Att hålla ordning i klassrummet - går det? Kärnan av ämnet. Livslångt lärande genom inre motivation - Maria Björsell. En av våra viktigaste uppgifter är att motivera eleverna till ett livslångt lärande.
Det kan i bland kännas som en hopplös uppgift. När framtidsplanerna är att bli fotbollsproffs och youtuber, är förståelsen för skolans vikt ganska liten. Trots nya förbättrade resultat i PIRS, så ökar segregationen och föräldrars yrkesmässiga status blir allt mer avgörande för elevernas framtid. Skillnaden mellan eleverna beror i ganska högrad på just motivationen. Därför behöver skolor med framförallt låg lärkultur, lyfta upp och sätta ord på de verktyg som de använder för att skapa motivation.
Inre motivation leder till livslångt lärande! I syfte att motivera mina elever använder jag både inre och yttre motivationsformer. Hur får vi elever att träna upp grit? – Värdeskapande lärande med språklig mångfald i fokus. Ur ”Bästa skolan”… I programmet Bästa skolan (vetenskapens värld) den 21/8 i SVT 2 lyftes en betydelsefull egenskap fram, som enligt hjärnforskare, anses viktigare än intelligens.
Det handlar om att tro på sin egen förmåga, vara ihärdig och inte ge upp när svårigheter eller utmaningar uppstår. Således är det en egenskap som har stor betydelse för elevers resultat i skolan. Jag har tidigare skrivit om grit i inlägget Konsten att inte ge upp. Hur kan vi i skolan möjliggöra för alla elever att utveckla eget driv så att de inte ger upp vid motgångar eller svårigheter? Hjärnforskarna Dweck, Duckworth och Klingberg är överens om att responsen vi ger barn och ungdomar ska fokusera på ansträngning och inte på intelligens.
Vi behöver rusta elever med kunskap om tankens kraft och hur de genom effektiva strategier kan göra medvetna val. Odla elevernas intressen Tänk bort enskilda ämnen och bjud in världen i klassrummet Boktips: Duckworth. Dweck, C. (2017) Mindset – Du blir vad du tänker. Klingberg. Åtta sätt att undervisa hjärnsmart. Inlärning är en process som tar viktiga delar av hjärnan i anspråk. – Du kan tänka dig ett timglas.
Informationen kommer in där uppe, och sedan mellanlandar den i midjan, det som är arbetsminnet. Det är där inlärning och läs- och skrivprocesser äger rum, det mest krävande arbete hjärnan utför, säger Tomas Dalström. Han är aktuell med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den”. Tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har Tomas Dalström skrivit en debattartikel om hur skolan kan arbeta smartare med digitala medier och inlärning, utifrån kunskaper om hur hjärnan och inlärningen funkar.
Skapa lugn efter rasten - Mia Kempe. Livet i japan - den strikta skolan, enormt annorlunda från Sverige - Svenska Frisksportförbundet. Jävlar anamma i skolan. Egenskapen "grit" – nyckeln till framgång. I den nya boken “Hjärna, gener och jävlar anamma” (Natur & Kultur) försöker hjärnforskaren Torkel Klingberg reda ut hur barn lär sig, vad som motiverar dem till att öva, särskilt när det handlar om matematisk och kognitiv träning. – Vilken typ av motivation det är som får barn att nå sina mål har länge varit en fråga inom psykiatrin och pedagogiken, säger han.
Flera typer av motivation Motivation kan se ut på många olika sätt. Exempelvis kan belöningar skapa det som kallas för “yttre motivation”: barnet övar på pianoläxan för att hen vet att belöningen blir en timme tv-spel efteråt, precis som barnets förälder går till jobbet för att kunna hämta ut sin lön i slutet av månaden. Men i Torkel Klingbergs forskning har yttre motivation inte visat sig påverka hur mycket barnen anstränger sig. – Yttre motivation, som pengar, verkade inte spela någon roll.
Inre motivation är samma sak som att utföra en aktivitet för att den känns bra i sig själv. SvD förklarar på 1 minut: Därför är ”grit” viktigt. Forskaren Angela Duckworth och metoden ”grit” har helt ändrat synen på barns inlärning. Det var i slutet av 1990-talet som Angela Duckworth sade upp sig från ett krävande konsultjobb.
I stället började hon undervisa sjundeklassare i New Yorks kommunala skolor i matematik. Då såddes det frö som några år senare ledde till att hon skulle ägna hela sin forskargärning åt det som kommit att kallas för ”grit”. Det berättar hon i telefon från Pennsylvania där hon i dag är professor i psykologi och ledande inom den internationella gritforskningen. Hon har också skrivit en bok som länge har legat på New York times bästsäljarlista och som nu utkommer på svenska med titeln ”Grit, konsten att inte ge upp” (Natur och Kultur). Mitt lärarliv: Att ta ansvar för sin egen läroprocess. Att ta ansvar för sin egen läroprocess är en av de fem välkända formativa strategierna och kanske den som är svårast att komma åt.
Dessutom tror jag att eget ansvar kräver både mognad och träning. Mognadsnivån i en grupp varierar, och därför måste jag som lärare erbjuda olika grad av stöttning. Träning kräver tid och möjlighet att lära av sina misstag, dvs genom min lärarrespons. Slöjdläraren Bengt Christenssons inlägg Vad ska jag göra nu Bengt? Satte fingret på en utmaning för många lärare. Bengts inlägg fick mig också att tänka på hur jag lägger upp mina argumenterande skrivuppgifter och de stödstrukturer jag använder för att hjälpa eleverna att komma igång, så att de sedan kan arbeta självständigt.
För det första bestämde jag mig för att öka produktiviteten. För det andra har jag arbetat mer systematiskt med mallar och strukturer. So far so good.