Re:flex » Nättidning för folkbildningens flexibla lärande. PIM - Webbquest är ett sätt att skapa sammanhang och strukturera användandet av Internetresurser. Ordet webbquest i sig betyder egentligen bara nätutmaning, och skulle förstås kunna vara vad som helst som utspelar sig på Internet. Men webbquest används också som begrepp för en metod som utvecklats av Bernie Dodge och Tom March vid San Diego State University. I introduktionsfilmen såg du ett exempel på vad en webbquest kan vara.
Den heter Göteborgsresan och är framtagen av Trafikkontoret i Göteborg. En webbquest enligt Dodge och March är uppbyggd efter ett speciellt system och innehåller sex delar; Inledning, Uppgift, Process, Resurser, Utvärdering och Konklusion. I en webbquest försöker man skapa situationer där grupper av elever behöver information för att ta sig an ett problem och lösa en uppgift. Det är viktigt att eleverna känner att det finns en mottagare för arbetet eftersom de då ofta anstränger sig mer för att uppnå goda resultat.
WebQuest.Org: Home. Virtual learning environment. A virtual learning environment (VLE), or learning platform, is an e-learning education system based on the web that models conventional in-person education by providing equivalent virtual access to classes, class content, tests, homework, grades, assessments, and other external resources such as academic or museum website links. It is also a social space where students and teacher can interact through threaded discussions or chat. It typically uses Web 2.0 tools for 2-way interaction, and includes a content management system. Virtual learning environments are the basic components of contemporary distance learning, but can also be integrated with a physical learning environment[1] which may be referred to as blended learning.
Virtual learning can take place synchronously or asynchronously. A virtual learning environment can also include students and teachers “meeting” online through a synchronous web-based application. Major Components Of Virtual Learning Environment[edit] Purpose[edit] Flexibelt lärande. Flexibelt lärande är ett begrepp inom pedagogiken som innebär att undervisningen tar hänsyn utifrån den individuelle elevens förutsättningar. Vad som gör utbildningen flexibel i praktiken kan variera något. Flexibla inslag kan vara tex att de studerande i stor utsträckning bestämmer tid och plats för sina studier, så kallat rullande intag. Distansundervisning är även det vanligt förekommande. Via en internetansluten dator upprätthålls kontakten med kursledaren och kurskamraterna. Lärmaterialet är idag oftast i digital form samt uppdelat i vad som kallas lärobjekt (Se nedan). I vissa fall använder man en blandad form av undervisning (Eng. Digitala lärobjekt eller lärkomponenter är en metod för att dela upp ett lärmaterial i mindre beståndsdelar för att sedan kunna skräddarsy materialet.
Det flexibla lärandet innebär även att hänsyn tas till den individuella elevens lärstil. En variant av Flexibelt lärande är NUDU som innebär en kombination av När- och Distansundervisning. Flexible learning. Flexible Learning is a set of educational philosophies and systems, concerned with providing learners with increased choice, convenience, and personalisation to suit the learner. In particular, flexible learning provides learners with choices about where, when, and how learning occurs. Sometimes also referred to as personalized learning. Flexible learning is a term often used in New Zealand and Australia see Shurville et al. (2008) Flexible learning approaches are often designed using a full range of teaching and learning theories, philosophies and methods to provide students with opportunities to access information and expertise, contribute ideas and opinions, and correspond with other learners and mentors. See also[edit] External links[edit]
Lärplattform. Lärplattform, utbildningsplattform, LMS (eng. learning management system) eller VLE (eng. virtual learning environment) är en webbaserad kursmiljö ursprungligen avsedd för nätbaserade distanskurser, men som idag i allt högre grad även används som komplement till traditionell undervisning, för e-lärande och flexibelt lärande. En lärplattform eller ett LMS kan beskrivas som ett virtuellt klassrum där kursdeltagare och lärare för en specifik kurs kan kommunicera säkert med varandra, och utbyta lösenordsskyddade dokument. Lärplattformen hanterar kursuppföljning och kursadministration, exempelvis resultatlistor, automaträttade prov, digitalt kursinnehåll i exempelvis text- och videoformat och inlämningskorgar för redovisningsuppgifter.
Flera kommuner i Sverige har idag en lärplattform för de kommunala grundskolorna och gymnasierna. Lärplattformen ska inte sammanblandas med Intranät, communities, gruppvara och system för e-möten, men innefattar vanligen liknande funktionalitet. Learning management system. A learning management system (LMS) is a software application for the administration, documentation, tracking, reporting and delivery of electronic educational technology (also called e-learning) education courses or training programs.[1] LMSs range from systems for managing training and educational records to software for distributing online or blended/hybrid college courses over the Internet with features for online collaboration.
