What are the 21st-century skills every student needs? Skolministeriet: Får en skola se ut hur som helst? Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Har du många elever som räcker upp handen och vill ha hjälp samtidigt?
Springer du runt och försöker hjälpa alla? Känner du att du inte räcker till? Hur kan man göra för att se till att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver? Ett sätt är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag uppmuntrar ofta mina elever att be varandra om hjälp och vända sig till varandra innan de frågar mig. Dra nytta av skolbibliotekens digitala kompetens – Omvärldsbloggen.
Digital läsförståelse, informationssökning och källkritik är exempel på områden där skolbibliotekarier är experter och kan bidra till i undervisningen.
Men för att skolbiblioteket ska kunna bli en naturlig del av undervisningen behöver skolbibliotekarierna se sin verksamhet ur en rektors synvinkel, menar forskaren Louise Limberg. Det var något som forskare, rektorer och skolbibliotekarier diskuterade på ett seminarium på Bokmässan i Göteborg. Alla elever ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek som en pedagogisk resurs och som ett stöd för sitt lärande. I de reviderade läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som träder i kraft nästa höst, betonas rektors ansvar för skolbibliotekets pedagogiska roll.
Skolbiblioteket ska integreras i undervisningen, och skolbibliotekarien ska tillsammans med lärarna arbeta för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Lil guide creating culture learning 6 Steps. Skolutveckling: Fråga/svar-situationen. I år är jag (Jennie) förstelärare i kooperativt lärande.
Målet är att implementera kooperativt lärande på lågstadiet fullt ut för nya såväl som erfarna lärare. Jag tänker under året delge en del av de saker vi gör. Mycket kommer att passa bra att använda i arbetslag och utvecklingsgrupper på er skola om ni är intresserade. På vår skola har vi en utvecklingsgrupp (kallad KL-grupp) bestående av mig och minst en från varje årsarbetslag. Vi träffas en gång ca varannan vecka i 1.5h. Under den första delen av höstterminen kommer vi att fokusera på fråga/svar-situationen i klassrummet. Skolaga är nog inte så dumt ändå. ”Jag kräver av dig att du klarar det här matteprovet.”
Glassexemplet: skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Det bästa sättet att förstå vad kooperativt lärande är och hur det förändrar undervisningen och elevernas upplevelse av den, är att själv uppleva det.
Det är därför bra att observera lärare som undervisar kooperativt eller gå på workshops där du som lärare får testa på hur samarbete kan stärka lärandet. För er som inte har möjlighet till det vill jag här beskriva en klassrumssituation utifrån två olika perspektiv – först utifrån en traditionell skolkultur, sedan utifrån en kooperativ skolkultur. Med små förändringar kan läraren skapa en helt ny undervisningssituation i klassrummet. De två exemplen nedan kan även användas i en lärargrupp eller på ett arbetslagsmöte, där lärarna får låtsas vara elever och uppleva situationerna själva för att så få en känsla för hur kooperativt lärande förändrar upplevelsen av undervisningen för eleverna.
Föreställ dig en lärare som ska läsa en bok och introducera ett nytt ämne för dina elever. Reinventing education: designing learning for 21st century challenges. Forskning: Framtidsforskaren Keri Facer – Uppfinn skolan på nytt! Världen står inför förändringar som är omöjliga att överblicka.
Då räcker det inte med justeringar i den befintliga läroplanen, enligt forskaren och visionären Keri Facer. Hon vill att vi helt släpper invanda strukturer och i stället uppfinner skolan på nytt. Resultaten i PISA-testet 2012 satte i ett slag skolan på dagordningen hos varje politiker med självbevarelsedrift. Var det katederundervisning, större fokus på mänskliga relationer, entreprenöriellt lärande eller något annat som skulle få att att återerövra vår plats i rankningen? Bra-att-ha – Glömstaskolan – blogg för elever o föräldrar Glömstaskolan. Den fysiska lärmiljöns betydelse för skolans digitalisering. 12 May, 2017 - 17:01 Tillgången till infrastruktur och teknik är sedan länge självklara punkter när skolans digitalisering diskuteras.
Nu börjar även betydelsen av kompetensutveckling och strategiskt ledarskap lyftas fram. Men vi glömmer ofta en annan central faktor: Hur skolans lärmiljö utformas och fungerar. Rummets möjligheter och begränsningar Forskningen kring hur den fysiska lärmiljön påverkar den pedagogiska användningen av it och digitala medier är fortfarande ett relativt nytt område. ”Undvik digitala fallgropar i skolan” Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Bra skolor kan se ut på många sätt.
Men de har också nästan alltid några saker gemensamt. Maria Jarl är statsvetare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet. Pedagog Göteborg - Pedagog Göteborg är en redaktionell webbplats för pedagoger och skolledare i Göteborgs Stad. Det är stor skillnad i måluppfyllelse mellan Göteborgs Stads skolor.
