background preloader

Lärande

Facebook Twitter

Var går gränsen mellan vanlig undervisning och extra anpassningar? I detta blogginlägg återger jag i skrift den föreläsning jag gav i samband med Skolverkets inspirationsturné under december och januari. Syftet med turnén var att informera om och inspirera till att söka statsbidrag för deltagande i Specialpedagogik för lärande. Nu har tiden för att söka statsbidrag gått ut (1 februari) men jag tänker att innehållet ändå kan vara intressant som underlag för kollegiala reflektioner. Materialet på Skolverket ligger ute för alla att använda även om man inte söker statsbidrag för det. Så här resonerade jag under min föreläsning: Det är bara du som jobbar på en skola som kan svara på den frågan. Gränsen kommer nämligen att dras olika beroende på hur långt skolan har kommit med att göra undervisningen tillgänglig för alla. Syftet med mina bilder är att du ska kunna resonera om frågan med dina kollegor. Vi har inte längre en skola där det är möjligt att driva sin egen undervisning som ett eget företag.

Sammantaget handlar detta om att lära sig att lära. Källor: Studiero_-riskfaktorer-och-friskfaktorer. Strategi: Lär-par | Kooperativt Lärande. Strategi : Lär-par – träna samarbete och sociala färdigheter, skapa ett gott klassrumsklimat och utveckla kunskaper! Människan är en social varelse; lärande och utveckling sker i mötet mellan människor. Men hur kan detta tränas på ett strukturerat sätt?

Vilka verktyg kan vi i skolan använda för att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel så att vinsten med samarbete maximeras? Möt metoden: Lär-par! VARFÖR använda sig av lär-par? Kärt barn har många namn! Att använda sig av lär-par är ett arbetssätt som på ett strukturerat sätt tränar och utvecklar elevernas samarbetsfärdigheter där de över tid bygger upp en relation till alla i klassen. I all typ av samspel är det viktigt att gruppen upprätthåller ett ömsesidigt beroende av varandra. När eleverna arbetar tillsammans i olika aktiviteter eller när de i klassrummet samarbetar kring en uppgift kan det positiva ömsesidiga beroendet ofta saknas. Lärpar som arbetar med en faktatext och tar ut det som är viktigast ur texten. Steg för steg.

Skolkompassen checklista. Kooperativt Lärande – Elevaktiva arbetssätt. Hemmasittare kräver formativ bedömning (och en annan etikett) Det är 70-tal och jag har börjat i en ny skola. Jag går i fyran och skolan är stor, det är många elever ända upp till gymnasiet. Vi får en snäll fröken som man kan lita på. Mn bästa kompis är med men hon börjar leka med andra och rasterna blir svåra. Så blir fröken sjuk och vi får en vikarie. Han har skägg och är ironisk och skämtar ofta på ett sätt som jag inte förstår.

Redan beskrivningen av problemet kring skolfrånvaro ställer till det. Vanliga orsaker till frånvaro – elevens eller skolans problem? Förutom mina egna erfarenheter har jag under två decennier mött många elever som inte går i skolan regelbundet. Ingen plats i klassen /MobbingVill inte känna av misslyckanden – oro för att en dålig dag påverkar betyg och syn på elevenTråkigt på lektionernaKommer inte upp på morgnarna, pinsamt att komma senare än andraFörstår inte vad som ska göras på lektionernaOrkar inte, högen med restuppgifter bara växer Vad händer om vi byter perspektiv och därmed ord för att beskriva problemet? Planera för svårigheter så får du fler att lyckas! | Förstelärare i Svedala. Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren.

Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Nu är jag ju inte simlärare, men väl språklärare med många år i yrket och jag känner igen att elever får uppgifter där vi på förhand kan förutspå resultatet. Tänk om det med små medel trots allt går att påverka resultatet i rätt riktning? Under vårterminen skulle min 7:a och jag syssla med temat Sagor som avslutas med att eleven får i uppgift att skriva sin egen saga. Efter att ha badat i mängder av sagotexter, diskuterat innehåll och uppbyggnad och lyssnat på skolbibliotekariens föreläsning om sagornas roll i litteraturen var det då äntligen dags för klassen att skriva sina sagor. Tre behovsområden blev tydliga: 1. 2. 3.

