background preloader

Svenska

Facebook Twitter

Martin Luther Kings barnbarn: Nu får det vara nog. SKAM i skolan. Digital kompetens - reviderad läroplan och kursplan. "En" och "hen" och språkaktivister. Ingen har kunnat undgå att vi fått ett nytt pronomen i svenskan, nämligen det könsneutrala hen. Det är numera ett par hen i GP varje dag; många vill visa att de hänger med i språkförändringen. I den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista (2015) kom hen med – föga överraskande. Pronomenet hen har inget med göteborgsdialekten att göra.

Det är en medveten språkförändring som kommer ovanifrån. Att skriva hen är ett medvetet val, och något som läsaren lägger märke till det. Så är det knappast med andra pronomen som han, hon, den här eller ingen. Sådana småord skriver man utan att tänka på dem, och läsaren ska inte fästa sig vid dem. En del unga språkaktivister med genusteori i bagaget vill fortsätta på den könsneutrala vägen och ersätta man med en. I en vardaglig mening som ”en får se te å ha mä sej passet när en ska ut å resa” finns det två en som man kan ersätta med man, om man så önskar. Svenskt standardspråk använder också formen en, men då bara i objektsform. Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg.

De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen. Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål. Den nya strukturen på proven infördes 2012/2013 och innebär att man bedömer eleverna i tre delar: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt delta i en diskussion. Förra årets upplägg och årets revidering Förra läsåret hade jag också nior och jag har utgått från den strukturen jag gjorde då samt reviderat om det som behöver förtydligas för eleverna.

Vi började förra året med att lyssna på konkreta upplägg på gamla samtal. Eleverna behöver lära sig hur man vidgar ett resonemang och det kan vara bra att visa hur det görs genom filmen från Orka Plugga. Eleverna fick också öva på ett fingerat bedömningstillfälle med andra texter jag valt. Canvor: Annika Sjödahl // Annika. De svarta skorna, del 1: Kyrkogården 21 mars kl 05:00 - Novellklubben. Flash Fiction – ett undervisningstips! | UrFlippat. Under de senaste två veckorna har eleverna fått arbeta med mikronoveller (igen).

Senast var det när eleverna skrev på bloggen Hjälten och jag, förra årets spännande litteraturprojekt. Hur som helst – jag formligen älskar det formatet då det verkligen handlar om att laborera med språket. När eleverna får ett begränsat antal ord (i det här fallet 75) och ändå ska följa novellens dramaturgiska kurva så kräver det en känsla för vilka ord som ska vara med och vilka som ska väljas bort. Det leder alltid till intressanta språkliga diskussioner med eleverna i klassrummet. Det har även triggat dem så pass att vi har hört dem diskutera i korridorerna mellan lektionerna hur de ska bygga upp sina texter.

Den här gången kom min kollega dessutom på den briljanta idén att mikronovellerna skulle ta avstamp i den svenska låtskatten. Såklart tyckte vissa att uppgiften var svår eftersom orden inte räckte till allt de ville säga. Lycka till och mycket nöje! /Jannike Instruktion Exempel att härma. Min undervisning | i svenska och engelska. Åsa Edenfeldt – Strategier för lärande. Hej! Jag som driver den här bloggen heter Åsa Edenfeldt och jag är legitimerad gymnasielärare i svenska, engelska och psykologi. Jag har varit verksam inom gymnasieskolan sedan 2001 och arbetar på Täby Enskilda Gymnasium, en 1-1-skola i norra Stockholm. Numera är jag programchef för samhällsvetenskapsprogrammet på vår skola.

Under många år var jag ämnesledare i en härlig svenskgrupp med elva andra svensklärare, och mellan 2013 och 2016 var jag förstelärare med fokus på språkutvecklande arbetssätt och läsundervisning. Utöver undervisningen och program- och personalansvaret föreläser jag på konferenser och skolor. Jag brinner lite extra för att arbeta med muntlig framställning och att försöka utveckla elevers lust, vilja och mod att våga tala i och inför grupp. I den här bloggen samlar jag mina reflektioner kring lektionerna, undervisningen, pedagogisk utveckling.

