background preloader

NO

Facebook Twitter

Koldioxid ur luft blir metanol. Ebm-papst i samarbete med Formel 1 teamet MERCEDES AMG PETRONAS ebm-papst har utvecklat externa kyllösningar för F1 W05 bilarna och dessutom i nära samarbete med teamet arbetat med att förbättra arbetsmiljön för teamet vid Grand Prix tävlingarna genom innovativa, skräddarsydda ventilations- och kyllösningar. Läs mer om samarbetet här! SketchUp Pro 2016 Nyheter! Läs mer om nyheterna i SketchUp! SketchUp Pro är ett kraftfullt verktyg för att utforska och presentera dina idéer i 3D. Tillverkning av prototyper och legotillverkning Söker du efter prototyper eller tillverkning i små serier till ett bra pris?

Direktronik – företaget utöver det vanliga Inga telefonköer - vi svarar Dig inom 3 signaler (!) Din tysta labbkompis Laboratorieaggregat 150 W upp till 6 kW 15 V 400 A till 660 V 10 A. Tyst och kraftfull box-PC AEC-6625 från AAEON är en avancerad inbyggd box-PC för att ge hög och stabil bearbetningsförmåga. ESET gör IT-säkerhet enkelt SE MER med Testo värmekameror Klara Färdiga… Klart! Leia och Björndjuren - en upptäcktsresa i rymden. Leia och björndjuren – en upptäcktsresa i rymden består av: - Lärarhandledning med högläsningstext, lektionsförslag, tips och fakta. - Elevbok med fantasifulla teckningar, korta faktarutor och kontrollfrågor. Leia går i tvåan och älskar rymden. Hon får följa med tre björndjur (tardigrader) på ett äventyr bland planeterna i vårt solsystem. De besöker alla planeterna, träffar nyfikna robotar och kraschade rymdsonder.Materialet kan användas som ett komplement till rekommendationer i LGR 2011, i bland annat NO-ämnen och svenska.

Läs materialet, ladda ner och skriv ut Lärarhandledning (PDF-fil, 1Mb) Elevboken (PDF-fil, 2Mb) Tyvärr har det tryckta materialet tagit slut. Testa dina kuns­kaper – kan du faro­sym­bo­ler­na? Nobel 2015 – snabbkoll och fördjupning. Vad är växthuseffekten? Värdegrundskalender. What Happens when Stuff Dissolves? Sockerbilden som får polletten att trilla ner. Susannas tips för mindre socker Vill man minska sitt sockerintag så har Susanna några tips. – Lär dig att läsa innehållsförteckningen.

Försök äta mycket grönt, slarva inte med måltider och våga var lite polis med ditt eget sockerintag, säger hon. Sedan tycker hon att man måste lära sig att skilja på vardag och fest. – Vi kan inte trycka i oss socker i tid och otid, man får lära sig att det inte hör till varje dag. Visa merVisa mindre Är en chokladkaka eller en yoghurt något du unnar dig flera gånger i veckan? Susanna Almströms bild, som illustrerar hur mycket socker vi får i oss, kanske kommer få dig att tänka om. – Jag hoppas att bilden kan få polletten att trilla ner hos några, säger hon. Hälsopedagogen Susanna Almström laddade i förra veckan upp en bild på sin Facebooksida på en "sockerskola" hon höll för elever på ett höstlovsläger i Haninge. Bilden visar hur mycket socker som finns i några populära produkter som svenskar äter. "Påsarna blir större" "Rädda om kroppar"

Matens kemi - undervisningsstöd. Matens kemi är ett förslag på hur ett arbetsområde inom kemi kan organiseras. Arbetsområdet har sin utgångspunkt i förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Elevernas uppgift är att göra ett populärvetenskapligt uppslag om mat i en tidning för jämnåriga. Förmåga att kommunicera Den kommunikativa förmågan lyfts fram tydligt i kursplanen i kemi. En orsak är att kunnande i kemi bygger på att eleverna förstår vad andra människor menar och att de själva kan uttrycka sig i frågor som rör kemi. Därför behöver du som kemilärare låta dina elever uttrycka sig och arbeta med olika texttyper och andra framställningar med kemiinnehåll. I Matens kemi får dina elever träna på att skriva populärvetenskapliga kemitexter själva.

Eleven som samhällsmedborgare Ur en demokratisk synvinkel är det betydelsefullt att eleverna lär sig att formulera och granska argument. Mat utifrån ett kemiperspektiv. Watch: This is how sugar affects your brain. By now, we're all pretty aware that sugar is tucked away in most processed foods, and we also know that we should probably cut back. But what exactly is it about sugar that makes it so addictive? This TED-Ed video breaks down the effect that sugar has on our brains, and finally explains why you get sick of eating the same balanced meal every day for a week but will never get sick of Cheerios.

To start with, we first need to understand what sugar is. Sugars are a class of carbohydrates that are found throughout our common foods and drinks. There are the usual suspects, such as glucose, fructose, and sucrose. So what happens when you have a mouthful of something sugary? This sends a signal up your brain stem and to the cerebral cortex, which is the region that processes all our tastes. So when you get that warm, fuzzy, contented feeling after eating a batch of home-made cookies, that's your brain's reward system saying, "Hell yeah! ". Watch the video above to find out more. Forskare har hittat tidigare okänd människoart. Djupt inne i sydafrikanska grottor har forskare hittat vad man tror är rester från en aldrig tidigare känd människoart.

"Homo naledi" var 150 centimeter lång, 45 kilo tung och hade en hjärna stor som en apelsin. – Det här kan vara lika viktigt som när Tutankhamons grav hittades, säger forskaren Lee Berger. Geologen Lee Berger och hans forskarteam gjorde den första upptäckten i slutet av 2013 när de hittade rester av ett käkben i Rising Star-grottan i närheten av Johannesburg. Upptäckten gjorde teamet så glada att de firade med öl. Två år senare har 1 550 benbitar från 15 olika individer grävts fram ur grottan. . – Jag trodde aldrig att jag skulle få se något sådant här, säger Berger till BBC. Forskningsresultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Elife.

Mycket liten hjärna Homo naledi var 150 centimeter lång och 45 kilo tung, ungefär samma storlek som en av de tidigast kända människoarterna – Homo habilis. Dessutom hade den en mycket liten hjärna, ungefär samma storlek som en apelsin. Why did humans evolve blue eyes? › Ask an Expert (ABC Science) Blue eyes have been around for at least 7,000 years but we still don't know exactly why they evolved. Brad Pitt has them, Paul Newman had them — but when it comes to the human population as a whole, blue eyes are not that common.

Experts are not sure when blue eyes first evolved, but there are some interesting theories out there as to why they evolved. ^ to top The Vitamin D hypothesis In Africa dark eyes, skin and hair are the norm, but blue eyes are more common in southern Europe and even more common in northern Europe, where 70 per cent of people have blue eyes. This gradient gave rise to the 'vitamin D hypothesis', which is the idea that light coloured skin, hair and eyes co-evolved as humans moved into latitudes where shorter days and summers meant they got less sunlight. But, there's a problem with this idea, says molecular geneticist Associate Professor Rick Sturm of the University of Queensland. His genes told them that while this man had dark skin and dark hair, he also had blue eyes.