-up för långt men viktigt inlägg (med många länkar)!
När jag lyssnade på avnittet ”Allt är inte Facebook” ur podden ”Jakten på likes” med Isa Galvan och Linnea Holst slog det mig hur viktigt det ändå är att ha (tänkte först skriva ”lite” men tog bort det sen) koll på vad barn och ungdomar gör på nätet. Podden riktar sig till föräldrar (alla vuxna?) Som vill lära sig allt om sociala medier.
I podden diskuteras de vanligaste sociala plattformarna där barn och unga möts idag: Snapchat, Ask, Kik, Instagram, Musical.ly med flera. Utöver sociala plattformar tar podden upp ämnen som nätjuridik, bekräftelse, källkritik och näthat. Nedan kommer några rader om några av de sociala medier som tas upp i podden, plus ett par till. Snapchat – grundat av Evan Spiegel, Bobby Murphy och Reggie Brown och lanserades 2011. Snapchat växer så det knakar och är verkligen de ungas sociala medium. Instagram – fortfarande himla poppis även bland de yngre. Wattpad – ”Har du läst min bok?” Show me what you can do - Mia Smith. Vi har alla varit där.
Du ska hålla en muntlig presentation inför klassen. På ett annat språk. Svetten lackar. Du börjar stamma och tänker direkt att du pratar sämre än vad du egentligen kan. Tänk så mycket bra material det finns... I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning.
Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever. Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. Ett alternativ till att arbeta med vanliga filmer är att arbeta med kortfilm. The Canswedian English Teacher – Just another Edublogs site. Katarinas blogg: Det vidgade textbegreppet. Att arbeta utifrån ett visst tema i ämnet svenska är något som jag brukar utgå ifrån i min planering.
Under höstterminen i åk 8 arbetade vi kring temat spänning och som motvikt till detta, fokuserar jag nu under vårterminen på kärlek. Under fem veckors tid har eleverna arbetat med en stor skrivuppgift i Google classroom, Kärlekshandboken, där de kontinuerligt fått formativ bedömning av mig. Vilka otroliga arbeten det har blivit! Parallellt med detta har jag läst boken Som hund som katt av Per Nilsson högt, en nyutgiven bok vars berättarperspektiv fängslar eleverna. Huvudkaraktärerna har inga namn utan kallas jag och du och deras kön avslöjas inte förrän på slutet och då får man bara reda på du-personens kön.
Början är slutet och slutet är början... Hur var det nu, det där med kronologi?
Jag ställde frågan till mina elever i samband med att vi hade läst en novell. Vi hade tidigare diskuterat begreppet kronologi och genom litteraturen försökt exemplifiera rak kronologi, bruten kronologi och parallellhandling. Elevernas svar vittnade om att de hade koll på läget. Pernillas Humfryblogg: svenska åk 7. Nu ska vi prata om Juno!
Vi kommer att göra det genom att chatta. Jag har delat in er i grupper. Gruppen skapar sedan ett eget chattrum på todaysmeet.com och mejlar länken till Pernilla. Loggar in... Jenny på Wendes: Gemensam romanläsning i Svenska 1. Tillsammans med skolans bibliotekarie arbetar jag just nu med ett läsprojekt i kursen Svenska 1.
Vi genomför det i en Byggetta som består enbart av grabbar. I det här inlägget kommer jag att beskriva vår arbetsgång och dela med mig av en del frågor och material. Läsprojektet är en del av skolans arbete med Läsrörelsens Berättelser som förändrar. Om Berättelser som förändrar har jag tidigare skrivit ett par inlägg och du får gärna läsa vidare i dem för att få mer information: Under vårterminens början planerade bibliotekarien och jag läsprojektet. Vad har vi då gjort? "Det kommer att vara långtråkigt och ointressant för jag läser inte böcker.
" "Jag har inga förväntningar. " "Det verkar vara en bok som är långtråkig, för den är tjock och inget kul kommer att hända på länge. " Någon visade ett visst intresse och skrev så här: "Jag tror att boken kommer att vara intressant och bra. " Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning.
Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser.
Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. När väl frågan är gjord är det den man ska försöka besvara när man läser stycket under rubriken. Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith. En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket.
Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Hur talar vi när vi talar med olika personer? I kursplanen i engelska ser det ut så här: I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. (Kunskapskrav för E i år 9 i engelska) Läsa roman - Svenska 1 - Emmas klassrum. A story of love - and pride - Fröken Ekmans klassrum.
Annika Sjödahl. Fredrik Sandström.