background preloader

Uvecklingsarbete

Facebook Twitter

Så blir du en skicklig ledare i klassrummet.

Till föräldrar

”Det är inte fel på nya betygssystemet” Frågan är om inte de som utformat dessa ­regler inom den svenska skolbyråkratin är sämre i matematik än eleverna. Meritpoängen infördes med det vällovliga syftet att stimulera elever att läsa mer matematik och språk i gymnasieskolan, men meritpoängen har i stället inneburit en kvalitetskatastrof för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Meritpoängen påverkar också antagningen till högskolan negativt eftersom samma betyg i elevens examensbevis får olika värde beroende på vilket högskoleområde eleven söker sig till.

Detta är både svårbegripligt och krångligt, för att inte säga helt obegripligt. Utformningen av reglerna gör att det är viktigt för eleverna att läsa kurser som ger maximala 2,5 meritpoäng. Reglerna premierar däremot inte att eleverna läser meritkurserna med kvalitet, det vill säga med höga betyg, utan det viktiga är att de bara når godkänt resultat. Få elever läser exempelvis tyska i gymnasie­skolan numera. Tommy Sandebring tidigare gymnasiechef, Lidingö.

Och så var det där med betygen igen… Som den skolmotiverade och högpresterande eleven jag var under min grundskoletid såg jag mycket fram emot varje termins sista skoldag då jag skulle få ta emot kuvertet med mina betyg. I grundskolan gick vi på kvartsamtal och jag fick betyg enligt Lgr80 (”femmorna är tyvärr slut…-systemet”, ja, jag vet att det är en feltolkning utifrån systemet men det var så som lärarna, till min besvikelse, uttryckte sig när jag fick en fyra i ett ämne). På gymnasiet var jag, 1994, första årskullen som fick erfara betygssystemet med G, VG och MVG. Under hela första året fick jag höra från mina lärare att ”det kommer dröja innan vi lär oss att sätta rättvisa betyg enligt detta system och det måste ni förstå…”. Under gymnasiet hände dock något med min studiemotivation, jag fick andra intressen, och betygen blev inte riktigt lika roliga och intressanta att få varje termin. Som nyutexaminerad lärare satte jag mina första betyg, utifrån Lpo94, våren 2001.

Mycket har hänt sen 2001. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 33 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren. (red) Kunskapens vägar är omvägar – brukar Sven-Eric Liedman säga. Vad händer med kunskapen om utrymmet för omvägarna krymper och genvägarna görs till huvudvägar? Genvägar som inte ger vare sig tid eller utrymme för några omvägar där kunskaper kan utvecklas. Utvecklingen inom utbildningssystemet har under en lång tid gått mot allt mindre utrymme för omvägar i undervisningen. 2011 års läroplaner har kursplaner med så kallade kunskapskrav där det i ganska allmänna ordalag formuleras hur eleven ska visa sitt kunnande för att få olika betyg. Detta får i sin tur som konsekvens att elevens uppmärksamhet flyttar från det som kunnandet gäller till det egna kunnandet.

Undervisning handlar om att någon ska göra det möjligt för någon annan att lära sig något. En första film – digitalisering som lyfter skolan | Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik. Anders Jönsson: Bedömningsreformen som kom av sig… Publicerad av: Sten Svensson måndag, maj 30, 2016 · Lämna en kommentar I forskningen diskuteras förekomsten av ”pseudo-formativ bedömning”, ett sätt att arbeta som påminner om formativ bedömning, men som inte är formativ bedömning ”på riktigt”. skriver Anders Jönsson. (red) ”Äkta” formativ bedömning Beteckningen ”pseudo-” antyder att det finns något äkta, som pseudo-formen imiterar eller förvanskar. Men vad är i så fall ”äkta” formativ bedömning? För att svara på den frågan behöver vi backa tillbaka lite i tiden, till 1990- och början på 2000-talet, då idén om det ”nya bedömningsparadigmet” (NBP) etablerades. Enligt NBP var bedömningens främsta uppgift att stödja elevernas utveckling mot skolans långsiktiga mål. ”Pseudo-formativ bedömning” Trots idén om att bedömningen är till för eleverna, har FB i praktiken blivit främst lärar- och undervisningsorienterad, inte elev- och lärandeorienterad.

