background preloader

Stödinsatser

Facebook Twitter

NPF ADHD Autism etc. Levla, grundskola. Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd. Det kommer allt fler böcker som ger råd och riktlinjer för hur lärare ska kunna undervisa inkluderande.

Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd

I en undersökning av den brittiska forskaren Kristine Black-Hawkins analyseras innehållet i sådana böcker. En mindre del av litteraturen handlar om inkludering När Black-Hawkins började undersöka den litteratur om elever i behov av särskilt stöd som vänder sig till verksamma lärare fann hon att de absolut flesta böcker utgick från att det finns olika typer av elever som är mer eller mindre väsensskilda från andra, t.ex. ”elever med AD/HD”, ”elever med dyslexi” och så vidare. Endast en mindre del, ca 10 procent, handlade om frågan hur lärare ska kunna möta alla elever.

Litteraturen vänder sig till direkt till lärare men har ofta ett anspråk att grunda sig på forskning. En kritisk analys. Shire - ADHD. Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande.

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas?

Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande. Att använda rätt ord däremot påverkar vår förmåga att utreda, samtala och undanröja hinder för lärande vilket i sin tur bidrar till kompetensutveckling hos alla som jobbar i skolan. Därför satte jag mig ned och funderade över vilka ord och uttryck som är viktigast att ha koll på och vilka som man bör undvika. Funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. Bildstöd med Emojis. Åtgärdsbank - Umeå. Tio tips för en inkluderande skolstart.

Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola.

Tio tips för en inkluderande skolstart

Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. Att filma i skolan och berätta om olika ställen (receptionen, skåphallen, matsalen, klassrummen osv) och sedan skicka filmen till elever är ett effektivt sätt att förbereda och dämpa oro. Spela in dig själv och berätta vem du är! 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Veckoschema i färg – bildstöd i vardagen. Tidigare har jag skrivit om ett veckoschema med bildstöd som vi använt oss utav.

Veckoschema i färg – bildstöd i vardagen

Jag har gjort ett nytt schema som jag tänker mig att vi ska använda, jag har gjort två olika versioner. Ett stort veckoschema och ett litet. Vi kommer att använda det lilla och inte alls hålla på med smådetaljer som vi gjort förut, det behövs inte (och ska jag vara helt ärlig tog vi ned det för säkert ett halvår sedan). Vi kommer att ha ett kort uppsatt per dag (måndag-fredag blir det förskola) lördag blir det en bild för gymnastik (då går barnen på barngympa) och söndagar blir det en bild för simhall eftersom vi åker och badar då.

Självklart kan man sätta in bilder också när det händer något särskilt som kalas eller dylikt. Jag tänker mig faktiskt att barnen ska få varsin liten “remsa”. Stödinsatser: extra anpassningar, särskilt stöd och åp - exempel. Fantastiska Föräldrar. LATHUND FÖR PEDAGOGER med hoppiga, ofokuserade, tysta eller arga elever 1.

Fantastiska Föräldrar

Inta (eller pröva) positionen: Du ansvarar för att undervisa eleven som den är. Oavsett orsaker till att eleven är som den är. Den som tar ansvar kan också påverka, medan den som pekar på ansvar hos någon annan inte kommer påverka positivt alls. 2. 3. 4. 5. 6. Nytt typsnitt lättare att läsa för dyslektiker. Ett typsnitt som sätter läsbarhet före estetik var målet när Christian Boer formgav Dyslexie.

Nytt typsnitt lättare att läsa för dyslektiker

Med olika långa staplar och kursiva drag är typsnittet lättare att läsa för dyslektiker. Den nederländske formgivaren Christian Boer har själv dyslexi. Ofta upplever han att bokstäverna ställer sig upp och ner eller vänder sig åt fel håll när han läser. VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext. Jag går just nu en kurs i RU, Reciprokal Undervisning i läsförståelsestrategier och har där kommit i kontakt med en forskare som heter Jim Cummins.

VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext

Han presenterar det vi lärare har hört många gånger, nämligen att man som lärare måste utgå från det som eleven känner till och successivt öka svårighetsgraden för att inlärning och språkutveckling ska ske. Samma tanke förmedlar Pauline Gibbon som dessutom menar att vi måste undervisa hjärnan så som den vill ha det; att gissa och vara nyfiken driver hjärnan och underlättar inlärningen. VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och baseras bl a på den forskning jag nämner ovan. Genom att använda modellen gör man eleverna medvetna om vad de redan kan om ett ämne (V=vet), deras nyfikenhet aktiveras (Ö=önskar veta) och de får träna på att formulera vad de har lärt sig (L= Lärt mig). Se bilden. L%C3%A4rmodul-om-l%C3%A4sf%C3%B6rst%C3%A5elsestrategier-i-faktatext-f%C3%B6r-%C3%A5r-4-92.pdf.