Vad beror språkstörning på? Självklart är det viktigt att begränsa användandet av alla typer av mediciner under graviditet så långt det är möjligt ("försiktighetsprincipen"), men denna studie var helt enkelt inte tillräckligt metodologiskt bra för att få så stort medieutrymme, och den ger i sig inte en grund till att ändra rekommendationerna kring paracetamol som finns.
Resultaten skulle isåfall behöva replikeras i fler studier (vilket också forskarna själva skriver i sin artikel! - detta framgick inte i inslaget i t.ex. Rapport). Håll utkik efter en rättelse / nyansering som vi hoppas kommer! Det vi vet om de bakomliggande orsakerna till språkstörning är att det är många komplexa och samverkande faktorer - både genetiska och miljörelaterade. Men…jag tänker inte gå in mer på det, utan istället skriva om själva språkinlärningen vid språkstörning och hur den skiljer sig från dels personer med typisk språkutveckling från en nyligen publicerad metastudie av Lammertink, Boersma, Wijnen & Rispens (2017). Resultat 1. 2.
Förbättrar appar läsförmågan? Assisterande Teknik/Appar Eleverna fick stöd i att använda åtta appar/program till antingen en smart telefon eller en lärplatta, under fyra tillfällen per vecka under fem veckor enskilt tillsammans med en speciallärare (i snitt 18 gånger).
Varje tillfälle var mellan 40-60 minuter långt. Apparna som ingick var: Kommunikation - en mänsklig rättighet — språkforskning.se. Gillett-Swan & Sargeant (2017) betonar att detta är en relativt smal definition av kommunikation och pekar därför på vikten av att till exempel ge alla barn möjlighet till en utvecklad litteracitet (läs- och skrivförmåga) - förmågan att förstå, tolka, skapa och lära sig genom skriftspråket, vilket utvecklar kunskap och potentialen att fullt ut vara delaktig i samhället.
Men detta fokus på det traditionella skriftspråket i skolan kan också ofta hindra elever att vara delaktiga, särskilt de med språk- läs- och skrivsvårigheter, enligt författarna. Kommunikation - Delaktighet I diskussionen kring barn med olika funktionsvariationer i skolan så pratar vi ofta om inklusion och delaktighet (för en sammanfattning av "delaktighetsmodellen" se detta inlägg av bloggaren Specialpedagogen). Kommunikativ delaktighet är också något som jag brukar ta upp på mina föreläsningar - vad menas med det? Delaktighet är inte samma sak som deltagande. Dyslexia and developmental language disorder: same or different? - ACAMH. Most people view spoken language as a given and written language as something which requires teaching.
It follows from this view that dyslexia (a disorder of written language) is separate from developmental language disorder (DLD), a disorder that affects language acquisition. But are these two fairly common childhood disorders really separate? Developmental Language Disorder: The most common childhood condition you've never heard of. Developmental Language Disorder (DLD) is diagnosed when children fail to acquire their own language for no obvious reason.
This results in children who have difficulty understanding what people say to them, and struggle to articulate their ideas and feelings. Recent research has shown that, on average, 2 children in every class of 30 will experience DLD severe enough to hinder academic progress. In a previous post for Head Quarters about DLD, some of the reader comments reflected commonly held misconceptions about children with the condition. DLD awareness day - öka medvetenheten om språkstörning! Språkstörning: ökad medvetenhet - och ökad konsensus Konsensusarbetet om språkstörning som gjorts i den engelskspråkiga världen och lett fram till artiklarna Catalise 1 (kriterier för upptäckt och omhändertagande av språkstörning: Bishop et al. 2016), och Catalise 2 (vad språkstörning ska kallas för, där Developmental Language Disorder (DLD) var begreppet som man landade i: Bishop et al. 2017), har också påbörjats i Sverige.
Dessa artiklar finns i en svensk översättning/sammanfattning av logopederna och forskarna Olof Sandgren och Martina Hedenius (med hjälp av kärngruppen för nationella riklinjer om språkstörning) och kan hittas här, på logopedförbundets hemsida. Dessutom har ett logopedexamensarbete från Lunds Universitet av Ahlfont och Eiman Nilsson (2017) undersökt hur svenska logopeder och logopedstudenter uppfattar kriterierna för språkstörning ur Catalise I-projektet. Störst konsensus angående tidig upptäckt av språkstörning Diskrepans och samförekomst - ett utmanande område /Anna Eva.
Språkstörning i en digital värld. Durkin och Conti-Ramsden (2014) betonar att det fortfarande finns rätt lite forskning om språkstörning och användning av ny media.
Men de betonar också att det finns få saker i den digitala världen som inte innebär kommunikation och språk på något sätt. Tillbaka till skolan: att bygga läsförståelse. För att lära sig en komplex förmåga behövs undervisning på många fronter!