Var kommer ”pseudo-formativ bedömning” ifrån? Vår långa provtradition. Anders Jönsson. Sju lärmoduler för arbete med Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande” | Kvutis. MOMENT A – vetenskaplig grund Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Boken Att följa lärande har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

Att läsa: Förord + Kapitel 1, s.15-41 MOMENT B – diskussion och planering “Att förbättra resultaten i utbildningen är en livsviktig ekonomisk nödvändighet, och det enda sättet att uppnå det är att öka lärarkårens kompetens.” – Dylan Wiliam, Att följa lärande Igångsättare Vad tror du är det bästa med att vara elev på en av dina egna lektioner? Att diskutera Planera Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C.

Sammanfattning. Studiepaket NPF. Introduktion Studiepaketet vänder sig i första hand till dig som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i ditt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet. Innehållet är även överförbart till arbetet med andra barn och elever i uppmärksamhets- och samspelssvårigheter. Materialet kan användas som kompetensutveckling i ditt arbetslag eller för egna studier.

Studiepaketet är uppdelat i fem moment som består av filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor. Det kan användas för eget intresse eller tillsammans i en grupp. Utse en person som ansvarar för att boka lokal och bjuder in till gruppsamtalen. Syfte Syftet med studiepaketet är att skolhuvudmannen ges möjlighet att i egen regi arbeta processinriktat genom kollegialt lärande. Mål Målet är att deltagarna efter utbildningen har: Förutsättningar SPSM har sedan drygt 15 år en omfattande distansutbildningsverksamhet. Utvärdering av Studiepaket: NPF Moment. Formativ bedömning. Från kunskaper till förmågor.

Ingrid Carlgren: Den fåfänga drömmen om tydlighet. Hur blir bedömningar till ett betyg? Lifelong Learning Web: Log in to the site. Lifelong Learning Web: Log in to the site. Planerigsprocessen. Lifelong Learning Web: Log in to the site. Från F till A – hurra, så bra! | Förstelärare i Svedala. ”Från F till A – hurra, så bra! När betygen kommer ska varenda unge vara gla’! ” Det är ju inte första gången jag skriver om betyg, precis. I flera tidigare inlägg berör jag lärares alldeles speciella uppdrag att med hjälp av någon typ av skala inrama en individs kunskapsinhämtning och -utveckling. Den 18 mars 2016 hade vi KU-dag i min kommun Svedala och vi förstelärare på Naverlönnskolan hade åter ansvar att planera dagen på vår skola. 1) Jag börjar med att kommentera två av de fyra kuverten som utgjorde basen för kompetensutvecklingsdagen. 2) Jag vill uppmana mina läsare att först lyssna på debatten mellan vår förre utbildningsminister och den nuvarande gymnasieministern. 3) “Alla ska lyckas!”

Avslutningsvis ska jag försöka knyta ihop den här brokiga säcken av händelser som har fått mig att skriva så här. Att diskutera: Hur homogent tänker man på din arbetsplats runt betygen? Skollagen Del 3 – PYS. Undantagbestämmelsen eller PYS-paragrafen som den också kallas har som syfte att ge elever, som annars inte har haft någon möjlighet att nå ett betyg i ett visst ämne, samma förutsättningar som alla andra. Kravet för att omfattas av paragrafen är att eleven ska ha en funktionsnedsättning som utgör ett direkt hinder att nå kunskapskravet. Om elevens svårigheter kan avhjälpas med särskilt stöd bör inte paragrafen tillämpas, utan det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges. – Jag tycker att en NPF-diagnos generellt bör anses falla inom ramen för vad som kan avhjälpas med särskilt stöd.

Det kan också ligga i elevens intresse att PYS-paragrafen inte tillämpas i dessa situationer, säger Mikael Hellstadius, jurist och specialiserad på skolfrågor. Undantagsbestämmelser kan bli björntjänst Enligt Mikael Hellstadius ska Undantagsbestämmelsen tillämpas mycket restriktivt. – Men var står det? Formativ bedömning – motivation eller stress? Jag läser just nu Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar och Gunilla Eldh där de skriver om att eleverna måste känna att deras prestationer gör det möjligt för dem att nå målet.

Vi som lärare måste alltså se till att våra uppgifter går att lösa på flera nivåer och att de tar eleverna ur sin trygghetszon och in i sin proximala utvecklingszon där lärandet kan ske. Blir det för svårt är ansträningningen inte värd det och eleven ger upp. Men för att eleverna ska kunna ta sig igenom även en perfekt anpassad uppgift som ligger lite utanför sin trygghetszon så behöver de all uppmuntran och stöd de kan få så att de känner att de är på väg åt rätt håll. Återigen – relationen. Som lärare är det nu dags att läsa och bedöma elevernas uppgifter och sedan klura ut vad eleven har för utvecklingsområden så att den kan bli ännu bättre på det den gör i skolan, oavsett vilken nivå de ligger på. Vi har under våren på Mälarhöjdens skola pratat om stress kopplat till skolarbetet bland våra elever.

/Jannike. Dylan Wiliams lärmodul om formativ bedömning - Natur och Kultur. Betygssättning. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. Betygsstegen B och D För betygen B och D ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav. Läs mer om betygsstegen B och D I den här bedömningen utgår läraren från tre frågor. 1.

En aspekt att ta hänsyn till är hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar. 2. Allt som står i kunskapskraven väger inte alltid lika tungt. 3. F och streck Läs mer om F och streck. Sökresultat: Betyg och bedömning - UR Skola. Måhl om Skolverkets nya betygsförslag: Inte glasklart.

Skolverket presenterade på måndagen en utvärdering av det rådande betygssystemet. Till grund för utvärderingen ligger enkäter och intervjuer med lärare och elever i högstadiet och gymnasiet samt analyser av statistik. Enkäten visar bland annat att nio av tio lärare anser att de lyckas sätta rättvisa betyg och att åtta av tio elever upplever att de får rättvisa betyg. En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg införts och menar att det gör det möjligt att sätta mer rättvisa betyg. Samtidigt pekar lärarna på problem med tröskeleffekter: Det upplevs orättvist att ge betyget D till en elev som uppnått A på alla delar av kunskapskravet utom en, där hen presterat på E-nivå.

Dessutom anser mer än hälften av lärarna att kunskapskraven är otydliga. Skolverket föreslår en rad förbättringar av betygssystemet. – Flertalet av de åtgärder vi presenterar kan göras inom ramen för det nuvarande betygssystemet. Bland Skolverkets förslag finns: Per Måhl välkomnar att värdeorden ses över. Trosa, öppna jämförelser. Vad bedöms eleverna i? - Ställ frågor till Skolverket om bedömning och betyg. Tolka och tydliggöra kunskapskraven. Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen.

Kunskapskraven vänder sig till lärarna, som har utbildning och erfarenhet för att bedöma elevernas kunskaper. I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till. Tolka kunskapskraven För att eleverna ska kunna förstå vad som bedöms i det arbetsområde de planerat tillsammans med läraren så behöver läraren först tolka vad de aktuella kunskapskraven innebär i just detta område för att kunna tydliggöra dessa för eleverna. Kunskapskraven levandegörs genom undervisningen Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt. Att förenkla kan ibland förvanska. Gunnar Hyltegren. 008a Per Måhl har fel. Allt har blivit relativt | Christian Jerhov. Jag hänger på de senaste dagarnas debatt. Om kunskapsrelativism och om pseudvetenskapernas inträde i skolan.

Inspirerad av bland annat Sveriges Radio P1, DN, Håkan Fleischer m fl drar jag det ännu ett steg längre. Jag påstår att hela den svenska skolans syfte är relativiserat! Torsten Thurén beskriver i boken Vetenskapsteori för nybörjare kunskapsrelativistens tankar som så här. Hen tror inte det finns ”någon stor Sanning, det finns bara många små sanningar”. ”Man kan se verkligheten si och man kan se den så, det spelar ingen större roll vilket” (s. 11). Jag har tidigare skrivit om samma ämne. Jag sa att ”kontraktet är brutet”. Skolan skulle vara ickekonfessionell. Skolplikt, det är viktigt det. Vetenskap och beprövad erfarenhet står det i skollagen. Listan kan göras oändlig. Kateder, coach, handledare, flum, individualisering, grupparbete, disciplin, elevinflytande, prov, vaccinationer, inlämningsuppgifter, böcker, iPad. Lära # 6 2015 by Info Utbildningsförvaltningen. Människan försvinner i kvalitetssäkringen. Vi ska kvalitetssäkra vår utvärdering av språkåret 2015.

Så kunde man inleda en språkårskrönika på NPM-svenska, det språk som i mycket präglat både arbetsliv och samhällsdebatt 2015. NPM står för new public management: offentlig verksamhet styrs med ett system av konkurrensutsättning och upphandlingar. Resultaten dokumenteras och granskas i utvärderingar. Det kräver ett särskilt språkbruk. Den uppmärksamma läsaren märker att jag redan klämt in flera typiska NPM-ord: konkurrensutsätta, upphandla, dokumentera, utvärdera, kvalitetssäkra. Vi känner igen dem från otaliga måldokument (ett ord till!) Med indikatorer och strategier (ytterligare två!). I det nyutkomna numret för 2015 av facktidskriften Språk och stil analyseras NPM-svenskan av språk- och kommunikationsforskarna Per Ledin och David Machin. I NPM-språket dominerar listor, tabeller, diagram, figurer, bilder och punktuppställningar. Subjektet vi glider mellan att beteckna alla verksamma eller bara ledningen.

Fyrablocksmodellen. Ett st%C3%B6d f%C3%B6r att alla ska lyckas. EPA – en struktur för kooperativt lärande. EPA står för enskilt, par och alla. Det är en gammal metod som jag använder mig en hel del av i min undervisning. Eleverna tycker att den ger dem en chans att enskilt tänka efter, få hjälp eller nya infallsvinklar från en kamrat och att de då vågar och är mer delaktiga i gemensamma diskussioner.

Den stärker deras självförtroende och förmedlar att allas röst i klassrummet har en betydelse. Metoden är japansk , men jag har inte fördjupat mig i dess teoretiska bakgrund. Film om “think-pair -share” EPA går att använda i alla ämnen och utvecklar språket, samt förmågor som att argumentera eller beskriva och förklara. Det finns flera fördelar med att använda EPA Varje elev ges tid till att tänka över sina egna idéer innan någon annan talar.Varje elev får prova sina idéer i par innan de presenterar dem i större grupp.Förståelsen i gruppen stiger för varje steg.Det skapar en trygghet hos osäkra elever att hela gruppen har formulerat vad som ska presenteras för hela klassen Diskussionsfrågor: Sju saker att komma ihåg om återkoppling. Visa enskild publikation. Mall årsplanering. Helena kvarnsell mål 1516. Att hålla ordning i klassrummet - går det?

Venit in mentem « En gymnasielärare kommer att tänka på… Digital skolutveckling pågår! - En årskrönika. Digitala lärresurser. Carol Dweck: Kraften i att tro att du kan bli bättre | TED Talk. Veckans pedagogiska diskussionsfråga | Pedagogtankar. Bra klassrum för flipclass | I teach with IT. Årets alla nykomlingar | Språktidningen. Åtgärdsbank - Umeå. Page. Digitala verktyg för formativ bedömning @ Nordström Education. Skolverket, språkutvecklande arbetssätt.

Nytt år - fortsatta möjligheter. ”Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning” Formativ undervisning med IKT i svenska. Utveckla_MIK-arbetet_p%C3%A5_skolan.pdf. Beprövad erfarenhet, vetenskapl. grund. Bilda en kedja för bildning! EDchatDE Summer Special. Diskussionsunderlag-bild. Stöd för att utveckla undervisningen. Lärarens hyllade brev sprids på Facebook. Förmågorna i svenska. Diskutera: Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. TB5 Stora. Förmågorna os. Munkegärdeskolans bedömningpolicy, .docx. Förmågor. Jippi.norrareal.org. Filmer om verktyget LIKA. Teach Like a Champion – Setting High Academic Expectations | Janna Scheéle. Alla webbkurser | Webbstjärnans kursportal.

Webbaserad kurs om bedömning. Stöd för utveckling | Kvutis. Hälsinggården News. Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning. BIG 5 LATHUND. Samtiden - Att bedöma lärande: The Big Five - de fem förmågorna, del 1. Fröken Rosenkvist. Samtalskonst_i_praktiken. Flerspråkighet i fokus. Språk i alla ämnen (del 2) Språk i alla ämnen (del 1) Pedagogsajter i Sverige. Tal av Jan Björklund i Almedalen — Folkpartiet. Valår! HELSINGBORG FLYTTAR IN MED CECILIA CHRISTERSSON (S01E10) | helsingborg.

Klassrumsbedöm. Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling - Läslyftet. Skola slopade läxor – gav rekordhöga betyg.

Nyckelstrategier

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Framgång i undervisningen. Stöd för att utveckla undervisningen. Webbkurs. Forskningsöversikt. Framgång. Framgångsrikt utv. arbete. Framgångsfaktorer.