Why aren't kids being taught to read? | Hard Words | APM Reports. It was 2015 and Jack Silva, the chief academic officer for the public schools in Bethlehem, Pennsylvania, had a problem: Only 56 percent of third-graders in his district had scored proficient on the state reading test. Reading scores had been low for a while, but for most of the five years that Silva had been chief academic officer, he and other school leaders had been consumed with a severe budget crisis. By 2015, the district had turned the corner financially, and Silva was wondering why the reading scores were so terrible. "It was really looking yourself in the mirror and saying, 'Which four in 10 students don't deserve to learn to read? '" he said. The stakes were high. Research shows that children who don't learn to read by the end of third grade are likely to remain poor readers for the rest of their lives, and they're likely to fall behind in other academic areas, too.
Percentage of U.S. students proficient in reading The problem in Bethlehem Harper was shocked. Balanced literacy. Note-taking: A Research Roundup. Evaluation of “trying to apply research” in the classroom – part 2 -Pupil feedback and my evaluation | mrbenney. This post follows up part 1 (here) which gives the background on the “best bets” of research that I have been applying in recent years. Part 2 looks at what pupils made of the strategies and my own evaluation. This is part of my presentation that I gave at the (wonderful) #theory2impact conference on 10th May which was organised by @ImpactWales) Note- using pupil voice is not without pitfalls because pupils do not always know what is best for their learning. The beauty of this is that if they say good things then you take it, but if they say bad things then you just say that they don’t know what is best for their learning………… Having read this blog post by @missdcox I decided to gather the views of my class.
I gave each pupil the following question sheet: The first question was on the regular (low stakes) quizzes. Pupils gave the following reasons for their answers: The last response is interesting. Very positive responses (in the main). Note the question. This is the blue card: Like this: Skolan: Därför presterar elever som multitaskar sämre | Bäst i text Läseboken/Skrivboken. Målgrupp: elever/studenter, lärare och föräldrar. Alla talar om läs- och skrivprocessen idag. Men hur går de till egentligen till, med utgångspunkt från hjärnan?
Och hur påverkas resultatet av multitasking och störande miljöer. Att läsa och skriva – och samtidigt skicka sms, lyssna på musik, kolla på Facebook och svara på Twitter – är en del av vardagen för många elever. Forskning visar att de som försöker göra flera saker samtidigt: presterar sämre – effektiviteten kan halverasär mindre uppmärksammahar sämre minnekommer inte in mentalt i en ny uppgift lika snabbt – som de som gör färdigt en sak i taget. Det här kommer vi bland annat att tala om: Med utgångspunkt från forskning beskriver jag bland annat: Hur vårt medvetande fungerar.Om att uppmärksamhet à la tjuren Ferdinand, Carolina Klüft och alarmcentral ständigt konkurrerar om makten. Jag ger råd om hur vi kan studera och arbeta på ett sätt som passar hjärnan bättre. ”Han arbetar med språket och har stor kunskap om hur hjärnan fungerar” Sju tips – så mår du bättre på jobbet | Nära nyheter.
Pling, måste kolla mejlen. Tut! Ett mess. Och någon har gillat din bild. – Mobilen har blivit vuxnas snuttefilt, säger hjärnforskaren Katarina Gospic. Nu finns en metod för att jobba mer effektivt: Workfulness. Att vara ständigt nåbar och uppkopplad har förändrat livet, både privat och i arbetet. I takt med att tekniken utvecklas blir vi nämligen allt mer distraherade. . – Risken är att vi inte kommer att kunna fokusera någon längre stund i framtiden. Mobilfria timmar Workfulness går ut på till exempel att ha mobilfria timmar, speciella tider för att kolla mejlen, och att inte ha med sig mobilen på möten. Katarina Gospic berättar att när hon är ute och föreläser måste åhörarna lägga sina mobiltelefoner i en låda under tiden. – Jag har sett höga chefer fiska upp mobilen igen - fast jag just ska tala om att koncentrera sig, berättar hon. – Här är det ingen skillnad på 55-åriga vd:ar och tonåringar.
Faran är att hjärnan aldrig får vila. Är det inte bara att låta bli mobilen och datorn en stund? Taking Notes By Hand May Be Better Than Digitally, Researchers Say. Laptops are common in lecture halls worldwide. Students hear a lecture at the Johann Wolfang Goethe-University on Oct. 13, 2014, in Frankfurt am Main, Germany.
Thomas Lohnes/Getty Images hide caption toggle caption Thomas Lohnes/Getty Images Laptops are common in lecture halls worldwide. As laptops become smaller and more ubiquitous, and with the advent of tablets, the idea of taking notes by hand just seems old-fashioned to many students today. For one thing, research shows that laptops and tablets have a tendency to be distracting — it's so easy to click over to Facebook in that dull lecture.
In the study published in Psychological Science, Pam A. "When people type their notes, they have this tendency to try to take verbatim notes and write down as much of the lecture as they can," Mueller tells NPR's Rachel Martin. Mueller and Oppenheimer cited that note-taking can be categorized two ways: generative and nongenerative. But the students taking notes by hand still performed better. Know Your Terms: Memory Palace. (noun) A mnemonic device that helps people remember items by visualizing those items in specific, familiar locations, often in a specific, familiar sequence. Also known as the method of loci. You may call upon the mnemonic Every Good Boy Does Fine and FACE to remember the notes of a treble clef.
You might use Roy G. Biv to recall the colors of a rainbow. Here’s how a memory palace works: You start with some collection of facts, a list of items, or a sequence of things you want to remember. Suppose I have to give a speech. To construct my memory palace for this speech, I might picture the front porch of my house, and imagine Elvis standing there to greet me.
Include memory palaces in your instruction. Teach students how to construct their own memory palaces. Use memory palaces to deliver more polished presentations. Here’s one more demonstration of how to use the memory palace technique, referred to here as the method of loci: Video Source: aceblade Like what you’ve seen so far? Studieteknik, kunskapskrav och förmågor. Katarina Gospic: Vår primitiva hjärna vill kolla mobilen var femte minut 9 augusti 2015 kl 12:03 - Elfving möter. Handwriting. Så drabbas din hjärna av slösurfandet. Twitter, Facebook, Instagram, mejl och SMS. Dagens informationsflöde gör vår hjärnor mer upptagna än någonsin tidigare – något som enligt flera forskare faktiskt skadar själva hjärnan och ger oss både sämre minne och koncentrationsförmåga, skriver The Guardian. Våra hjärnor tar emot information under hela vår vakna tid.
Ibland väcks vi till och med i sömnen av att mobilen plingar till. Nu förklarar hjärnforskaren Daniel J Levitin vad som faktiskt händer med våra hjärnor – och hur minnet och koncentrationsförmågan försämras. ”Inte skapta för multitasking” Levitin liknar våra mobiltelefoner med schweiziska arméknivar. Men samtidigt som vi tror att multitasking gör oss mer effektiva och får oss att uträtta mer, så är verkligheten den motsatta. – Våra hjärnor är inte skapta för multitasking. Ökar stressen Forskning visar att multitasking ökar produktionen av både adrenalin och stresshormonet kortisol. Det skapar också ett slags dopaminberoende som ständigt belönar hjärnan vid nya intryck. Joshua Foer: Feats of memory anyone can do.