background preloader

Skolverket, mitt arbete

Facebook Twitter

Digitala läromedel i fokus: Den saknade länken. Digitala läromedel i fokus: Den saknade länken Inlagd den 16 maj 2017 kl 08:11 i Övrigt – Äntligen finns digitala läromedel, version 1.0, som paketerar både heltäckande innehåll och moderna digitala verktyg för lärande i produkter som vi alla kan inspektera, bedöma och diskutera, säger Åke Grönlund, professor vid Örebro Universitet, välkänd från sina studier av skolan digitalisering.

Samtidigt pekar han på vad som väntar framöver: – Alternativet att läraren själv lägger upp en egen struktur och samlar in material och komponerar en verktygslåda av digitala verktyg är oerhört tidskrävande och resulterar både i ojämn kvalitet och bristande likvärdighet i undervisningen. – Ju mer dessa verktyg används, desto mindre kommer läraren att ägna sig åt att själv producera texter, länklistor och annat. När Guldtrappans jury har rest runt landet på spaningen efter framgångsrik digital skolutveckling har frågan om elevernas – och lärarnas! Varför dröjer genomslaget för de digitala lärresurserna? Elevernas egna programmeringsinstruktioner. Efter förra veckans arbete med att följa en instruktion för programmering byggde vi vidare med att eleverna fick göra egna programmeringar i Schratch Jr som de skrev instruktioner till.

Efter att jag repeterat strukturen för en en instruktion med hjälp av vår genreplansch och kopplat till hur de följde min instruktion förra veckan fick eleverna sätta igång. Det blev genast full aktivitet i klassrummet. Eleverna arbetade i par och hade två iPads, en som de programmerade på och en som de skrev instruktionen till programmeringen på. När de var färdiga med sin instruktion fick de testa att programmera efter sin egen instruktion för att se om de skrivit ner alla steg i tillvägagångssättet.

De bytte sedan instruktion med ett annat par för att testa varandras instruktioner. De flesta instruktioner gick att följa men vi märkte att flera hade glömt att skriva några steg i tillvägagångssättet, att de tog vissa steg för givet vilket gjorde att instruktionen då blev svår att följa. Tjuvstart på den nya läroplanens innehåll- programmering | Förstelärare i Svedala. Jag gillar kontroll! Jag gillar att ha goda kunskaper om ämnen jag undervisar i! Men jag gillar utmaningar också!

Det var detta som avgjorde att jag tog steget att starta upp ett arbetsområde som jag ännu inte behärskar men som ska tillämpas från och med den 1 juli 2018. Regeringen beslutade i början på mars om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. För att starta från början med programmering och vad det innebär samt få en förståelse för vilka egenskaper som är viktiga när man programmera fick eleverna i uppdrag att upprepa ett mönster med pärlor.

Vi tittade även på en serie som heter Programmera mera. Eleverna fick göra begreppskartor i små grupper, vilket innebar många diskussioner och sökningar på nätet om begrepp som har med programmering att göra. Något att hålla i minnet: Att diskutera: Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt.

Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017. Läs mer på regeringens webbplats Grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Läroplanen har förändrats i sin första och andra del, bland annat den del som heter ”Skolans uppdrag” och under rubriken ”Rektorns ansvar”.

Biologi fysik geografi historia idrott och hälsa kemi matematik religionskunskap samhällskunskap slöjd svenska svenska som andraspråk teknik Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Call of Duty: WWII could be the most important game of all time for historians | Technology. Finally, it seems fans of the military shooter series Call of Duty are going to get what they’ve been wanting for almost a decade: the past. On Friday evening, Activision announced Call of Duty: WWII as the next instalment in the multi-million selling video game franchise, taking it back to the original setting. For several years, the games have been moving forward in time, advancing beyond the near-future setting of the Modern Warfare titles into the space battles of Infinite Warfare, introducing drones, robots and, most controversially, rocket packs, along the way.

But as the diminishing returns from the game’s annual instalments have shown, hardcore fans have become alienated by the endless new technological additions, preferring the ‘boots on the ground’ authenticity of the first Call of Duty titles, with their cinematic renderings of Operation Overlord, the second battle of El Alamein and the advance on Berlin.

Call of Duty (@CallofDuty)WWII confirmed. This is already happening. Cookie error. "En lärare kan göra skillnad" - Pedagog Stockholm. Somliga ämnen ska man fått smak på från hemmet, som till exempel smak för klassisk musik, annars så erövrar man dem sällan senare i livet, säger Per Anderhag och hänvisar till Pierre Bourdieus forskning som pekar på hemmets betydelse för individens val. Men Per Anderhags forskning i naturvetenskap visar att lärare kan göra skillnad. Per Anderhag är FoU-samordnare på utbildningsförvaltningen sedan augusti 2014. Han har en bakgrund som gymnasielärare i biologi och geografi och har doktorerat i didaktik. Forska på din arbetstid När Stockholms stad gav lärare möjlighet att forska på deltid med bibehållen lön sökte Per och tillhör den första kullen licentiater vars studier är finansierade av staden.