I en rapport från Center för Skolutveckling ges vetenskapligt grundade förslag på åtgärder. I skollagen står det tydligt att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Med det menas att huvudmännen ska organisera utbildningen så att alla elever, oavsett förutsättningar, ges lika möjligheter att nå kunskapsmålen. Alla dessa möten? Fokus på kärnuppdrag? - Glömstaresan. Vi har ett något tveeggat förhållande till möten.
Myths That Undermine Parent Involvement. Ny forskning visar att samsyn i skolan ger bra resultat. I den senaste Pisaundersökningen hade svenska skolan gjort framsteg på flera områden. Från att 2012 ha legat under OECD-genomsnittet ligger Sverige nu över genomsnittet i läsförståelse och på genomsnittet i matematik och naturvetenskap. Men på ett område har de svenska resultaten rasat i undersökningen. Det handlar om likvärdigheten mellan skolorna – familjebakgrund har fått större betydelse för skolresultaten jämfört med förra Pisaundersökningen. Av de sju mätta likvärdighetsfaktorerna i skolsystemet har fem blivit sämre. 10 Ways to Move to a Strength-Based Model in Schools – Connected Principals. Den viktigaste färdigheten. Bakom pannbenet sitter den viktigaste färdigheten av alla – förmågan till konsekvenstänk och empati.
Utan den tar du dåliga och kortsiktiga beslut, och den är nyckeln till välmående och prestation för dig som individ och för mänskligheten som kollektiv. Om vi ska lyckas hantera de enorma utmaningar vi står inför behöver vi börja med att träna denna delen av hjärnan. Annars är vi mer eller mindre rökta. Vi människor har flera unika förmågor som gör oss till just människor.
Ledarskapet i skolan är ett gemensamt ansvar - Pedagog Stockholm. Professor Viviane Robinson från Aucklands universitet på Nya Zeeland har forskat kring hur pedagogiskt ledarskap hos rektorer och lärare kan stödja elevers lärande och resultat. I sina studier har hon kommit fram till en modell med fem dimensioner för effektivt skolledarskap. Sätt mål och skapa tydliga förväntningar.Gör en strategisk resursfördelning utifrån verksamheten.Säkerställ undervisningens kvalitet.Led lärares lärande och utveckling.Säkerställa att skolmiljön är trygg och säker. Viviane Robinson kallar detta elevnära ledarskap och menar att det finns tre viktiga egenskaper som en skolledare bör ha för att utöva ett effektivt ledarskap. En rektor ska ha relevant pedagogisk kunskap, kunna lösa komplexa problem och bör fokusera på att bygga relationer. ''Vi vill och gör varandra väl'' Glömstaskolan ligger mitt i ett av Storstockholms allra starkast växande områden.
Här bygger man tusentals nya bostäder och satsningen är stor på samhällsservice i form av bland annat sjukhus, högskola och kultur. – I dag är Glömstaskolan en F–6-skola med 250 elever, men om tre fyra år kommer 700–900 elever i årskurserna F–9 att gå här, berättar Peter Bragner, som är rektor för den nyöppnade kommunala skolan i Flemingsberg söder om Stockholm. Glömstaskolan är byggd utifrån en hög trygghetsfaktor där de fysiska miljöerna gör det möjligt att anpassa undervisningen. – Hela verksamheten utgår ifrån ett kommunikationsnav mitt i skolan. Vi har byggt bort skåphallar, korridorer, trapphus, obevakade toaletter och andra traditionellt utsatta miljöer, säger Peter. Maria Wiman om vägen till värdeskapande lärande – en vinst för alla. När vi människor upplever det vi gör som meningsfullt skapar det ett driv, en motivation att göra mer och utveckla vidare.
När vi som lärare skapar mening och verkligen gör skillnad för våra elever är det en obeskrivlig belöning, en paycheck of the heart, som infinner sig. Känslan och glädjen över att se barn och unga utvecklas till unga vuxna som bidrar till samhällets bästa är många lärares drivkraft och det som väger upp allt det andra, ibland tunga, i skolvardagen. Hur vore det om vi alla i hela skolsverige skulle ta detta på största allvar och skapa samma möjlighet för eleverna att uppleva sin vardag i skolan lika meningsfull och lika motiverande? Det är sannolikt och logiskt att resultaten i våra skolor skulle förbättras avsevärt om elevernas motivation höjs, eller hur?
Vi har ett stort antal elever som slutat gå till skolan och som i många fall inte finner skolan meningsfull. Glömstaresan » Lärmiljö i tiden anno 2016. Engagera mig och jag lär... – Förstelärarbloggen. 4 Cs.