En Läsande Klass. Vi har fått den stora förmånen att få dela med oss av vår strukturerade forskningsbaserade undervisning i läsförståelsestrategier i form av en handledningsbok i projektet En läsande klass. Boken kommer att ges ut i april 2014. Vår undervisning bygger på en modell där man undervisar i de lässtrategier som man har sett att goda läsare använder sig av. Här får du träffa våra Läsfixare; Touras kloka ord om vårt projekt "En läsande klass" Forskning har klart belagt att explicit undervisning i metakognitiva strategier ger effekt, dvs. förbättrad läsförståelse. I "En läsande klass" har dessa kompletterats med att skapa inre bilder (Konstnären), en annan strategi. Under de senaste 10-15 åren har det utvecklats olika sätt att praktiskt undervisa utifrån olika aspekter av metakognitiva strategier.
Likaså kan man inom RT utveckla t.ex. frågandet. Det viktigaste är vi kommer ihåg att det är metakognitiva strategier vi ska utveckla hos våra elever. En utmärkt plattform för fortsatt arbete. Samtiden - Skolforum 2013: Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3. The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore.
En Läsande Klass. Läsande klass. Testa din läshastighet. Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar. Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring. Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet.
Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. LÄSA och SKRIVA hör ihop. A new book. The Big 5. I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. För att sätta mig in det ordentligt började jag gå igenom Lgr 11 för att se var jag kunde hitta just de förmågorna som finns med i TB5.
Började då fundera hur jag skulle kunna synliggöra Lgr 11 ännu tydligare för mina elever och kom då fram till att jag skulle göra en kunskapsvägg med alla ämnen som eleverna hade i åk 1-3. Det som fanns med till varje ämne var ämnesförmågorna, centrala innehållet samt kunskapskrav till de ämnen som har det i åk 3 (sv, ma, no och so). För att lyfta förmågorna i The Big 5 så började vi med veckans förmåga. Läsförståelsestrategier i praktiken. Rm2010. Språkutforskarna. Samarbetspartners | EN LÄSANDE KLASSEN LÄSANDE KLASS. Datorn i det läsande, tänkande och lärande rummet; ett digitalt verktyg i läsutvecklingsprocessen. Läsandets glädje. Idag har vi haft en fantastisk dag på Råby skola. Vi fröknar har verkligen blivit varma i hela kroppen av våra lampor som vi har inombords.
De har nämligen fått lysa flera gånger under dagen då vi fått uppleva läsandets glädje i helklass, i grupp och enskilt. Tillsammans i klassen läser vi den fantastiska boken "Lyckokakan" som handlar om riktig vänskap mellan två barn. I dagens kapitel fick vi följa Oskar när han frusen står på en busshållplats och väntar på att Bie skall komma. Bie kommer tyvärr inte med bussen men det gör Bies mamma som känner igen Oskar och berättar hur glad Bie hade varit efter gårdagen som hon tillbringat tillsammans med Oskar. Utifrån denna fina och eftertänksamma text fick våra elever göra egna textkopplingar och berätta vad som får deras inre lampa att lysa. Läsandets glädje i grupp fick vi uppleva genom att varje elev fick ikläda sig rollen som en "Läsfixare" till ett textudrag ur Megakillen . Det blev full aktivitet i klassrummet och alla elever var aktiva. Skapligt Enkelt. Att bedöma läsförståelse.
Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. . - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd.
Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare. Trailer: Lässugen - premiär 31 mars! Läsförståelse – en nyckel till framgång. Spågumman-reportern-detektiven-cowboyen-och-konstnären. Att undervisa i läsförståelse.
Läshastigheten – vilket tempo och varför? Vad är läshastighet? Vem uppfann ordet? Jag läser Tranströmers dikter och jag tar varsamt och långsamt in varje ord. Det är allt annat än hastande och bråttomläsning. Min läsning är långsam. Texten kräver det av mig.
Det är något med textens ton och förpackning. Tomas Tranströmers diktverk Östersjöar, 1974 I skolan anges läshastigheten utifrån att en majoritet av elever har hunnit läsa klart och då de flesta är klara anses lästiden vara en slags norm. Lärare som själva läser den text man sätter eleverna att läsa kan fundera över sin läshastighet. Vad läshastighet däremot betyder är att läshastigheten gör det möjligt för läsaren att förstå innehållet. En kille med grava lässvårigheter läste korrekt men mycket långsamt. . - Men du, det står inte någonstans om varför han blev glad?
Jag läser igenom samma text och inser att han har helt rätt. Jag funderar också över det långsammas läsning och dess plats i samhället. Frågor att ställa sig: När hindrar lästekniken läsningens innehåll? Vi introducerar Reportern. (Läsförståelsestrategier i faktatext för åk 1 ny version) Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp.
Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman.
Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth. Munspelsungar | I vår klass händer det många spännande saker. Här försöker vi fånga några ögonblick så ni kan följa vad som händer i vår vardag. Att läsa mellan raderna utifrån bild. Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson.
De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så? IMG_0287. Arbeta med lässtrategier. Lärmodul Läsförståelsestrategier i faktatext åk 1-3. Boktips Sandvargen. Prinsarnes blomsteralfabet sidan 51 faksimil | Litteraturbanken. Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd.
Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Läs- och språksatsningen.
Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. För att visualisera dessa clicks and clunks tog läraren små pinnar (ex. glasspinnar) och satte på en symbol. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click.
Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser: Skolverket (2016). Läsförståelsestrategier i praktiken. Lasfixarkort_med_text.pdf. Cowboyen + konstnären | Barnen och Björnen. Idag har vi använt både cowboyen och konstnären på samma gång! Ibland när man sammanfattar som cowboyen gör kan det bli lättare om man också målar som konstnären gör. Vi tittade på berättelseschemat vi hade gjort om Rödluvan och vargen, och bestämde vilka fyra bilder som kunde vara bra att måla. De här blev det: 1. 2. 3. 4. Så här ser väggen ut nu: Det här är Stegosaurernas bilder: Här kommer Brontosaurernas bilder: Det här är Pterodaktylernas bilder: Det här är Tyrannosaurus Rex-gruppens bilder: Det här är Plesiosaurernas bilder: Nu kan vi träna på att berätta sagan med hjälp av bilderna!
Det här inlägget postades i Uncategorized. EN LÄSANDE KLASS.