Colleges and universities use LMSs to deliver online courses and augment on-campus courses. Corporate training departments use LMSs to deliver online training, as well as to automate record-keeping and employee registration. Characteristics[edit] History[edit] Purpose[edit] The key to understanding the difference between LMS and other computer education terms is to understand the systemic nature of LMS. Most LMSs are web-based to facilitate access to learning content and administration. LMS and CMS compared[edit] LMS and LCMS compared[edit] LMS Functionality. The Flipped Classroom. The Flipped Classroom - Så gör jag. Innan jul pratade jag mer till eleverna på lektionerna än vad jag pratade med dem. Nu är det precis tvärt om. Den senaste månaden känns det som att jag har pratat mer med eleverna än vad jag gjorde under hela hösten. Man kan säga att jag har gått från att vara i centrum, längst fram i klassrummet, till att nu finnas bland eleverna. Den förhoppning jag hade när jag "flippade" mitt klassrum - att eleverna i större utsträckning skulle vara aktiva på lektionerna - har utan tvekan infriats.
Men jag återkommer till det och berättar först om hur jag rent praktiskt har gått till väga. Så filmar jagTanken med The flipped classroom är att eleverna ska kunna ta del av lärarens teorigenomgångar innan lektionen så att de sedan kan använda och omsätta teorin i praktiken när läraren finns till hands. Så mitt första problem bestod i vilken typ av genomgångar jag skulle göra och hur de skulle filmas. Bilden visar hur jag hänger upp mobiltelefonen när jag spelar in. Filmen visar en genomgång i matematik. Omvärldsbloggen » En dator åt varje elev.
Samhällsutvecklingen och det framväxande digitala medielandskapet är på god väg att ändra villkor och förutsättningar för kunskap och lärande i hela världen. Genom att utnyttja teknikens möjligheter, hitta nya arbetssätt och skapa nya roller för lärare och elever, kan undervisning och lärande fördjupas och förbättras. Detta har UR tagit fasta på när man utvecklat det webbaserade studiematerialet Didaktikens verktyg: Om att lära och undervisa multimodalt för svenska lärare och lärarstuderande. - De nya läroplanerna, den nya lärarutbildningen och kommuners satsningar på varsin dator och en bättre integration av it i undervisningen är ytterligare skäl till att vi gör den här satsningen, berättar Maria Nordmark, konceptutvecklare på UR. Men det är inte meningen att lärare enbart ska ”surfa runt” på egen hand. Det rör sig om ett rikt och komplext material under ständig utveckling som kräver tid, struktur, vägledning, samtal och diskussioner. Creative Commons.
Creative Commons logoptyp Creative Commons är en ideell organisation som utvecklat Creative Commons copyleft-licenser, ganska lika GFDL. Organisationen startades 2001 av den amerikanske juridikprofessorn Lawrence Lessig tillsammans med Hal Abelson och Eric Eldred och med stöd från Center for the Public Domain. Idag leds Creative Commons av Catherine Casserly som tog över efter Joi Ito.[1] Historia[redigera | redigera wikitext] GFDL-licensen är en äldre licens främst avsedd för instruktionsmanualer och dylikt. Creative Commons-stiftelsen startades 2001 i USA och det första utkastet gjordes den 16 december 2002. Creative Commons-licenser[redigera | redigera wikitext] Licenserna skrevs ursprungligen med hänsyn till amerikansk lagstiftning. Det finns följande varianter som kan kombineras på olika sätt: Dessa så kallade licenselement kan kombineras till sex olika licenser ("nd" och "sa" kan till exempel inte användas tillsammans).
CC0 "No rights reserved"[redigera | redigera wikitext] Creative Commons Sverige. Augmented reality. NASA X38 display showing video map overlays including runways and obstacles during flight test in 2000. Augmented reality (AR) is a live direct or indirect view of a physical, real-world environment whose elements are augmented (or supplemented) by computer-generated sensory input such as sound, video, graphics or GPS data. It is related to a more general concept called mediated reality, in which a view of reality is modified (possibly even diminished rather than augmented) by a computer.
As a result, the technology functions by enhancing one’s current perception of reality.[1] By contrast, virtual reality replaces the real world with a simulated one.[2][3] Augmentation is conventionally in real-time and in semantic context with environmental elements, such as sports scores on TV during a match. Technology[edit] Hardware[edit] Hardware components for augmented reality are: processor, display, sensors and input devices. Display[edit] Head-mounted[edit] Eyeglasses[edit] HUD[edit] EyeTap[edit] Augmented Reality. Web 2.0. Ett tagmoln av ord relaterade till Web 2.0. Web 2.0, eller försvenskat webb 2.0, är ett samlingsbegrepp som myntades av Tim O'Reilly inför O'Reilly Medias konferens i oktober 2004 för nästa generation av webbtjänster och affärsmodeller på webben[1].
Gemensamt för Web 2.0 är att användarna ska ha stora möjligheter till interaktivitet och samarbete. Enligt O'Reilly ska en webbplats uppfylla fyra villkor för att få kallas Web 2.0: Användaren ska själv kunna vara med och bidra till sajtens innehåll, se användarskapat innehåll.Användaren ska kunna ha kontroll över sin information.Designen ska vara fyllig, interaktiv och användbar.Användandet av AJAX-teknologi.
