Ett brev hem - om emigranter och immigranter. Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser.
Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. AMERIKABREVEN som utgångspunkt SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang. Arbetarförfattarna Introduktion by sarah bayard on Prezi. Att skapa en planering med vidgat perspektiv.
Ett av de roligaste delarna av undervisningen är att skapa planeringar för eleverna.
Jag är väldigt mån om att hela tiden utgå från kunskapskraven vid planeringen. Vad vill jag få fram i undervisningen? Ett av de roligaste kunskapskravet att arbeta med, men även det svåraste kunskapskravet, i svenska för år nio är att: ”kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att det olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt och förstärka och levandegöra sina texters budskap” Jag tänkte visa på hur jag tänker när jag skapar en sådan planering.
Förkunskaper skapar en bra grund för sammanhang Då vi arbetar med förintelsen i årskurs nio i historia tänkte jag använda mig av det för att bygga på förkunskaper och ge sammanhang i det vi läser i fler ämnen. En person som jag bl a lyssnade på var Siavosh Derakti. Förstärka text med tal I slutet av talet (ca 49:50 min) läser Siavosh upp ett brev till sin mamma.
Bedömning. Annika Sjödahl - ämnesspanare. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse.
Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning.
Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad.
Bedömning Aktiv läsförståelse undervisning Inferenser eller textkopplingar. Den fula ankungen - Fridas svenska 13/14. Litteraturberget - Dan Andersson. Texttyper. ”Jag ville sticka ut, våga synas” Robin Järpemark älskar att få andra människor att känna sig vackra. – Det finns inget bättre än när kunden går härifrån med ett leende på läpparna.
Det är det som motiverar mig, säger Robin, 22 år, frisör i Stockholm. Det är vad kunden själv känner som är viktigt, betonar Robin. Att skönhet ”kommer inifrån” är en sliten klyscha men det ligger något i den, tycker han – det handlar om att tycka om sig själv, inte om att jämföra med andra. – Ingen är vackrare än du. Robin älskar sitt jobb, och det syns. Som liten kille hemma i Säffle brukade Robin tillbringa eftermiddagarna i sin mammas frisersalong. – Jag satt och tittade på när hon jobbade, det såg så roligt ut. Det intresset bidrog nog till att Robin tidigt skaffade sig en egen, personlig stil, tror han.
. – Då syntes jag verkligen, svart runt ögonen och med långt svart hår. Ända från skolstarten hade Robin känt sig som om han inte riktigt passade in, säger han. Astrid Lindgren. Ingen sida om Astrid Lindgren skulle vara komplett om det inte gick att läsa lite ur böckerna.
Här laddar vi upp nya kapitel varannan månad för dig som älskar att läsa. Välkommen till Astrid Lindgrens fantastiska bokvärld – fast nu i din dator. Sunnanäng För länge sen i fattigdomens dagar var det två små syskon som blev ensamma i världen. Men barn kan inte vara ensamma i världen, någon måste de vara hos, och därför kom Mattias och Anna från Sunnanäng till bonden i Myra. ”Jag får visst aldrig mer något roligt i mitt barnaliv”, sa Anna och grät, där hon satt på mjölkpallen. ”Nej, här i Myra är alla dagar grå som sorkarna i lagårn”, sa Mattias. Skrivarskola - Mediekompass. Publicerad: 10 december 2018.
Träna på insändare - Mediekompass. Publicerad: 03 november 2014 Det är lätt att hitta argumenterande texter i en dagstidning.
Där finns allt från korta insändare till längre debattartiklar och tidningens egen debatt, ledaren. Släpp in dina elever i den aktuella debatten! Läs insändare, gå igenom hur de är uppbyggda och hitta spännande, roliga och viktiga ämnen att argumentera utifrån. Ta hjälp av nyhetsmaterialet och de insändare som är aktuella och låt dina elever skriva egna debatterande texter. A Introduktion. Novellanalys – MALL. Detta analysschema kan du använda vid varje textanalys.
Varje del analyseras för sig, och i sista delen – betydelse – ska du försöka sammanfatta/ binda ihop din analys till en fullständig betydelse. Del 1: VAD berättas? Fabeln – Detta är en VÄLDIGT kortfattad sammanfattning av textens innehåll, UTAN tolkning, adjektiv och utan känslor.Konflikter/ problem – Varje berättelse har en konflikt, ett problem, någonting som ska lösas eller uppnås. Problemet kan vara konkret eller abstrakt.Personerna – Beskriv de viktigaste personerna, huvudpersonerna. Reflektera-mall.pdf. Att skriva en novellanalys. Vad menas med novellanalys?
En novellanalys innebär att man bryter ned en novell i sina beståndsdelar, och så svarar man på en eller flera frågor för varje beståndsdel. Ex SV NP Skriva. Bed matr NP SV Skriva.