Överlämningar | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar. I slutet på terminen, när en del elever ska byta årskurs och kanske också stadie efter sommarlovet, brukar överlämningar stå på agendan och så även på min arbetsplats. Jag har suttit med och deltagit på många överlämningar genom åren och ibland funderat på vilken nytta de egentligen gör. Vid dessa tillfällen har upplägget ofta gått till så att överlämnande lärare har fått beskriva eleverna en i taget, tills hela klassen har gåtts igenom. Lärarna har fått beskriva eleverna mer eller mindre fritt och subjektiva värderingar av hur eleverna är har varit vanliga. Eleverna kan till exempel ha beskrivits som goa, gulliga, snälla, duktiga, ambitiösa. Fast kanske vanligare har varit att eleverna som uppfattats som motsatsen har fått mest uppmärksamhet. Många lärare efterfrågar överlämningar, men jag hör också lärare som säger att de inte vill veta något om eleverna utan att de vill möta eleverna som ett oskrivet blad så att de själva kan bilda sig en uppfattning.

Vad fungerar i gruppen? /AnnaBe. Planera och strukturera undervisning | Kvutis. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav.

Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Att tänka på vid planering Grej of the day Att skapa struktur. Avsnitt 35 med specialpedagogen Marie Sundgren - #annaochphilip. Skapa grupper – Kooperativt Lärande. Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL).

Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning. Många har skrivit om gruppens betydelse för inlärningen. 1. Slumpmässiga grupper: Ett sätt att välja grupper är att slumpa grupperna. Elevvalda grupper: Att låta eleverna välja grupper själva är oftast inte att rekommendera då det kan leda till att en del blir utanför eller att de väljer sina kompisar som de har svårt att koncentrera sig tillsammans med.

Lärarvalda grupper: Att läraren väljer grupperna är det bästa sättet att se till att grupperna blir heterogena, vilket leder till störst utveckling inom kooperativt lärande (se punkt 4). 2. Beroende på vad uppgiften är och vilken struktur du ska använda kan gruppstorleken variera mellan 2 och 4 elever. The most popular talks of all time | Playlist. Extra anpassningar - Danderyd kommuns webbplats. Lärandematriser; synliggör lärandet i handling. Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse? Alla människor kan hålla som mest 4-5 saker i arbetsminnet samtidigt (Alloway, 2008).

Arbetsminnesproblem uppstår när vi inte kan uppdatera eller återfå informationen vi försöker hålla i arbetsminnet från någon annanstans i omgivningen. Detta är också nyckeln till arbetsminnesbehandling - och forskarna fortsatte att presentera följande: 1. Den underliggande absoluta arbetsminneskapaciteten kan inte behandlas direkt för att förbättra vardagsspråklig förmåga.

Här visade forskarna upp en stor bild på en överkryssad dator. Det finns nu tillräckligt många studier av de arbetsminnesträningsprogram som finns i nuläget för att säga att vi inte bör rekommendera dessa för att förbättra läsförmåga eller språklig förmåga hos elever med dyslexi/språkstörning och arbetsminnessvårigheter. Spencer-Smith och Klingberg (2015) rapporterade dock att resultaten från 12 studier i deras meta-analys (de uteslöt över 600 studier som inte uppfyllde deras krav!) 2. 3. 4. Några exempel är: Referenser Alloway, T. Pedagogiskt Perspektiv. FÖR ALLA I SKOLAN – Ny bok! FÖR ALLA I SKOLAN – en bok om inkluderande och utvecklande undervisning, av Ulrika Aspeflo, är en bok som vänder sig till alla pedagoger i skolan. Boken består av två delar. Den första delen beskriver de grundläggande insatser man som pedagog behöver göra för att skapa en inkluderande lärmiljö. I de två första kapitlen finns tankar och strategier kring ett relationsskapande bemötande och en fungerande lärmiljö, som lägger grunden för en trygg och tydlig miljö för eleverna.

Därefter följer två kapitel som har fokus på att knäcka läskoden samt att fortsätta undervisa språk- och kunskaps-utvecklande, vilket är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen i läroplanen. Den andra delen lägger till den spetskompetens pedagoger behöver skaffa sig när det gäller att ha kunskap och verktyg att möta elever med funktionsnedsättningar som ADHD, Autism och Språkstörning. ”En viktig bok för alla som arbetar i skolan. ”Ulrika Aspeflos bok är lättläst och personligt skriven.