Vår gemensamma storbok Eftersom vi kommer att avsluta terminen med en studieresa till Junibacken där vi bl a ska se en teater om Nelly Rapp så har vi under några veckor haft en Nelly Rapp bok som högläsningsbok. Boken heter "Sjöodjuret" är skriven av Martin Widmark och handlar om hur monsteragent Nelly upptäcker och försöker hjälpa en sjöodjursunge att komma ut till havet till sin mamma. Alltid när vi tar oss an en text så använder vi våra läsförståelsestrategier, så även i detta fallet men vi ville att det skulle bli mer än bara diskussion denna gång.Vi ville även dokumentera våra tankar och ideer. Vi valde därför att göra en storbok(A3-papper) tillsammans där vi dokumenterade hur vi använt de olika läsförståelsestrategierna. Eleverna fick fundera över vad de trodde att boken skulle kunna handla om utifrån titel och bilder. På en sida i boken fick vi se hur slussvaktarna stoppade sömnmedel i kyckling. Kanal - det är som en väg för båtar. Sluss - är en hiss för båtar
Att Skriva sig till Läsning – men sen då? Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. - Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. - För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall
Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Nu är det inte långt kvar!
VENN-diagram Under hela höstterminen har jag haft förmånen att vara med i klass 2B´s klassrum. Nu under våren har det inte blivit lika ofta men fredagen den 7 mars var jag på plats igen. Rebecca har tillsammans med eleverna skapat en jättefin morgonrutin med öppen dörr, ljus och en "Godmorgon-hälsning" på tavlan. En hälsning som gör att man känner sig välkommen , har någonting att läsa och fundera på medan hela klassen samlas och dessutom med syfte att arbeta språkutvecklande. Efter samlingen var det dags för mig att visa klassen ett nytt verktyg - Venn diagrammet. När jag visat på hur man använder detta verktyg var det dags för eleverna att pröva själva tillsammans med en läskompis. Eleverna var motiverade och skrev jättefina små texter. Syftet med lektionen var att med hjälp av ett "Venn-diagram" jämföra texter ur olika genrer. Före lektionen hade jag förberett med att rita upp ett Wenn-diagram på whiteboarden och två staplar där nyckelord från de olika texterna skulle skrivas.
Folkhälsan - Hitta lekar i databasen : Språkstimulerande lekar Sagan om vanten(georgisk folksaga) Den här sagan kan man berätta förenklad med färre djur i början och eventuell ta med alla djur senare. Då sagan har många figurer kan många barn få en egen roll när man leker/dramatiserar sagan. Barnen kan också få tillverka sin egen vante, t.ex. av kartong med djur i form av pinndockor med glasspinnar. Barnen får berätta hela sagan själv med hjälp av rekvisitan. Man kan dramatisera och göra en jättevante av lakan (alternativt rita en jättevante att hänga på väggen) eller sticka en så stor vante att alla leksaksdjur får plats i den. Man kan avsluta med att barnen själva får känna efter att vanten är tom. Den här sagan kan integreras i följande teman: Djur: hund, mus, groda, hare, räv, varg, galt, björn; riktiga artnamn, inte "puppe" och "vovve". Guldlock och de tre björnarna En saga som de flesta känner till och som det brukar finnas rekvisita till på daghem; nallar i olika storlekar, docka (Guldlock) och dockmöbler i olika storlekar. Sagotext
Lär sig läsa med datorn På Brickebackens skola i Örebro har de jobbat aktivt med datorer för att lära eleverna läsa. - I princip så har alla knäckt läskoden till jul i ettan. Det har jag aldrig varit med om tidigare, säger läraren i klass 2 A, Kersti Thelin Ringqvist. Förenklat kan man säga att pedagogiken går ut på att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. Istället för att traggla samma bokstav med penna och papper, så läggs tid på att skriva enkla berättelser; att samtala kring texterna, och hur de är uppbyggda. På det sättet vinner man tid som annars lagts på att träna handstilen. Åke Berglund forskare i informatik har tittat på två klasser i Sollentuna som jobbar på ett liknande sätt. - Datorerna kan inte ersätta lärare, säger han. Inte bara läsningen går framåt visar det sig i både Sollentuna och i Brickebacken, utan även skrivandet. - De skriver gärna och längre texter.
ASL-film: Kungsbacka utvecklar – att lära sig skriva och läsa med datorn som verktyg. I Kungsbacka kommun har driver man ett projekt för att uveckla skriv- och läsundervisningen där barnen lär sig att skriva med datorn som verktyg. De har gjort en film om ASL. Filmen beskriver ett projekt i Kungsbacka kommun att skriva sig till läsning med datorn som verktyg. När Erica Lövgren besökte Malmö i februari 2013 tipsade hon om att man dels kan visa barn som ska börja med ASL för att de ska få en bild av hur det fungerar, dels för föräldrar på föräldramöte.
Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth
Om materialet Många barn i skolan idag har andra modersmål än svenska. Det här ställer krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande i sina ämnen. Genrepedagogiken är en av flera metoder och förhållningssätt som ger lärare verktyg för det. När UR under våren 2009 sände serien Språkresan presenterades också detta webbmaterial för lärare. Temat är tänkt att ge inspiration till hur du som lärare kan arbeta med språket parallellt med din vanliga undervisning. Genom de filmade lektionerna får du förhoppningsvis en bild av hur genrepedagogiken kan tillämpas i ett klassrum och hur du och dina elever kan arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen. I de olika avsnitten får du exempel på hur du kan arbeta med vissa av faserna i genrepedagogiken. Det introducerande avsnittet Vad är genrepedagogik? Genrepedagogiken är en av flera metoder som används för språkutvecklande arbete i skolan. Materialet har tagits fram i nära samarbete med lärare på Knutbyskolan. Så här kan du använda temat