Vintage photos taken by the EPA reveal what America looked like before pollution was regulated. As the story goes, the chemical-filled Cuyahoga River in Cleveland burst into flames on June 22, 1969, possibly ignited by a spark from a passing train.
That had happened at least dozen times before on the Cuyahoga. Additional fires were known to blaze up on rivers in Detroit, Baltimore, Buffalo, and other cities. River fires were far from the only environmental disasters in the US at the time. A spill from an offshore oil rig in California coated the coast in oil and pollutants. Smog and car exhaust choked cities around the country. In the late 60s, Americans were growing more aware of how unregulated pollution and chemical use were endangering the country and the people in it. In his 1970 State of the Union address, President Richard Nixon said: "We still think of air as free.
Nixon followed that up with a list of requests to Congress and later that year announced the formation of the Environmental Protection Agency, or EPA. IPCC: ”Historiskt skifte krävs för att hejda uppvärmningen” Redan i dag har utsläpp från mänsklig aktivitet gjort att den globala medeltemperaturen är cirka 1 grad högre än under perioden 1850–1900.
Fortsätter utsläppen ligga på samma nivå som i dag kommer uppvärmningen att nå 1,5 grader någon gång 2030–2052. Ska uppvärmningen begränsas till den nivån är det bråttom med kraftfulla åtgärder. De globala utsläppen av koldioxid måste minska med 45 procent från 2010 års nivå redan till år 2030 och vara noll nettoutsläpp år 2050. Det konstaterar IPCC i den specialrapport om effekter av en global uppvärmning på 1,5 grader som presenterades natten till måndagen. Där konstateras att riskerna för stora och eventuellt oåterkalleliga effekter på grund av klimatförändringen ökar ju mer temperaturen höjs. Rapporten lyfter fram en rad konsekvenser av klimatförändringen som kan undvikas om uppvärmningen begränsas till 1,5 grader jämfört med 2 grader eller mer. För korallreven är skillnaden avgörande. Undervisningsmaterial. Vattenskotrar, lägereldar och jästsvamp. Jag sitter på sommarstugeverandan i Bergslagen och funderar.
Ute på sjön knattrar vattenskotrarna och vattenskidåkarna svischar fram och tillbaks. ”Själv ror jag”, tänker jag. ”Bra för miljön, hälsan och välbefinnandet”. I nästa ögonblick tänker jag: ”Jag är så präktig så jag dör”. De verkar ha så kul mina sommargrannar. De läser inga klimatrapporter. Jag vill också inte veta. »Sluta skräm eleverna« Let´s leave. fine art print 2013.
©Erik Johansson Vägen mellan Uppsala och Gävle är inte världens roligaste ens när trafiken flyter. Asfaltkokare, bilköer och pissigt juliväder gjorde nu inte saken bättre, så jag satte på radion och hamnade mitt i en sändning från Sveriges Radio, i programserien Kossornas planet. En journalist ställde infantila frågor till en miljöpsykolog, om semestrande människors godhet. ”Tror du”, frågade hon, ”att vi är snällare mot miljön, eller dummare mot miljön, rent allmänt, under sommaren?” Vad kan en göra åt klimatförändringarna? Det råder inga tvivel om att klimatförändringarna är skapad av människan.
Fokus ligger numer på vad vi kan göra för att klara av målet, som sattes i Paris: mindre än 2 graders temperaturökning globalt. En stor del av utsläppen i världen är kopplad till vår matproduktion. Främst är det konsumtion av kött som bidrar till utsläppen av koldioxid, metan och lustgas. Köttkonsumtionen behöver således minska fastslår till exempel Jordbruksverket. Forskare konstaterar att tekniska förbättringar inom jordbruket inte heller kommer göra den stora skillnaden för klimatet, således är ett förändrat konsumtionsmönster centralt. Men ny forskning från Chalmers visar att det inte nödvändigtvis är minskad köttkonsumtion per se som kommer göra skillnad. Ekologiska Fotavtryck för skolor. The Telegraph. Framtidsjorden. ”Att sluta flyga är lite som att sluta leva” Den globala temperaturökningen och den ökande risken för extremväder oroar många svenskar i dag.
Samtidigt har få tilltro till att världens ledare ska kunna stoppa utvecklingen, enligt en ny undersökning från opinionsföretaget Inizio. När klimatmötet i Paris sparkas igång nu på måndag är målet för världsledarna att hålla temperaturökningen under 2 grader jämfört med före industrialismen. Men varannan tillfrågad i Inizios undersökning, 52 procent, tror inte att länderna kommer att lyckas komma överens om ett nytt bindande avtal. Samtidigt instämmer två av tre svenskar, 67 procent, i påståendet att vi går emot en miljökatastrof om vi inte ändrar vårt beteende snabbt.
I Inizios undersökning säger också 77 procent, nästan 8 av 10, av de tillfrågade att de känner oro inför klimatförändringarna. Ändrat klimat kan driva miljoner på flykt. GARHWAL.
Det skedde under fyra junidagar 2013. Medan Sverige pratade om prinsessan Madeleines smekmånad och Edward Snowdens läckor om massövervakning gillrade klimatet en dödsfälla i Himalayabergen. ”Grön omställning måste ske med schyssta arbetsvillkor” Klimatet en rättvisefråga.
En grön omställning är nödvändig och kan, med rätt styrmedel, gå fort. Arbetstagarna har mycket att vinna – men trygghetssystemen måste byggas ut liksom program för omskolning för de som annars riskerar att förlora jobbet när fossila bränslen fasas ut, skriver representanter för miljörörelse och fackförbund. Havsytan stiger och redan i dag lider människor av klimatförändringarnas effekter. Byggandet och skogsindustrin kan ta täten i den omställning som krävs för att stoppa den globala uppvärmningen – och samtidigt skapa miljontals nya jobb. Nu går fackföreningar och miljöorganisationer ut med gemensamma krav på en bygg- och investeringspolitik som sätter en hållbar framtid före kortsiktiga vinstintressen.
Effektstudier till stöd. Vägledning klimatscenarier. SMHI - Sveriges framtida klimat.