Skriva sagor. Dessa appar använder jag med mina ettor och treor i svenskundervisningen.
Fungerar även till årskurs 2. K-3 teacher resources bjuder på sekvenskort till bl.a. sagan Tre små grisar. Kan användas när yngre elever tränar på att skriva ord och meningar samt när de ska återberätta sagan. Kan Petter och hans fyra getter stärka och utveckla barnens språk? My Froster har skrivit om ett temaarbete med flerspråkiga barn i en förskoleklass.
Syftet var att stärka barnens språk genom boksamtal och få in både matematik och naturkunskap, för att arbeta parallellt med ämne och språk. Vem är du? – Jag är förskollärare och har under de senaste 11 åren arbetat på Lillholmsskolan, F-9 skola i Skärholmen, där mer än 90 procent har ett annat modersmål än svenska. Hinderschema1. Saga med tarning. Korta berättelser. Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur.
Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska. Vad eller vem? Istället för att i planeringsskedet fundera över VAD berättelsen ska handla om, som är det traditionella tillvägagångssättet och kanske det mest korrekta, fokuserar Makete-metoden istället på VEM berättelsen ska handla om. På detta sätt går det lätt att komma igång att berätta och skriva eftersom författaren känner till huvudkaraktärens längtan och mål redan från början. Att börja med att berätta muntligt - att dramatisera berättelsen - är ett bra sätt att få in berättarstrukturen i kroppen. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002.
Barnhagen » Sagopedagogik. Elin starkast i världen. Prinsessan Papperspåse. Prinsessan Månstråle. Eviga berg och tre starka kvinnor. Från Den ariska myten till Barn utan papper - här är UR:s bästa program om rasism. Det är viktigt med bildning!
Vi vill väl alla bli som Hans Rosling som tvärsäkert domderar ut fakta, eller hur? UR är en guldgruva av fantastiska, pedagogiska och högkvalitativa program, som alltför få utanför skolan ser. Nu har man piggt samlat ihop länkar till en jädrans massa UR-program, både radio och tv, som allihopa handlar om rasism och främlingsfientlighet på olika sätt. Från program som den som jobbar i skolan borde se: Skolministeriet : Att bemöta rasism i skolan, till dokumentären Alltid fick man höra »jävla zigenare« eller Bildningsbyrån – rasism, som UR själva beskriver som »ett absolut måste – för alla«. Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen. Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen.
Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. Familjemedlemmarna sitter på stolar och bänkar framför en stor matta som gjorts till scen i förskolans största lekrum. På väggen sitter en stor smartboard som visar framsidan till Elsa Beskows bilderbok och bredvid smartboarden syns en stor skog som barnen målat. Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete. Sagor och ramsor. Gastarna på Gården / Oknytt. 17 skäl för boken och vägen till de nationella målen för grundskolan! Svenska Barnboksinstitutet gav mig ett litet gult häfte som jag alltid bär med mig.
Jag tycker om det lilla gula plånboksstora häftet med de 17 läspunkterna. Häftet heter SJUTTON SKÄL FÖR BARNBOKEN. Jag har haft mitt häfte länge, massor av år. Idag läser jag innehållet igen. Häftet borde heta SJUTTON SKÄL FÖR BOKEN. ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” Barn i böcker. Ett genusperspektiv på nyskrivna bilderböcker. Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen Sammanfattning: Bakgrund och syfteFörskolans läroplan är tydlig med att de som arbetar där skall motverka detraditionella könsmönstren som råder i samhället.
Ett sätt kan vara att pedagogeranvänder bilderböcker för att arbeta med dessa frågor. Vår förhoppning medarbetet är att vi kan öka medvetenheten om genus- och jämställdhetsfrågor samtpåvisa vikten av att börja redan hos de små barnen. Vårt huvudsakliga syfte äratt ta reda på hur genus skildras i bilderböcker utgivna 007. Bakom detta syftefinns även att vi som blivande pedagoger vill lära oss att kritiskt granskalitteraturen vi läser i barngruppen, använda genusglasögon.
Våga läsa bilderböcker, barnböcker också för äldre barn. – Att du vågar läsa bilderböcker för elever i årskurs sex, sa en lärare till mig efter ett studiebesök i min klass. – Jag läser bilderböcker för mina elever i årskurs nio också, svarade jag.
Det är inte alls modigt att läsa berättelser om yngre barn för äldre barn och unga. Tvärtom. Det ger perspektiv. Det ger möjlighet till igenkännande. Jag läste Alfons Åberg för mina sexor. Det som hände var att elever som var bekanta med Alfons Åberg nu identiferade sig med pappan. Då högläsningen om Alfons var över så fanns böckerna kvar i klassrummet. Att genom barnböcker mentalisera och lära om känslor. Barnböckerna läser jag.
Har en trave jag valt ut. Just nu läser jag Astrid Lindgren ”Vi på Saltkråkan, 1964. Jag läser den för att jag aldrig har läst den. Snacka om svenska: Barbro Westlund och bilderböcker med mera. I förmiddags hade jag förmånen att lyssna till Barbro Westlund, lektor och lärarutbildare vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet.
Det var första gången jag hörde henne lajv efter att ha sett ett par föredrag och intervjuer med henne på nätet och läst hennes bok Att undervisa i läsförståelse och avhandling Att bedöma läsförståelse (se tidigare inlägg). Kollegialt lärande och en minilektion kring en karaktär. Kollegialt lärande Vi samlades några lärare Maria, Inger, Lena, Lotten och jag på Taubeskolan den 19 maj för att samplanera, genomföra och utvärdera en minlektion. Läs-med-sagor: Gittan och älgbrorsorna - UR.se. Läs-med-sagor: Lill-Zlatan och morbror raring - UR.se. Läs-med-sagor: När Åkes mamma glömde bort - UR.se. Läs-med-sagor: Nämen Benny. Småsagor: Snäll, del 1. H.C. Andersen: Den lilla flickan med svavelstickorna. Snacka med Kenta… på riktigt! Eleverna ska träffa valfri karaktär ”på riktigt” vid två tillfällen. De väljer vilken karaktär och vilket tillfälle i boken. Gör gärna en egen och visa både hur bilden och texten kan konstrueras.
Visa till exempel hur eleverna kan kombinera berättande text med dialoger. Nästa steg blir att skriva en gemensam text tillsammans med eleverna (då kan du välja en situation ur en annan bok som är bekant för eleverna så att du inte ”tar” någons tänkta situation). I tredje steget får eleverna försöka själva. Eleven väljer ett tillfälle ur boken där karaktären har något problem. LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin. Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Magiska skrinets sagor på svenska - Magiska skrinet. Sagomattan. Killingen som kunde räkna till 10. Läs-med-sagor: Kenta och barbisarna.