background preloader

Lärarbloggar

Facebook Twitter

Show me what you can do - Mia Smith. Vi har alla varit där.

Show me what you can do - Mia Smith

Du ska hålla en muntlig presentation inför klassen. På ett annat språk. Svetten lackar. Du börjar stamma och tänker direkt att du pratar sämre än vad du egentligen kan. Känns det bra? Att få bedömningsunderlag för muntlig produktion är en logistisk mardröm. Jag har tidigare bloggat om vikten av att plocka in den extramurala engelskan i undervisningen för att öka motivationen och visat exempel på hur eleverna får uttrycka sig genom olika mer nydanande textformer. Mina 7or fick en liknande uppgift, dock med mindre uttalad mottagare. Elevernas filmer blir bara någon minut långa, men det räcker gott för att jag som lärare ska hinna bilda mig en tydlig uppfattning om hur deras talade engelska låter. En bonus är att eleverna lär sig hantera ytterligare funktioner på sin dator, vilket ju också ligger inom ramen för skolans uppdrag.

En ytterligare effekt är att jag lär känna mina elever ännu bättre. Tänk så mycket bra material det finns... I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning.

Tänk så mycket bra material det finns...

Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever. Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. The Canswedian English Teacher – Just another Edublogs site. Katarinas blogg: Det vidgade textbegreppet. Att arbeta utifrån ett visst tema i ämnet svenska är något som jag brukar utgå ifrån i min planering.

Katarinas blogg: Det vidgade textbegreppet

Under höstterminen i åk 8 arbetade vi kring temat spänning och som motvikt till detta, fokuserar jag nu under vårterminen på kärlek. Under fem veckors tid har eleverna arbetat med en stor skrivuppgift i Google classroom, Kärlekshandboken, där de kontinuerligt fått formativ bedömning av mig. Vilka otroliga arbeten det har blivit! Parallellt med detta har jag läst boken Som hund som katt av Per Nilsson högt, en nyutgiven bok vars berättarperspektiv fängslar eleverna. Huvudkaraktärerna har inga namn utan kallas jag och du och deras kön avslöjas inte förrän på slutet och då får man bara reda på du-personens kön. Som en fortsättning på kärlekstemat har min ambition varit att få in det vidgade textbegreppet i klassrummet, vilket utöver skrivna och talade texter också omfattar bilder.

Text-till-själv-koppling :Finns det någon i filmen som påminner om ditt eget liv? Början är slutet och slutet är början... Hur var det nu, det där med kronologi?

Början är slutet och slutet är början...

Jag ställde frågan till mina elever i samband med att vi hade läst en novell. Vi hade tidigare diskuterat begreppet kronologi och genom litteraturen försökt exemplifiera rak kronologi, bruten kronologi och parallellhandling. Elevernas svar vittnade om att de hade koll på läget. Det var helt enkelt dags att gå vidare. Just då trillade jag över Kortfilmsklubben på ur.se, en klubb med franska kortfilmer, tänkt för undervisning i franska på gymnasiet. Under tiden som jag tittade hade jag begreppet kronologi i huvudet. Vi kunde genom denna film på knappt 7 minuter få ytterligare ett begrepp i vår ryggsäck. Vid nästa lektion byggde jag vidare på det här med kronologi. Eleverna satte igång att skriva.

Kanske är det här ett upplägg som du vill testa med dina elever? Pernillas Humfryblogg: svenska åk 7. Nu ska vi prata om Juno!

Pernillas Humfryblogg: svenska åk 7

Vi kommer att göra det genom att chatta. Jag har delat in er i grupper. Gruppen skapar sedan ett eget chattrum på todaysmeet.com och mejlar länken till Pernilla. Ni väljer sedan en av de färgglada frågegrupperna här längre ner och diskuterar de frågorna. Varför chattar vi? Det kan vara bra att pröva olika sätta att diskutera på. Hur gör vi för att chatta? 2. 3. Loggar in... Jenny på Wendes: Gemensam romanläsning i Svenska 1. Tillsammans med skolans bibliotekarie arbetar jag just nu med ett läsprojekt i kursen Svenska 1.

Jenny på Wendes: Gemensam romanläsning i Svenska 1

Vi genomför det i en Byggetta som består enbart av grabbar. I det här inlägget kommer jag att beskriva vår arbetsgång och dela med mig av en del frågor och material. Läsprojektet är en del av skolans arbete med Läsrörelsens Berättelser som förändrar. Om Berättelser som förändrar har jag tidigare skrivit ett par inlägg och du får gärna läsa vidare i dem för att få mer information: Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning.

Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser.

Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning

Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. När väl frågan är gjord är det den man ska försöka besvara när man läser stycket under rubriken. Med ett så enkelt knep kan eleven lättare veta vad det är den ska fokusera på under läsningen. Källa: Gleerups lärobok Möt historien skriven av Olle Larsson. Hade det varit texten, som syns på bilden ovan, som eleven skulle läsa hade en fråga kunnat vara: Vad är tjänstesamhället? Mitt andra tips handlar mer om hur man som läsare kan reflektera över sin läsning. Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith. En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket.

Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith

Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Läsa roman - Svenska 1 - Emmas klassrum. A story of love - and pride - Fröken Ekmans klassrum.

Sara Bruun

Annika Sjödahl. Fredrik Sandström.