Varmt välkommen hit! Åsa Edenfeldt. Kasta ett getöga och att ha häcken full – här är sanningen bakom svenska fraser. 1. ”Rubb och stubb” Detta uttryck som betyder hela rasket eller alltihop kommer från lantbrukets skördande. Bara stubbåker återstår när säden har skördats och rubb var ett dialektalt uttryck för fjolårets stubb. Med rubb och stubb menades årets och fjolårets stubb. 2. ”Komma upp sig i smöret” Förr om åren åt man tillsammans från ett gemensamt grötfat. 3. ”Ha rent mjöl i påsen” Betyder att man inte har något att dölja. 4. ”Inte för allt smör i Småland” En gång i tiden var södra Sverige känt för sitt goda smör som ansågs vara överlägset andra smörsorter. 5. ”Ha många järn i elden” Förr hade alla byar sin egen smed. 6. ”Få eller ge betalt för gammal ost” Gammalost tillverkades förr i tiden i norra Sverige. 7. ”Koka soppa på en spik” Betyder att göra något av ingenting och kommer från en gammal folksaga där en tiggare ber en snål gumma om mat. 8. ”Ha häcken full” Detta uttryck för att ha mycket att göra kommer från lantbrukets foderhäck, ett slags galler vid transport av hö. 9. ”Full som en alika”

Tema skräck. Franskenstein del 3, Bildpromenad och micronoveller – Läraren Jennie. Vad ser ni? Vad ser du? Snö. Vad ser du? Jag ser ett träd. Jag ser nakna, grå träd. Tavlan fylldes snabbt med intryck från eleverna när vi tillsammans gick en bildpromenad i Caspar David Friedrichs målning. (Jag har hämtat idén med bildpromenad från Anne-Marie Körling, läs mer här.) Efter bildpromenaden gick vi igenom mikronovellens format och läste ett exempel på mikronovell.

Eleverna kom snabbt igång med sitt skrivande, de flesta som i vanliga fall brukar ha svårt att komma igång fick snabbt ihop en novell. Jag ligger här under den mörka demoniska kyrkogården. Fantastiska mikronoveller ligger nu ute på elevernas bloggar, fler kommer komma ut inom en snar framtid. Hejsan hoppsan! Jennie Like this: Like Loading... Security Check Required. Finlandssvensk komiker avslöjar något väldigt konstigt om hur vi svenskar pratar. Sahlin: Jag läste inte en enda bok som tonåring - Jönköpings-Posten. Den här krönikan var från början tänkt att handla om hur viktigt det är att barn och ungdomar läser skönlitteratur. Jag menar, det saknas ju inte skäl för en sådan text. Rapporterna har de senaste åren duggat tätt om svenska barns och ungdomars sviktande läsning och läsförståelse. Eftersom jag är både svensklärare och författare av barnböcker och läromedel hade det förstås passat utmärkt att jag presenterat några handfasta råd om hur man får en fjortonåring att avstå ett träningspass till förmån för en roman eller hur man stöttar en trögläsande sjuåring att orka läsa en hel kapitelbok.

Men jag är ledsen. Jag läste inte en enda bok mellan det att jag var 13 och 15 år. Nu är det sagt. Och det är, för att tala klarspråk, en stor sorg att jag inte hade litteraturen då, när jag kanske behövde den som allra mest. Jag var en pojke vars liv inte blev större än simträning, silly walks och olycklig kärlek. Ärligt talat så vet jag inte. För så var det för mig. Pär Sahlin Författare, lärare. Ett brev hem - om emigranter och immigranter.

Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

AMERIKABREVEN som utgångspunkt SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang vad handlar de om? TEXTTYPER. Enkel språkövning ger aha-upplevelse! - Ylva Pettersson. Språk är makt. Språket är jag. Språket är tankens dräkt. Genom språket förstår vi, genom språket gestaltar vi vad vi förstått. Vi vet idag genom forskningen att många av elevernas svårigheter i skolan är sprungna ur brister knutna till språket.

Eleverna behöver ökad textrörlighet och litteracitet, mer omfattande vokabulär och kontinuerlig träning i att kunna ta till sig allt mer avancerad och fackspecifik text. En viktig nyckel i detta är att väcka elevernas medvetenhet kring språkets betydelse, och glädjen i att finna språkets rikedom och möjligheter. August_Müller_Tagebucheintrag-1 By August Müller (1836–1885) (Auktionshaus Bergmann) [Public domain], via Wikimedia Commons Jag arbetar just nu med Upplysningen med mina elever i åk 1, som även håller på med momentet i svenska. Eleverna kom snabbt fram till att när det gäller snabbhet och tillgänglighet i kommunikation så kan 1700-talet inte tävla med dagen.

Så det gjorde vi. Här följer ett exempel på texter: Tja! Blev: Just så. Livets lotteri – ett skrivprojekt. Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande.

Eleverna måste ju veta vad reportage, resonerande text, beskrivande text och mininovell är för något eller för den delen hur man genomför en intervju eller hänvisar till källor för att kunna skriva de olika texterna. Delarna introduceras en i taget för att ge eleverna tid att tänka, samtala och påbörja sitt skrivande.

