Sagor. ROMANPROJEKT | Bibblis. Att göra den enskilda läsningen gemensam - Förstelärare i Svedala. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet. Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till.
Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Det finns förstås sätt att efterbehandla läsningen. Bokstavsfilmer | I vår bokhylla. Här under hittar du filmer om hur bokstäverna skrivs på rätt sätt. Under årskurs 1 skrev vi i princip inget alls med pennan.
Det betyder inte att vi inte har pratat om bokstävernas utseende, namn eller ljud. Det har vi! De flesta eleverna har mycket god koll på bokstäverna. Eftersom vi väntat ett år med att forma bokstäverna (och under tiden tränat finmotoriken på andra sätt) hoppas och trorvi att de flesta eleverna är redo för att forma bokstäverna med pennan nu. Vi kommer att träna på bokstäverna i grupper, efter Erica Lövgrens beskrivning i boken Med datorn som skrivverktyg.
Några tankar och tips vid formandet: öva bokstavsformen på många sätt innan du sätter pennan mot ett papper. Motsolarna c a å ä u d g q o ö eDe höga bokstäverna l k f tDe raka medsolarna i r n m h b j p Diagonalerna x v w y zBokstaven s Lycka till! ViSoL | Vi skriver oss till läsning i Sundsvall. I vår iver att få våra elever att utvecklas är det viktigt att vi stannar upp och faktiskt visar eleven på sitt lärande och utveckling. Idag dokumenterar vi väldigt mycket genom digitala verktyg, men hur ofta tar vi fram och visar eleven hur det såg ut tidigare? För att motivera eleverna, inte minst våra elever på särskolan, är det viktigt att visa dem hur de har utvecklats, som i detta fall i sin skrivutveckling. Jag har valt att spara deras Idagböcker som vi arbetar med varje dag. Här har jag gjort ett överlägg till en Flexiboard (ett alternativt tangentbord). Eleven kan då både för sig själv och andra, självständigt visa på hur hens skrivutveckling ser ut.
Idag skriver eleven både sitt för- och efternamn, sin adress utan förlaga. Jag har även filmat då eleven ljudar och skriver korta ord utan förelaga. Vi kombinerar handskrivandet med att skriva på datorn med stöd av Widgitsymboler. /Gunilla Colldén Ljustadalens grundsärskola -träning Just nu arbetar vi med siffror 1-10. Skriva sig till läsning. Tangentdansen | ASL inspirerat arbete och mycket mer. Klurigt, lurigt och roligt i skolan. RIMRUM - UR. Kjell Staffans | Om läs- och skrivinlärning.