Exempel på webbtjänster som uppfyller Tim O'Reillys kriterier för Web 2.0 är Flickr, Facebook, Live.com, Wikipedia och Delicious. O'Reilly menar att begreppet var att betrakta som ett påstående om webbens återkomst efter dotcom-kraschen, inte som ett versionsnummer i mjukvara, och pratar om "Web Squared" som nästa generation.[2] Discovery Education: Web 2.0 Tools. Personlig lärmiljö. PLM, personlig lärmiljö (eng. personal learning environment eller PLE), är ett begrepp inom e-lärande och flexibelt lärande.
PLM är ett system som hjälper studerande att ta kontrollen över och sköta sitt eget lärande[1]. Man bygger en PLM på nätet med hjälp av öppna nätverktyg (som sociala medier och webb 2.0-verktyg av olika slag). En personlig lärmiljö kan ses som ett komplement till eller en ersättning för lärplattformar[2]. En PLM kan ses som en personlig nod som är ihopkopplad med andra människors personliga noder. Användaren är i centrum och har genom sin PLM tillgång till såväl information som kommunikation med andra.
Se även[redigera | redigera wikitext] En samling av PLM-diagram (hemsida på engelska) Noter[redigera | redigera wikitext] Källor[redigera | redigera wikitext] Personlig lärmiljö. Ett relativt nytt begrepp inom utbildning är personliga lärmiljöer (Personal Learning Environment, PLE). Man bygger sin egen lärmiljö på nätet med de verktyg som redan finns öppna för alla (bl.a. sociala medier). Det här ses av många som ett komplement, eller till och med en ersättare till dagens lärplattformar. De som använder olika tjänster och verktyg på internet regelbundet skapar sig ofta sin egen personliga lärmiljö för att samla in, organisera och bearbeta information.
Här är en artikel som beskriver vad en personlig lärmiljö ska kunna klara av (artikeln är på engelska). Ett fint exempel finns i följande video, där en amerikansk 13-åring beskriver sin egen lärmiljö. Allt hon använder finns gratis på nätet och kräver inga avancerade datakunskaper att hantera. Verktyget hon använder heter Symbaloo, som är gratis att använda för individuellt bruk.
Du skapar ett eget konto och sedan kan du börja skapa en egen startsida med länkar till alla dina vanligaste verktyg och resurser. Från lärplattform till personlig lärmiljö | Metamatrix om IT och Utbildning. Personliga lärmiljöer i skolan. Från OER till OEP. Öppna lärresurser, eller Open Educational Resources (OER), är digitala resurser som fritt kan och får användas, bearbetas och återanvändas för att stödja lärandet, d.v.s. artiklar, filmer, bilder, studiehandledningar, presentationer m.m. som finns öppet för alla på nätet. Inom folkbildningen har vi under några år arbetat med att försöka stimulera produktion av öppna lärresurser (se t.ex. Folkbildningens öppna lärresurser). Likaså har man i samarbetsorgan inom EU och även globalt under många år främst lagt tonvikten på produktionen av öppna lärresurser. Fokus överhuvudtaget har legat på att få pedagoger och andra att våga, att kunna tillverka och att sprida OER samt – förstås – på att få dessa öppna lärresurser att bli så kvalitativa som möjligt.
Men det är möjligt att det är på gång ett skifte av fokus på den internationella nivån. OPAL är ett samarbete mellan UNESCO, EFQUEL och en rad universitet och skolor. Det finns många hinder kring användandet av OER. /Mathias Anbäcken. Paddagogik. Hört talas om paddagogik? Nej, här är det varken groddjuret padda eller bilmodellen med samma smeknamn som åsyftas, utan den populära pekplattan Ipad, vars djuriska smeknamn snabbt spreds bland landets teknikintresserade: ”Trots att iPad ännu inte har haft en officiell svensk premiär äger minst 50 000 svenskar redan en padda, enligt olika uppskattningar” (Ipad-bloggen, 29 november 2010).
Ibland kallas också pekplattor av andra märken för padda: ”Samsung blir först med padda i Sverige” (IDG.se, 25 november 2010). I paddans kölvatten myntades så nyordet paddagogik, som förstås är en lek med orden pegagogik och padda. Det blir allt vanligare att pekplattan, kanske i synnerhet Ipad, används som pedagogiskt redskap i förskolan. E-learning. Blended learning. What is Blended Learning? — Web Learning @ Penn State. FORMAÇÃO MISTA (Blended Learning) — eTutors PORTAL. Lurker. Lurkerstoposters.pdf (application/pdf-objekt) Virtual world. Virtual worlds - back to the drawing board. Virtual Worlds, Avatars, free 3D chat, online meetings - Second Life Official Site.
Massive open online course. 2012 - the year of the MOOC? A market for MOOCs? OpenCourseWare. OpenCourseWare. Free Online Course Materials | MIT OpenCourseWare.