Struktur: Slumpa fråga – Kooperativt Lärande. Strategi: Slumpa fråga Kooperativt Lärande (KL) bygger främst på att eleverna får ett positivt ömsesidigt beroende gentemot varandra.
Det bygger också på att de tar ett individuellt ansvar över sitt lärande samt över lärandet för andra. När du låter eleverna arbeta med strukturer såsom EPA, Turas om, PPT , Huvuden ihop! , Runda bordet eller andra lämpliga strukturer kan du använda denna strategi för att ytterligare aktivera eleverna så de fortsätter att vara på tårna.Genom att slumpa ut frågan till grupper eller individer stärks det ömsesidiga beroendet i gruppen. Det ställer också krav på ett aktivt deltagande i diskussioner för att kunna förstå ett innehåll. Strategin Slumpa fråga kan göras på flera sätt. Med Glasspinnar Du skriver elevernas namn på glasspinnar (eller dylikt) och lägger i en burk. Numrerade grupper/par När du valt en struktur eller har grupparbete så kan ge varje elev ett nummer. Random name picker / Smart Notebook Enkelt verktyg online.
Klassexempel I "Allmänt" Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande. När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra.
Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. Efter en gruppövning häromdagen som i flera grupper ledde till att eleverna blev ledsna och inte lyssnade på varandra kände jag att vi behövde lägga lite extra tid på att träna just hur man samarbetar på ett givande sätt. Jag valde att fokusera på de två saker som främst hade saknats förra gången: att tänka positivt och säga snälla saker till varandraatt vara okej med att inte bestämma allting själv För att träna på dessa saker använde vi oss av fyra olika kooperativa strukturer. Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande. Struktur: Berätta Mera /Berättaren Berätta Mera är en lättare version Hitta en kompis.
Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll enbart för att stärka gruppen och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex.
Vad har du gjort i helgen? Variant: Sätt på musik. Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande. Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp.
Vi ger två varianter på strukturen där den ena är en variant av EPA och den andra är uppgiftsbaserad där man vill arbeta igenom olika numrerade arbetsuppgifter genom Kooperativt Lärande. På engelska kallas denna ”StandUp, HandUp, PairUp!”. Om du använt dig av strukturen EPA ett tag i en klass kommer dessa vara en naturlig fortsättning! Vandrande reportern Alla elever ställer sig upp och sträcker upp handen! Vandrande reporter – med hemgrupp och musik Grafik: Niclas Fohlin Grafik: Martin Silfvast Kooperativt lärande och läsförståelsestrategier På vår skola har vi de senaste åren satsat extra mycket på läsförståelse och läsförståelsestrategier. I "Allmänt" Handuppräckning inom Kooperativt Lärande På denna blogg har vi släppt flertalet strukturer och metoder inom Kooperativt Lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning.
Synligt lärande. Pedagogisk litteratur. Öjaby skolbibliotek - Ämneslänkar. Skip to main content Try Wikispaces Classroom now.
Brand new from Wikispaces. guest Join | Help | Sign In Öjaby skolbibliotek Home guest| Join | Help | Sign In Turn off "Getting Started" Loading... Metoden som gynnar långtidsminnen – Spaced Learning! När vi lär oss något är biokemiska processer igång i våra hjärnor.
Många faktorer kan påverka vad och hur vi minns. När vi lär oss något kopplas neuronernas synapser samman i ”minnesbanor”. Vi vet att repetition stärker sammanlänkningen mellan hjärncellerna och då får vi ett mer varaktigt minne. Upprepad repetition stärker minnet ytterligare. Relativt nya forskningsrön (Douglas Fields, 2005) visar att långtidsminnen bygger på att våra synapslänkade hjärnceller har tillverkat ett protein, CREB, i anslutning till inlärningen. Vi skulle inte kunna tänka oss gå på gym och träna dag efter dag utan den viktiga uppbyggande vilan emellan. Så hur kan vi då ”gym-träna” elevernas och våra egna hjärnor så det vi vill lära oss hamnar i långtidsminnets avdelning?
Spaced Learning är en evidensbaserad metod där undervisningsaktivitet och paus varvas enligt ett optimalt tidsschema (Kelley & Whatson, 2013). Under samma lektion gås stoffet igenom 3 gånger med 10 minuters paus däremellan.
Övriga filmklipp. Torghandel Göteborg. KvUtiS- Michael Rystad. Orka plugga. UR Samtiden. Skolvärlden. Pedagog Stockholm. Pedagog Värmland. Kollegialt lärande. Pedagog Stockholm.