Lustfylld huvudräkning. Genom denna mycket enkla metod, som ni själv enkelt kan göra fler uppgifter till era elever beroende på ålder och ämnesinnehåll. De uppgifter som finns ska ses som inspiration till hur liknande uppgifter kan utformas och på vilket sätt de kan varieras beroende på om det är beräkningarna som är i fokus eller om ni vill träna på matematisk terminologi.
Visst är det bra om båda kan göras samtidigt men kanske kan det finnas behov att träna på dem separat för att så småningom komma till övningar där båda görs tillsammans. Detta är en enkel övning som tränar huvudräkning och matematiskt språk. Den kan med fördel användas som gemensam lektionsstart, som kortare övning om du som lärare känner att energin i klassen gått ner eller som en gemensam rolig avslutning på lektionen. Dessa övningar är lätta att göra själv och enkla att anpassa utifrån elevernas ålder. Eleverna lägger ifrån sig pennor och miniräknare. Övningen kan vara 4 – 10 steg innan eleverna får fram svaret. Planerings/lektions-struktur matte åk . #Livet i mattelandet. Fortsatt planerandet inför höstens matteundervisning idag. Gårdagens inlägg med alignmentplanering och matris finns på länken här. Hur ska jag lägga upp arbetet i klassrummet? Jag tänker att jag ska anamma ASL-tänket på så sätt att vi inte formar siffror i all oändlighet utan hittar på andra sätt att träna motorik.
Likaså tänker jag att samarbete och kommunikation ska vara en viktig del i undervisningen. De viktiga förmågorna som är synliga i kunskapskraven i LGR11 är markerade med ljusblått på bilden nedan och de kommer att finnas med genomgående genom alla avsnitt som vi kommer att jobba med. Här under kan man se hur jag tänkt lägga upp lektionspassen eller vad jag ska kalla dem, 3-4 st kring varje avsnitt. Så betyder det är jag som lärare är där. Digitala läromedel för grundskolan. Matte pyssel. T och N. Fortsättning på signalord. Vi skriver räknehändelser med genretänk. Idag kom fortsättningen på signalordslektionerna. Blogg inlägg: Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt? Vi har haft två signalordslektioner, även om jag bara bloggat om ett. Bedömningsstödet, som vi gör nu i åk 1, visade att vi inte jobbat tillräckligt mycket med räknehändelser. Det måste vi ändra på! Idag började vi med att repetera signalorden. Vi jobbade enligt EPA. Som extra, i väntan på att alla skulle bli klara, försökte eleverna hitta på fler signalord.
Under signalordslektionerna har eleverna löst olika textuppgifter där orden ingår så alla har löst räknehändelser eller textuppgifter inför den här lektionen då vi ska skriva egna uppgifter. Sedan gick vi på huvuduppgiften för dagen. Jag hade gjort en mall som vi först hjälptes åt att fylla i. I ovalen klistrade vi in ett tal, 5+7. Jag ritade och vi pratade lite extra om hur man ritar i matten. Sedan skrev vi en händelse kring talet tillsammans och tillslut skulle vi formulera en fråga. Nu hänger vi i med reportern… Språkutvecklande matematik | Förstelärare i Svedala. På Marbäcksskolan arbetar vi just nu med ett utvecklingsarbete för att stärka elevernas språkliga kompetens i alla ämnen. Mina erfarenheter är att det matematiska samtalet i klassrummet är grundläggande för att undervisningen ska vara effektiv, tillgänglig och för att eleverna ska få en matematisk grundläggande förståelse.
Här är några exempel på hur vi har arbetat med olika språkutvecklande aktiviteter. Övningarna är bland annat hämtade från Pauline Gibbons bok ”Stärk språket Stärk lärandet. I denna blogg beskriver jag ett par aktiviteter som vi har arbetat med i matematiken. Diskutera begreppProgressiv brainstormingSamtalsgrupperHemgrupper / expertgrupper För att alla elever ska få utrymme att prata matematik använder vi ofta öppna uppgifter som har många olika svar. Diskutera begrepp Inför ett nytt område får eleverna ett antal begrepp som vi ska gå igenom eller som behandlar området. Tillsammans i hela klassen. Para ihop: Para ihop de begreppen du tycker hör ihop och förklara varför. Inkluderande undervisning | Förstelärare i Svedala. I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt.
Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Vad är inkludering och vad är en inkluderande uppgift? Inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Hur ska jag då planera mina lektioner och uppgifter så att alla elever inkluderas och lyckas? Mina erfarenheter är att elever bäst utvecklar tilltron till sin egen förmåga genom att läraren är ledare i klassrummet och skapar en unik relation till varje elev som bygger på ömsesidig respekt och trygghet. Varje elev. Hur ser mitt ledarskap i klassrummet ut? Hur kan en inkluderande uppgift se ut? H diskutera. Varför gillar eleverna uppgiften?