Nedan presenteras enbart delar av uppgifterna. Du ska skriva olika texter om en fantastisk, unik, underbar och fullständigt makalös person – dig själv! Du ska ta med foton så att boken blir trevligare att läsa. Omfattning: Ca 0,5-1 sida/uppgift, totalt 2,5-5 sidor. Gör så här. Värna om språket. Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”.

Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden?

Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Att ”bara” presentera kunskapskravet räcker inte, jag måste hitta en annan ingång. Lektion 1 Att utgå från elevernas värld brukar vara ett vinnande koncept så jag började arbetsområdet med att koppla deras eget språkbruk såsom sms-språk och gaming-språk till den inledande uppgiften. Lektion 2 Lektion 3 Lektionsunderlag. Hanna Fahl: Det är tydligen bara på första april som källkritiken lever. Detta är så intressant: första april har blivit inverterad. Det är, helt plötsligt, den enda dagen på året när människor inte går på falska nyheter.

Gard uppe, bullshitdetektor aktiverad, skeptisk blick på omvärlden. Nä, inte kan väl? Nog kan det inte stämma att? En extra kontrollgoogling innan man sprider något vidare – ingen vill verka dum. Med informationsöverflöd följer desinformationsöverflöd. Frågan är dock om de här satsningarna verkligen kommer åt problemets rot. Ändå fortsätter falska nyheter att spridas. Kanske ligger i grunden, paradoxalt nog, en vitt spridd känsla av att vara lurad eller manipulerad av dem man uppfattar som makthavare. Det är ett samhällsproblem som sträcker sig långt bortom en satirnyhet som råkar tas på allvar eller en tillfälligt minskad kanelförsäljning. Fler kulturkrönikor av Hanna Fahl och DN:s andra krönikörer. Svensklärarna Public Group. Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk. När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat.

Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Detta är inte helt lätt och en konst vi måste visa eleverna. Jag tänkte visa hur jag gör och kanske någon har nytta av det innan terminen är slut och för att få fram delar av kunskapskravet nedan.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Vilka källor? Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry Mönstertext. Att skriva filmmanus. Film är ju fantastiskt roligt. Kul att spela in, roligt att titta på…. men ganska krävande att skriva manus. För att resultatet ska bli riktigt bra kan eleverna skriva Storyboards, men det är svårt och mycket tidskrävande. Dessutom är min erfarenhet att eleverna ändå gör ändringar och improvisationer när de väl filmar. Men ska filmen bli bra förutsätter det att manuset bygger på en trovärdig och genomförbar historia.

Niornas filmarbete detta läsår startade redan i höstas då eleverna skrev en novell. Detta år skrev eleverna på temat Fotspår. Så här såg instruktions- och inspirationsbilden ut till uppgiften: Eleverna presenterar sina noveller i mindre grupper som jag bestämt. Varje punkt ovan motsvarar ett antal scener. Filmtekniska inslag planeras för varje scen. Anslag – olika sätt att börja filmen Hur dramaturgin i en scen byggs upp Eleverna får på sig en hel dag att filma och några lektioner för att redigera. Alla skolans elever får se niornas filmer. The Danger of a Single Story. Att koppla samman dåtid, nutid och framtid. Sverige växer som språkrike. Svensklärarna Public Group. Maria Wiman: Mina elever har blivit hårdhudade - Medieormen. Åsa Söderström - Åsa Söderström a actualisé la photo du... Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT | Josef Sahlin. Facebook. Ann-Charlotte Marteus: Vi kan bli ett gäng svengelska fåntrattar | Ann-Charlotte Marteus.

I Sverige råder svensk lag | Gunnar Hökmark. Hur talar makten? En dekonstruktion av Almedalstal. | Retorikiska. Hur talade makten i Almedalen 2016? | Retorikiska. Avspark för Svenska 1 - Robin Smith. Utan skönlitteratur haltar skolan | Kultur och nöje | svenska.yle.fi. Svenska språket | Sharing Sweden. And migration. Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang - UR Skola. Från historia till nutid - olika verk/olika medier. The Snowman, Muet (25 min.) Ison -När jag inte hade nåt. Svenska (åk 6-9) Canva översikt på texttyper. Ison -När jag inte hade nåt. Pälsen. Mitt Hjärta - Kortfilm 2014. Berättargrepp. Noveller.

Noveller. Svenska. Skönlitteratur. Svenska. Parafraser/Fan fiction - t ex Jag ringer mina bröder. Litteraturhistoria.