Ämnet var ämnesdidaktiskt och han tog sin examen 2003 med titeln "Digitala läromedel i biologi". Under några år därefter ledde han ämnesdidaktiska FoU-projekt i utbildningsförvaltningens regi samtidigt som han undervisade på Ross Tensta gymnasium. Utvecklar Vetenskapens hus Som på en vinprovning. Skärpta krav på digital källkritik i läroplanerna | Lärarnas tidning. Skolverket föreslår nya skrivningar i skolans styrdokument som bland annat syftar till att förstärka elevers källkritiska kunskaper.

Förändringarna beror på att regeringen vill tydliggöra skolans uppgift att stärka elevens digitala kompetens och är en del av uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. – De största förändringarna och förstärkningarna när det gäller källkritik är i ämnena samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk, säger Olof Andersson, undervisningsråd på Skolverket och en av de som varit med och arbetat fram förslagen. Även NO-ämnena berörs. Bakgrund Gemensamt för alla– från förskola till vuxenutbildning – är nya likartade formuleringar i läroplanernas inledningar, i stil med att ”skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhällets utveckling”.

Vad menar ni med det? Kommer lärarna förstå detta? Olof Andersson exemplifierar: – Många barn möter den hemma. Exempel på nya skrivningar. Algoritmer | Statistik & fakta. Stärkt digital kompetens – för alla | Pedagog Staffanstorp. Efter satsningarna ITiS och PIM har statens inblandning och intresse när det gäller IKT och digitalisering i skolan och förskolan lyst med sin frånvaro, men nu börjar det hända saker. Inte en dag för tidigt. Regeringen gav under hösten 2015 Skolverket i uppdrag att ta fram en nationell it-strategi. Skolverkets förslag publicerades i april 2016. Sedan var det tyst i nästan ett år. I mars 2017 gick dock regeringen ut med ett pm kring Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Sammanfattningsvis avser ändringarna: Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018, vilket är en stor utmaning. I diskussionerna som förts kring ändringarna har det funnits ett stort fokus på programmering, främst för matematik- och tekniklärare, men alla lärare omfattas av förändringarna.

Carl Heath och Anders Thoresson diskuterar i podcasten nedan hur den ökande digitaliseringen skapar avtryck i våra styrdokument. . #072 – Nu är det dags: Svenska elever ska lära mer om digitaliseringen. Programmeringskunskaper är inte en fråga om liv och död. Publicerad: 2017-04-07T05:00:15+02:000000001530201704 Programmering i skolan framställs som nödvändigt för att barnen ska klara sig på arbetsmarknaden i framtiden. Det är ett överdrivet påstående. För det stora flertalet förblir det oändligt mycket viktigare att kunna läsa, räkna och skriva än att kunna koda.

Den 9 mars beslutade regeringen förändra läroplanen för grundskolan och gymnasiet så att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik. Jag tror att detta kan vara ett beslut i rätt riktning. Programmerare är på väg att bli ett bristyrke i Sverige. Men det som oroar mig är den hajp som spridit sig i mediern under de senaste åren där det framställs som om programmeringskunskaper närmast är en fråga om liv och död.

I februari i år hävdade Ann-Therese Enarsson, vd för TCO:s tankesmedja Futurion: Att koda är det nya läsa, räkna och skriva. Varför är det då så viktigt för alla att kunna programmering? Nu kommer Programmeringen! Nu kommer så programmeringen in i skolan. Inte så där lite försiktigt som vi nog var många som trott utan med buller och bång vad det verkar.

In i både matematiken och i olika andra sammanhang. Ett nytt ämne på gymnasiet, kallat tillämpad programmering, med mera. Jag är överraskad över emfasen som genomförandet verkar få. Men jag är positiv till förslagen, och utvecklingen, även om jag menar att digitaliseringen av skolan i större grad behöver fokusera på informationskompetens, källkritik och skrivande och läsande än på programmeringen. Det är dock inte det jag tänkte att detta inlägg skulle handla om. Jag menar så här. I min kommun har vi, både inom grundskolan och inom gymnasie- och vuxenutbildningen, börjat planera hur vi ska kunna utbilda dessa mängder matematiklärare för att de ska kunna undervisa i enlighet med de nya ämnesplanerna. Så, när nu alla kommuner nu ska gå igång att utveckla, eller utbilda, sina lärare.

Det finns förstås massor mer att tilllägga. EdwardP.S. Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Koda i skolan – Nytt läromedel ska få lärare att bli digitala – Kodcentrum. Nyhet 2018 implementeras regeringens beslut att införa programmering och digitalt skapande i läroplanen för grundskolan. Beslutet kommer att påverka tusentals lärare. Därför lanseras nu Koda i skolan, ett nytt läromedel som ska göra det enkelt för lärare att komma igång med programmering. Koda i skolan har tagits fram av den ideella föreningen Kodcentrum och edtechbolaget EdQu. Koda i skolan är ett läromedel som tagits fram för att på ett inspirerande sätt öka förståelsen för programmering och digitalt skapande bland lärare och elever i grundskolan. . - Målet med Koda i skolan är att ge lärare en introduktion till programmering och digitala verktyg som enkelt går att använda i den egna undervisningen utan att tappa den viktiga kopplingen till läroplanen.

Koda i skolan är ett läromedel i två kompletterande delar. Med Koda i skolan kan elever och lärare även lära sig mer om vad datalogiskt tänkande, programmering och digital kompetens innebär. Kontakt för Kodcentrum och EdQu. Twine / An open-source tool for telling interactive, nonlinear stories.