En läsupplevelse på 90 sekunder. Jag har alltid varit nyfiken på hur man får en läsare att bli intresserad av böcker.
Då jag vid några tillfällen arbetade i bokhandel förstod jag att det är en komplex sak att intressera för böcker. Läsaren som är i bokhandeln ville inte ha råd i egentlig mening utan ville hellre berätta om det de läst tidigare. Små boksamtal om det lästa var ofta vägen till en ny bok. Det handlar om att börja med den lästa boken eller den bok man lyssnat till på radio eller hört någon annan prata om på teve. Jag har alltid funderat över hur man som läsare blir intresserad av böcker. För många år sedan föreläste jag vid en skola. Tid för samtal om böckerna och en stund för författaren att nå ut genom en förmedlande stämma är en generös väg att ge åtminstone en gnutta inblick av det som finns att läsa. För några månader sedan föreläste jag om hur man kan undervisar ur en endaste bok. . – Men… jag fattar inte … så mycket man kan få uppleva av en sådan liten stund.
. – Finns den i biblioteket? – Du får fråga.
"Sommarboken" för mig som pedagog. I Kristianstads kommun, precis som i många andra kommuner i Sverige, har man "Sommarboken".
Det är bibliotekens sommarlovssatsning för barn och unga. Det man ska göra är att läsa 5 böcker och få en. Jag gillar idén med "sommarboken" och har därför själv passat på att ha "sommarboken". Jag har läst 5 böcker som direkt kan kopplas till min undervisning. Jag har dock inte valt någon bok efter min läsning. De fem böcker som jag har läst är: Utmanande undervisning av James NottinghamDet digitala läsandet av Maria RasmussonAtt läsa faktatexter av Adrienne GearUtvandrarna - LL-förlagetAxel var idiot - LL-förlaget Två av böckerna fanns med i det "pedagogiska läslyftet" och har diskuterats där (både på Facebook och via HangOuts).
Vad tar då jag med mig från Nottinghams "Utmanande undervisning"? 1) Reflektion - Att lära sig reflektera är viktigt. Högläsning med ökat elevansvar. I boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund finns ett lektionsförslag som hon kallar ”Högläsning med ökat elevansvar”.
Detta provade jag idag och här ska jag berätta om hur Barbro Westlund beskriver övningen i boken och hur jag genomförde den i klassrummet. Syftet är att högläsningen ska ge goda effekter på flyt i läsningen, som då i sin tur påverkar förståelsen. Två elever (som har svårigheter med läsning) bildar en läsgrupp (som du lärare har valt ut) sedan läser den ena texten högt tre gånger för den andra. Den som läst gör sedan en självvärdering i ett enkelt läsprotokoll. Läs- och skrivportalen. Läsande klass. Filmer. Att utveckla och samtidigt bedöma elevers läsförståelse.
No teacher left behind! Informationstjuvar aktiverar förförståelse. Läsrelaterade aktiviteter har jag skrivit om vid ett flertal gånger förut och i det här inlägget tänkte jag fokusera lite extra på en rätt rolig "före-läsning"-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll.
Aktiviteten bidrar också till att eleverna utvecklar strategier för att dra nytta av olika slags ledtrådar i en text för att öka förståelsen. Aktiviteten kallas informationstjuvar på svenska men namnet är betydligt mycket mer intressant på engelska: T.H.I.E.V.E.S. eftersom det är en akronym för följande: TitleHeadingsIntroductionEvery first sentence in a paragraphVisuals and vocabularyEnd-of-chapter questionsSummary Suzanne Liff Manz som har hittat på THIEVES, har formulerat ett antal frågor under varje rubrik som man sedan använder tillsammans med eleverna. Dessa frågor har jag sedan försökt översätta så jag skulle kunna använda dem i min undervisning. Title. Tips och material från lärare.
Boksamtal. Presentationer. Filmer. ASL. Skriva sig till läsning. Cori. RT. Läsa. EN LÄSANDE KLASS. Artiklar. Lässtrategier bilder. .bodycard 2210.