Elleman och Compton (2017) menar är att endast läsförståelsestrategier inte tillräckligt betonar nätverken av bakgrundskunskap som är nödvändiga för att få en djupare förståelse av en text: dvs. det som behövs för att kuna bygga en fungerande situationsmodell och göra meningsfulla inferenser (se t.ex. Kendeou et al. 2014). Möter du elever med språkstörning i dina klasser i höst? Fem saker att tänka på inför skolstart!
Hej alla gamla och nya läsare!
Hoppas ni liksom jag har haft härliga semestrar och känner er peppade inför höstterminen! Jag har haft ett välbehövligt avbrott från allt jobb och jobbrelaterat, men ser nu fram emot en fullmatad höst med både klinik, forskning, undervisning, föreläsningar och handledning... och bloggande såklart :) . Jag satt några timmar häromkvällen och laddade ned ett gäng nya spännnande forskningsartiklar som publicerats under sommaren - så forskningsbloggen kommer vara fullmatad! Förra veckan arbetade jag på min kliniska arbetsplats (Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm), och träffade elever och deras föräldrar för språk-, läs- och skrivutredningar. Flera av eleverna skulle precis byta stadie, med allt vad det innebär av nya lärare, nya ämnen och nya klasskamrater. 1.
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning).
Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Lärar-logopedsamarbete för språkutvecklande undervisning! Metod I projektet så samarbetade en logoped med lärare i årskurs 8 för att utveckla och modifiera lärares instructional language - alltså det muntliga och skriftliga språk som används i undervisningen i klassrummet. Detta gjordes genom så kallade modification techniques - konkreta sätt och strategier för att ändra sin egen språkanvändning för att göra klassrumsspråket mer tillgängligt för elever med språkstörning. Studien var en så kallad RTC (randomised controlled trial) vilket betyder att deltagande skolor var slumpmässigt utvalda till att få träningsprogrammet eller vara väntande kontrollgrupp, och att de som utvärderade programmet inte visste om de utvärderade kontrollskolor eller skolor som fått träning. 13 lärare i årskurs 8 (i olika ämnen - matematik, historia, geografi, bild, idrott) och 43 elever med språkstörning med engelska som förstsaspråk i dessa lärares klasser deltog i studien.
Träningsprogrammets innehåll Det var fyra kategorier av strategier som programmet fokuserade på. Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik! Metod 40 engelskspråkiga elever mellan 12;10 år och 14;11 år deltog i studien. De fick göra två uppgifter: återberättande av två fabler (lyssna till en fabel och sedan berätta den med stöd av en bild), och en följduppgift till varje fabel där eleverna fick frågor om karaktärernas tankar och känslor som uppmanade till fördjupat tänkande om fabeln (t.ex. Varför gjorde han X? Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet! Jag är särskilt nöjd över att "bearbetningsöversvämning" var ett begrepp som verkade fastna och gå hem hos konferensdeltagarna.
Jag har länge försökt att skapa ett bra begrepp för "processing trade-offs" eller "bearbetningstrade-offs" på svenska utifrån teorin om språkstörning om begränsad total bearbetningsförmåga, men har tidigare inte riktigt lyckats, förrän kanske just i onsdags. Nu tror jag att alla deltagare som lyssnade på mig ser sin egen och sina elevers bearbetningsförmåga som olika stora glasbägare med olikfärgade vätskor i, som kan svämma över vid för hög språklig eller icke-språklig belastning :). Detta synsätt kan hjälpa oss att förstå variabiliteten hos elever med språkstörning och öka medvetenheten om att för att skapa språkliga möjligheter måste vi hjälpa eleverna att frigöra utrymme i bägarna genom att t.ex. ge mer tid, mer bearbetningsutrymme, eller hjälpa dem att spara på energi... Detta är något som jag kommer återkomma igen här i forskningsbloggen!
Referenser. Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd! Positiva och negativa kommunikativa intervjubeteenden Några exempel på icke-verbala och verbala kommunikativa beteenden som togs upp i behandlingen, ingick i behandlingspaketet och analyserades för att se förbättring var: Positiva icke-verbala beteenden Le mot intervjuledarenNicka och hummaÖgonkontaktFöre intervju: skaka hand, vänta på signal innan man sätter sig ner, lämpliga kläder, håller lämpligt avstånd till intervjuledaren. Att resonera med sitt inre språk - en utmaning vid språkstörning. Denna förmåga - att se likheter mellan olika företeelser och dra slutsatser utifrån det - använder vi både när vi utvecklar vår generella kunskap om världen, men också när vi löser problem och när vi lär oss språk.
Ett exempel från språkinlärning är att vi behöver kunna se likheter mellan objekt för att kunna lära oss kategorier - för att lära oss vad en "hund" är, måste vi kunna se att både mormors lilla tax, grannens dobberman, och alla andra hundar vi någonsin mött tillhör samma övergripande kategori "hund", och vi måste lära oss att ta fasta på de relevanta likheterna mellan olika hundraser (t.ex. fyrbent husdjur) och bortse från de irrelevanta olikheterna (t.ex. storlek och färg). Språkförmågan är viktig för analogiska resonemang Språkförmåga är viktigt för att kunna föra analogiska resonemang. Metod Deltagare Material Uppgiften bestod av 20 par bilder. Hjälper det förståelsen att dela upp en text i bitar? Metod 60 engelskspråkiga barn med typisk utveckling deltog i studien, hälften av barnen gick i brittisk årskurs 3 (7-8 år) och hälften i brittisk årskurs 5 (9-10 år).
