background preloader

Språkforskning

Facebook Twitter

Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik! Metod 40 engelskspråkiga elever mellan 12;10 år och 14;11 år deltog i studien.

Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik!

Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet! Jag är särskilt nöjd över att "bearbetningsöversvämning" var ett begrepp som verkade fastna och gå hem hos konferensdeltagarna.

Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet!

Jag har länge försökt att skapa ett bra begrepp för "processing trade-offs" eller "bearbetningstrade-offs" på svenska utifrån teorin om språkstörning om begränsad total bearbetningsförmåga, men har tidigare inte riktigt lyckats, förrän kanske just i onsdags. Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd! Positiva och negativa kommunikativa intervjubeteenden Några exempel på icke-verbala och verbala kommunikativa beteenden som togs upp i behandlingen, ingick i behandlingspaketet och analyserades för att se förbättring var: Positiva icke-verbala beteenden Le mot intervjuledarenNicka och hummaÖgonkontaktFöre intervju: skaka hand, vänta på signal innan man sätter sig ner, lämpliga kläder, håller lämpligt avstånd till intervjuledaren.

Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd!

Att resonera med sitt inre språk - en utmaning vid språkstörning. Denna förmåga - att se likheter mellan olika företeelser och dra slutsatser utifrån det - använder vi både när vi utvecklar vår generella kunskap om världen, men också när vi löser problem och när vi lär oss språk.

Att resonera med sitt inre språk - en utmaning vid språkstörning

Ett exempel från språkinlärning är att vi behöver kunna se likheter mellan objekt för att kunna lära oss kategorier - för att lära oss vad en "hund" är, måste vi kunna se att både mormors lilla tax, grannens dobberman, och alla andra hundar vi någonsin mött tillhör samma övergripande kategori "hund", och vi måste lära oss att ta fasta på de relevanta likheterna mellan olika hundraser (t.ex. fyrbent husdjur) och bortse från de irrelevanta olikheterna (t.ex. storlek och färg). Språkförmågan är viktig för analogiska resonemang Språkförmåga är viktigt för att kunna föra analogiska resonemang. Metod Deltagare Material Uppgiften bestod av 20 par bilder. Hjälper det förståelsen att dela upp en text i bitar? Metod 60 engelskspråkiga barn med typisk utveckling deltog i studien, hälften av barnen gick i brittisk årskurs 3 (7-8 år) och hälften i brittisk årskurs 5 (9-10 år).

Hjälper det förståelsen att dela upp en text i bitar?

Alla barnen fick lyssna på sex korta berättelser med åtta frågor till som prövade förmågan att dra inferens - 4 frågor var relaterade till lokal inferens och 4 frågor var relaterade till global inferens. Alla barnen fick träffa forskarna vid två tillfällen och höra tre berättelser vid första tillfället och tre vid andra. Vid ett av tillfällena fick de alltid höra hela berättelser och sedan svara på frågor, och vid andra tillfället fick de höra berättelserna i fem delar med frågor insprängda.

Vilka som fick vilka berättelser och vilken ordning de fick göra uppgifterna lottades fram. Resultat: för yngre elever spelade berättelsernas format roll! Att minska gapet mellan forskning, klinik och skola - viktigt och utmanande. Detta anser jag vara ett annat viktigt sätt att minska gapet mellan praktisk verklighet och forskning.

Att minska gapet mellan forskning, klinik och skola - viktigt och utmanande

Om vi blir bättre på att dokumentera det vi gör i vardagen, kan sedan det underlaget också finnas för statistisk bearbetning och kanske till och med också resultera i en retrospektiv studie så småningom. Det blir såklart ännu bättre om man också inkluderar någon sorts kontroll (likt studien av Ebbels och kollegor, 2016). Tidig läsinlärning - evidens och samverkan. Balanced literacy: en gyllene medelväg, eller?

Tidig läsinlärning - evidens och samverkan

Tre nationella översikter om läsundervisning har gjorts under 2000-talet i några stora engelskspråkiga länder: USA (National Reading Panel, 2000), Australien (Rose, 2005) och England (Rowe, 2006). Alla dessa rapporter betonar att evidensen talar för att i förskoleklass/lågstadiet bör Phonics ingå som en viktig del i effektiv läsundervisning. Dessa översikter betonar dock också att endast phonics inte räcker för att bli en bra läsare. Buckhingham et al. (2013) myntade begreppet "Five Big Ideas" i läsundervisning: fonemisk medvetenhet, phonics, ordförråd, läsförståelse och läsflyt. Tidig läsinlärning - evidens och samverkan. Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé? Direkta samarbeten: Logopeden ger stöd till enskilda elever (eller mindre grupper av elever) i klassrummet inom områden som logopeden har särskild expertis inom (t.ex. fonologisk/fonemisk medvetenhet, ordförråd, grammatiskt uttryck eller berättandeförmåga) kopplat till det läraren undervisar i helklassen.

Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?

(Dvs. klassrumsbaserad språklig behandling på plats direkt i klassrummet). “Team teaching”: logopeden och läraren planerar och undervisar lektioner tillsammans i helklass, eller i mindre grupp för elever som behöver extra stöd. Gemensam planering innefattar både en samsyn kring vad målen för lektionerna/området är och hur undervisningen ska genomföras. Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling. För mer exempel på språkmål och och också exempel på vilka behandlingsmetoder som användes - se s. 10-12 i artikeln.

Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling

För grammatiska mål användes generellt Ebbels metod Shape Coding som jag har skrivit om i detta inlägg). I slutet av terminen så utvärderades alla mål som % uppnått (t.ex. kunde 50% av målorden, fick med 80% i berättandestruktur, använder is+verbing 40% av exemplen. Målen utvärderades inte av samma logoped som gjorde behandlingen utan av en annan logoped eller en logopedassistent. Resultat Behandlade språkmål nåddes signifikant mer än kontrollmålen! Alla sorts språkmål förbättrades mer än kontrollmålen, men skillnaden var mindre när språkmålen handlade om pragmatik eller socialt språk. Autismspektrumstörning, språkförståelsesvårigheter, kön och åldersgrupp var inte associerade med sämre behandlingseffekt!

Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling. Glad lucia och god jul(läsning)! Mitt första boktips är boken Språklig sårbarhet i skola och förskola av Bruce, Ivarsson, Svensson, och Sventelius (2016).

Glad lucia och god jul(läsning)!

Boken fick Kurslitteraturprisets hederspris som delas ut av Studentlitteratur, och diskuterar språkliga svårigheter i förskoleåldern och skolåldern från ett pedagogiskt och miljö-/ omgivningsinriktat perspektiv. Jag blev glad när denna bok kom eftersom begreppet språklig sårbarhet är nytt i Sverige. ‘Linguistic vulnerability’ hos barn och ungdomar med språkstörning har flera amerikanska forskare och författare skrivit om i ganska många år (t.ex. Att möta elever med APD.

Miller (2011) diskuterar i en översiktsartikel hur många professioner använder begreppet ‘auditiv perception’ (eller ‘auditiv förmåga' eller ‘auditiv bearbetningsförmåga’), men att det saknas en samsyn och en gemensam teoretisk grund vad som egentligen menas — det blir snarare ett begrepp som låter vetenskapligt och tydligt, men som i slutändan förvirrar mycket mer än det hjälper.

Detta blir såklart ett problem, både för oss som möter barn med svårigheter i olika professionella sammanhang, och också för föräldrar till barn med svårigheter som (såklart!) Vill ha en så tydlig förklaring som möjligt. APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos. De 48 studier som granskades använde en rad olika verktyg, tester och kriterier för att diagnosticera APD, och också olika verktyg för att se till skillnader mellan grupperna, vilket reflekterar den brist i konsensus som finns.

Detta gör att barn med APD-diagnos inte i nuläget kan ses som en enhetlig grupp. Även de studier som använde samma material och tester visade skilda resultat. Detta gällde såväl checklistor och bedömningsformulär, och tester som används för att mäta auditiv och visuell förmåga. Ett test användes av alla studier - en uppgift som mäter förmågan att integrera och bearbeta ljud från båda öronen.

Dynamisk bedömning i praktiken! Andra frågor man kan använda för att utvärdera elevens inlärning är Använde eleven metakognitiva strategier när hen lärde sig uppgiften? (kunde hen prata om/diskutera “om” uppgiften)Höll eleven uppmärksamheten och kunde minnas steg och/eller procedurer? Kunde eleven använda den vuxne som en resurs och ställa frågor om uppgiften? Växte elevens självförtroende och prestation med övning?

Vilka specifika strategier/vilket stöd hjälpte eleven: repetition, mer tid, att få en modell, visuellt stöd? Steg 5: Utvärdera “examiner effort" En annan del man bör utvärdera är hur mycket energi logopeden/testledaren behövde lägga på att lära ut förmågan (minimal, medelstor, maximal). Svårare läsa matematikuppgifterna än att lösa dem. Umeå-forskaren Anneli Dyrvolds avhandling Difficult to read or difficult to solve? Visar att svenska elever behöver mer träning i att läsa texterna i matematikuppgifter. – Vi ser det som självklart att elever från skolstarten stegvis får lära sig läsa naturligt språk men när det gäller matematikens språk så tenderar vi att anta att elever genom att lära sig räkna också självklart lär sig läsa matematik.

Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället? Under varje leksession presenterades varje ord nio gånger vardera, och barnet uppmanades också att säga de nya orden tre gånger. Leksessionen genomfördes tre gånger i rad. Efter varje session så testades både produktion och förståelse av de nya orden (fota, depa, kina) och av tre ord barnen redan kunde (boll, hatt, blomma).

Med andra ord så testades inlärningen av ord efter 9 exponeringar (en leksession), 18 exponeringar (två leksessioner) eller 27 exponeringar (tre leksessioner). Hela proceduren tog mellan 30-40 minuter. Resultat. En språkstörning kommer sällan ensam. – Jag tror att språkförmåga är en av våra viktigaste kognitiva förmågor. Det kan säkert finnas en liten grupp barn som enbart har problem med språket men ofta hänger de språkliga svårigheterna samman med andra saker, t.ex. annorlunda kontakt och beteende säger Carmela Miniscalco, logoped och universitetslektor.

Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning. Att titta på vad ett barn kan lära sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning. Klassrumsbaserad språklig kartläggning. De senaste tio dagarna har varit extremt intensiva, med mycket givande möten, samtal och intryck. Bästa och sämsta extra anpassningen? Skolinspektionen har granskat. Den vanligaste frågan jag får är; vilken extra anpassning är den bästa? Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning. Förbered föräldrar på ett inkluderande lärår. Nu när skolan snart drar igång är det inte bara skolpersonal som kanske pendlar mellan lust och bävan. Många elever gör det förstås också, bara att vända på dygnet kan ju te sig som en omöjlig uppgift. Men jag undrar om inte de som bävar mest är föräldrar, särskilt föräldrar som vet att skolan kommer att innebära en ständig balansgång mellan hopp och förtvivlan.

Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan? Något som utredningen inte direkt tar upp är att “språklig utveckling” inte är statiskt och svårt att mäta. Detta är viktigt att komma ihåg, eftersom logopeder ofta använder standardiserade tester för att försöka få en siffra på språklig kunskap eller utvecklingsnivån. Rapport: Elever med grav språkstörning klarar ofta inte skolan. Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik. Vilka är dina behandlingsingredienser? Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder? Vi behöver språk för att kunna ta andras perspektiv. ADHD, språkstörning eller både och? Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till.

Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det? "Om du kan delta i en konversation kan du ha en relation" Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det? Men forskningen säger ju…! Hur man kan skilja pseudovetenskap från vetenskap. Rörelseträning för dyslexi? Vår fantastiska mönsterigenkännande hjärna. Strategier för läsförståelse - evidens för alla. Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord. Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar. Ordskattsamlaren. Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte) — språkforskning.se. Berättande som behandling — språkforskning.se.