background preloader

Betyg

Facebook Twitter

1 Rättssäker betygssättning. Betygshetsen odlas i datorns matriser, inte i betygsmodellen. Det delas just nu en krönika skriven av Jenny Strömstedt: Det råder betygshets i skolan.

Betygshetsen odlas i datorns matriser, inte i betygsmodellen

Hon skriver att det betygssystem vi har nu gör att det skapas en betygsfxering som knäcker ungarna. Det är inget tvivel om saken, det råder verkligen betygshets och det är verkligen många ungar som dukar under av den inre och yttre pressen. Där är vi överens. Däremot ser jag lite annorlunda på orsaken till pressen och hetsen. Jag ser inte sambandet mellan betygsskalan (nej, det är fortfarande inte ett nytt system, det fick vi 1994) och hetsen. När jag gick i gymnasiet var betygen relativa. Nu är betygen utformade som kunskapsstandards och det är hur väl man kan använda sin kunskap som är viktigt. Betyg - Så funkar det!

Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till.

Betyg - Så funkar det!

Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version.

Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Kunskapskrav Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? //Uppdatering maj 2016// Vilseledande debatt om skolans problem. Politikerna uppträder som om de kunde ge utbildning utan läxor och prov och som om speciallärare och färre elever per klass magiskt kunde öka kunskaperna utan att man behöver ställa krav på elever och familjer.

Vilseledande debatt om skolans problem

Så är det naturligtvis inte, skriver professor Inger Enkvist. Vid ett seminarium i Lund den 13 maj om forskningens samhällsansvar talade Bo Rothstein, professor i statsvetenskap i Göteborg, om en inriktning inom ämnet statsvetenskap som understryker att demokrati är något mer än att medborgarna får rösta vart tredje eller vart fjärde år. De beslut som tas i en demokrati bör också vara ”true and right” och för att de ska kunna vara detta måste utbildning, forskning och nyhetsförmedling ge medborgarna pålitlig kunskap. Den här inriktningen kallar sig ”epistemisk demokrati”. Efter att politikerna under årtionden har avfärdat all kritik, har de internationella rapporterna om sjunkande utbildningskvalitet gjort att utbildningskvalitet blivit ett politiskt tema.

Fel fokus Inger Enkvist. ”Eleverna kan nå målen, men de vill inte” säger många lärare – Anders J Bergkvist. Skolinspektionens undersökning visar att många lärare svarat att ”Eleverna kan nå målen, men de vill inte”.

”Eleverna kan nå målen, men de vill inte” säger många lärare – Anders J Bergkvist

Jag tycker att det är lite sorgligt att konstatera det, även om det övergripande är en hög tilltro till att eleverna kan nå målen, säger Ann-Marie Begler. Och var sjätte elev är rädd för en vuxen i skolan. Vi kan aldrig sätta gränser för andra, men vi kan sätta gränser kring oss själva och vad vi accepterar eller ej – men gränser för andra nej! Att sätta gränser för andra är för mig förtryck och fascism. Lika litet kan vi tala om för andra att dom ska vilja något eller tycka något men vi kan hjälpa dem finna sin drivkraft men då måste vi först nå fram till deras hjärta.

Jag har tidigare berättat om den unga killen (åk 8) som gett upp skolan och praktiserade i butik istället. Vi fortsatte samtalet och jag undrade vad i TV/Data-spelandet det var som intresserade honom och om det fanns något inom den ”världen som skulle kunna locka honom till arbete?”. 6.3 Hur sammanväger du bedömningar till ett betyg? Betyg - Så funkar det!

Lärmoduler i bedömning. Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning.

Lärmoduler i bedömning

Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. Bedömningen ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet, det räcker således inte att bedömningen grundar sig på ett enda tillfälle utan det måste läraren bestämma sig för innan vad hen behöver för att betygsunderlaget ska vara tillförlitligt.

LPP: Alignmentmetoden: