background preloader

Fyrablocksmodellen

Fyrablocksmodellen

http://www.youtube.com/watch?v=588tTXQZRD0

Related:  LektionsuppläggBFL och annat om lärande3

Stöd för att utveckla undervisning Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Rättssäker betygssättning I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Bakgrunden var att jag tyckte att Bo Sundblads och Per Måhls föreläsning om Rättssäker betygssättning borde vara en föreläsning som alla lärare borde se, egentligen borde ha sett, inte minst med tanke på mediadebatten. Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever.

10 saker jag lärt mig om den svenska skolan När jag var nyutexaminerad var jag färdig lärare. Jag visste hur man sätter rättvisa betyg, hur man planerar lektioner som stämmer med den pedagogiska forskningen, hur man väcker lust att lära. Nu, drygt 20 år senare vet jag att färdig blir jag aldrig. Jag kämpar med den rättvisa betygssättningen och de omöjliga premisserna för denna, jag läser med kritiska ögon den pedagogiska forskningens paradoxala slutsatser och stöter dem mot min egen begränsade erfarenhet. Jag känner mig oerhört tacksam de gånger jag lyckas hjälpa till att kanalisera elevernas egen lust att lära som jag inte längre har hybris nog att tro att det är jag som väcker.Jag har insett att så fullärd och lysande att jag kan vara min egen främsta inspirationskälla blir jag aldrig. Inte ens i böckerna eller på Youtube kan jag hitta den fulländade utvecklingen – det är i samtal med kollegorna de bästa idéerna uppstår.

Orientera dig på bloggen! – Kooperativt Lärande Tryck på bilden ovan för en sammanställning av alla strukturer (övningar) på bloggen! Några viktiga inlägg: Hur man skapar lärande grupper!, Strategi: Roller, Gruppstärkande övningar!, Strategi: Lärpar, Alternativ till handuppräckning, Samarbetsfärdigheter, Klassrum 2.0 Läs gärna denna först för att få en förståelse över vad denna blogg försöker förmedla – ett lärande genom samarbete. Här är en kort sammanställning över metodiken.

Kartläggningsmaterial - kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning?

Start - Bedömningsportalen För att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar och behov behöver skolan göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 är från den 15 april obligatoriskt att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Materialet är avsett att användas för elever i de obligatoriska skolformerna, men kan även användas i gymnasieskolans språkintroduktion. Kartläggningen sker i tre steg och ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. Det är endast de två första stegen i kartläggningsmaterialet som är obligatoriska för skolor att använda från den 15 april. I vilken omfattning kartläggningsmaterialet steg 1 och 2 ska användas bestäms utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov.

BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram

Information - Bedömningsportalen Våren 2016 publiceras ett kursprov som prövar reception, interaktion och produktion. I engelska 7 finns även ett äldre material som innehåller uppgifter som stöder bedömning av muntlig och skriftlig produktion och interaktion. Våren 2017 publiceras ett nytt kursprov som prövar reception, interaktion och produktion. Kursprov i engelska 7

Related: