background preloader

Lärprocess

Facebook Twitter

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart. Inlärning är en process som tar viktiga delar av hjärnan i anspråk. – Du kan tänka dig ett timglas.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

Informationen kommer in där uppe, och sedan mellanlandar den i midjan, det som är arbetsminnet. Det är där inlärning och läs- och skrivprocesser äger rum, det mest krävande arbete hjärnan utför, säger Tomas Dalström. Han är aktuell med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare en den du har idag. Så kan du återställa den”. Tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har Tomas Dalström skrivit en debattartikel om hur skolan kan arbeta smartare med digitala medier och inlärning, utifrån kunskaper om hur hjärnan och inlärningen funkar. – Det pratas mycket om pedagogik på lärarutbildningen.

Hon vill se större inslag av neurovetenskaplig forskning på utbildningen och fortbildning för de lärare som redan är i verksamhet. Tomas Dalström vill helst av allt se ett totalt mobilförbud på skolan. . – Hjärnan kräver sammanhållen tid för att du ska lära dig något. Studiero är A och O. Skapa lugn efter rasten - Mia Kempe. Elever som har varit på rast kan vara lite stimmiga och ha problem med att ställa om till det lugn som krävs för att kunna koncentrera sig på lektionerna.

Skapa lugn efter rasten - Mia Kempe

Många har svårt att släppa rasten och fortsätter gärna prata och leka även när de kommer in i klassrummet. Detta har varit ett fenomen jag observerat i alla nya klasser jag har fått, i alla fall på lågstadiet. Jag brukar därför jobba mycket med att få eleverna medvetna om vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Här är några knep jag har använt mig av. ”Tysta Tröskeln” Tröskeln till klassrummet brukar jag kalla för ”Tysta tröskeln”. Instruktion-efter rasten När eleverna är lite äldre och kan läsa brukar vi prata om vad som förväntas av dem efter rasten. Ett tips är att sätta upp affischen utanför klassrummet, på klassrumsdörren. För mig har denna struktur varit till stor hjälp, även om både mina elever och jag som lärare ibland har våra svackor. Här kan du ladda ned affischen: Livet i japan - den strikta skolan, enormt annorlunda från Sverige - Svenska Frisksportförbundet.

Jävlar anamma i skolan. Egenskapen "grit" – nyckeln till framgång. I den nya boken “Hjärna, gener och jävlar anamma” (Natur & Kultur) försöker hjärnforskaren Torkel Klingberg reda ut hur barn lär sig, vad som motiverar dem till att öva, särskilt när det handlar om matematisk och kognitiv träning. – Vilken typ av motivation det är som får barn att nå sina mål har länge varit en fråga inom psykiatrin och pedagogiken, säger han.

Egenskapen "grit" – nyckeln till framgång

Flera typer av motivation Motivation kan se ut på många olika sätt. Exempelvis kan belöningar skapa det som kallas för “yttre motivation”: barnet övar på pianoläxan för att hen vet att belöningen blir en timme tv-spel efteråt, precis som barnets förälder går till jobbet för att kunna hämta ut sin lön i slutet av månaden. Men i Torkel Klingbergs forskning har yttre motivation inte visat sig påverka hur mycket barnen anstränger sig. – Yttre motivation, som pengar, verkade inte spela någon roll. Inre motivation är samma sak som att utföra en aktivitet för att den känns bra i sig själv. SvD förklarar på 1 minut: Därför är ”grit” viktigt. Forskaren Angela Duckworth och metoden ”grit” har helt ändrat synen på barns inlärning. Det var i slutet av 1990-talet som Angela Duckworth sade upp sig från ett krävande konsultjobb.

Forskaren Angela Duckworth och metoden ”grit” har helt ändrat synen på barns inlärning

I stället började hon undervisa sjundeklassare i New Yorks kommunala skolor i matematik. Då såddes det frö som några år senare ledde till att hon skulle ägna hela sin forskargärning åt det som kommit att kallas för ”grit”. Det berättar hon i telefon från Pennsylvania där hon i dag är professor i psykologi och ledande inom den internationella gritforskningen. Hon har också skrivit en bok som länge har legat på New York times bästsäljarlista och som nu utkommer på svenska med titeln ”Grit, konsten att inte ge upp” (Natur och Kultur). – Ofta är det alldeles uppenbart varför vissa barn lyckas, till exempel för att de kommer från en stimulerande uppväxtmiljö eller för att de helt enkelt är väldigt smarta. – Men jag såg att det också fanns någonting annat, säger hon, och berättar att det var när vissa av barnen lyckades med långsiktiga projekt som hon sporrades att försöka ta reda vad varför. Mitt lärarliv: Att ta ansvar för sin egen läroprocess.

Att ta ansvar för sin egen läroprocess är en av de fem välkända formativa strategierna och kanske den som är svårast att komma åt.

Mitt lärarliv: Att ta ansvar för sin egen läroprocess

Dessutom tror jag att eget ansvar kräver både mognad och träning. Mognadsnivån i en grupp varierar, och därför måste jag som lärare erbjuda olika grad av stöttning. Träning kräver tid och möjlighet att lära av sina misstag, dvs genom min lärarrespons. Slöjdläraren Bengt Christenssons inlägg Vad ska jag göra nu Bengt?

Satte fingret på en utmaning för många lärare. Bengts inlägg fick mig också att tänka på hur jag lägger upp mina argumenterande skrivuppgifter och de stödstrukturer jag använder för att hjälpa eleverna att komma igång, så att de sedan kan arbeta självständigt. För det första bestämde jag mig för att öka produktiviteten. För det andra har jag arbetat mer systematiskt med mallar och strukturer. So far so good. Skrivdidaktik är spännande!