background preloader

Svenska lektionstips

Facebook Twitter

Jenny på Wendes: Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop? Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens.

Jenny på Wendes: Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?

Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur! Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!

". Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Hur gick det då? Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning. Har du hört talas om adjektivsjukan?

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning

Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn! " Grammtiska metaforer. Att använda grammatiska metaforer är ett sätt att föra komplexa resonemang.

Grammtiska metaforer

Istället för att uttrycka meningen enkelt stöper man om den så den blir mer komplex och inte så lätt att tolka. Det finns lite olika sätt att se på hur bra och enkel texten blir med grammatiska metaforer, vi har i många fall gått i från substantiv sjukan för att uttrycka oss på ett enklare sätt, men om vi istället lär oss att man kan formulera sig på olika sätt hjälper vi också till att bli mer kritiska läsare menar en del. Det ingår idag i ett språkutvecklande synsätt där vi istället ger verktyg för hur vi kan läsa och tolka samt förenkla språket, men även åt andra hållet. Vad är då en grammatisk metafor? Det som är kännetecknande är att meningarna ofta blir lite längre. Först måste man veta skillnaden mellan ett verb, ett substantiv och adjektiv. Substantiv är namn på ting. Adjektiviseringar Där verbet byts ut mot ett adjektiv istället som De såg en hoppande kanin istället för De såg en kanin hoppa.

Att gestalta (använda verb) Gestaltning – Vad är det?

Att gestalta (använda verb)

Ordet Gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det”. Dvs att gestalta handlar om att visa så läsaren kan måla upp blir i huvudet. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Skriver man tex ”Olle var arg”, så berättar man. Men om man istället skriver – ”Olle höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg”- så gestaltar man. Här kommer ett exempel på en ogestaltad mening: ”Han blev ledsen.” Och här kommer en ”gestaltad” variant på samma mening: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.”

Vi tar ett exempel till! Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. I de ”ogestaltade” meningarna använder skribenten ett adjektiv för att berätta för läsaren om hur personen känner sig, nämligen adjektivet ”ledsen”. Att beskriva målande (med adjektiv) Upphovsmän och deras uppsåt. All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda.

Upphovsmän och deras uppsåt.

Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov.

Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Vi läser gemensamt: Läs sedan själv följande två artiklar: Äkthet Tid Beroende Tendens. Skriva informellt brev. Den knäppa lektionen mellan två arbetsområden - Google Docs. SMS till chefen.