Alla barnen fick lyssna på sex korta berättelser med åtta frågor till som prövade förmågan att dra inferens - 4 frågor var relaterade till lokal inferens och 4 frågor var relaterade till global inferens. Alla barnen fick träffa forskarna vid två tillfällen och höra tre berättelser vid första tillfället och tre vid andra. Vid ett av tillfällena fick de alltid höra hela berättelser och sedan svara på frågor, och vid andra tillfället fick de höra berättelserna i fem delar med frågor insprängda. Vilka som fick vilka berättelser och vilken ordning de fick göra uppgifterna lottades fram. Att minska gapet mellan forskning, klinik och skola - viktigt och utmanande. Detta anser jag vara ett annat viktigt sätt att minska gapet mellan praktisk verklighet och forskning. Om vi blir bättre på att dokumentera det vi gör i vardagen, kan sedan det underlaget också finnas för statistisk bearbetning och kanske till och med också resultera i en retrospektiv studie så småningom.
Det blir såklart ännu bättre om man också inkluderar någon sorts kontroll (likt studien av Ebbels och kollegor, 2016). Tidig läsinlärning - evidens och samverkan. Balanced literacy: en gyllene medelväg, eller? Tre nationella översikter om läsundervisning har gjorts under 2000-talet i några stora engelskspråkiga länder: USA (National Reading Panel, 2000), Australien (Rose, 2005) och England (Rowe, 2006). Alla dessa rapporter betonar att evidensen talar för att i förskoleklass/lågstadiet bör Phonics ingå som en viktig del i effektiv läsundervisning. Dessa översikter betonar dock också att endast phonics inte räcker för att bli en bra läsare. Buckhingham et al. (2013) myntade begreppet "Five Big Ideas" i läsundervisning: fonemisk medvetenhet, phonics, ordförråd, läsförståelse och läsflyt.
Ibland kallas läsundervisning som innehåller dessa fem för "Balanced literacy", och framhålls som något som kombinerar det bästa av både Whole Lanuguage och Phonics. Tidig läsinlärning - evidens och samverkan. Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé? Direkta samarbeten: Logopeden ger stöd till enskilda elever (eller mindre grupper av elever) i klassrummet inom områden som logopeden har särskild expertis inom (t.ex. fonologisk/fonemisk medvetenhet, ordförråd, grammatiskt uttryck eller berättandeförmåga) kopplat till det läraren undervisar i helklassen. Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling. Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling. Glad lucia och god jul(läsning)! Mitt första boktips är boken Språklig sårbarhet i skola och förskola av Bruce, Ivarsson, Svensson, och Sventelius (2016).
Att möta elever med APD. Miller (2011) diskuterar i en översiktsartikel hur många professioner använder begreppet ‘auditiv perception’ (eller ‘auditiv förmåga' eller ‘auditiv bearbetningsförmåga’), men att det saknas en samsyn och en gemensam teoretisk grund vad som egentligen menas — det blir snarare ett begrepp som låter vetenskapligt och tydligt, men som i slutändan förvirrar mycket mer än det hjälper. APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos. De 48 studier som granskades använde en rad olika verktyg, tester och kriterier för att diagnosticera APD, och också olika verktyg för att se till skillnader mellan grupperna, vilket reflekterar den brist i konsensus som finns.
Dynamisk bedömning i praktiken! Andra frågor man kan använda för att utvärdera elevens inlärning är Använde eleven metakognitiva strategier när hen lärde sig uppgiften? Svårare läsa matematikuppgifterna än att lösa dem. Umeå-forskaren Anneli Dyrvolds avhandling Difficult to read or difficult to solve? Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället? En språkstörning kommer sällan ensam. Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning. Att titta på vad ett barn kan lära sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning. Klassrumsbaserad språklig kartläggning.
Bästa och sämsta extra anpassningen? Skolinspektionen har granskat. Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning. Förbered föräldrar på ett inkluderande lärår. Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan? Rapport: Elever med grav språkstörning klarar ofta inte skolan. Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik. Vilka är dina behandlingsingredienser? Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder? Vi behöver språk för att kunna ta andras perspektiv. ADHD, språkstörning eller både och? Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till. Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det? "Om du kan delta i en konversation kan du ha en relation" Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det? Men forskningen säger ju…! Hur man kan skilja pseudovetenskap från vetenskap.
Rörelseträning för dyslexi? Vår fantastiska mönsterigenkännande hjärna. Strategier för läsförståelse - evidens för alla. Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord. Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar. Ordskattsamlaren. Vad elever med språkstörning har gemensamt (och inte) — språkforskning.se. Berättande som behandling — språkforskning.se.