background preloader

Språkutvecklande arbete

Facebook Twitter

FULLTEXT01. Strategier för att läsa digitala texter. Jag tror att genom att med strategier för att läsa digitala texter i klassrummet och dessutom ge eleverna möjlighet att själva skapa digitala texter finns alla förutsättningar för att eleverna utvecklar en förmåga att läsa alla typer av texter oavsett i vilken form de möter den i. ”Min förhoppning är att skolan inom en mycket snar framtid bereds möjlighet att i sin undervisning inkludera läsförståelse av både traditionella och digitala texter i den utsträckningen som krävs för att alla elever ska kunna tillägna sig de kunskaper och förmågor som krävs som medborgare, inte bara i morgondagens utan redan i dagens digitaliserade samhälle" (Rasmusson 2014, 73). Så avslutar Maria Rasmussons sin avhandling om Det digitala läsandet.

Avhandlingen är väl värd att läsa och ger kunskap till att utveckla undervisningen. Det är precis det sista stycket som jag tycker är argumentet för att utveckla undervisningen för att ge elever en kompetens att läsa alla typer av texter var de än presenteras. Fakta – inte fiktion – kan bryta PISA-förbannelsen. Lärande – en sammanställning | Kooperativt Lärande. Vad är kooperativt lärande? Här följer en snabb sammanställning av vad kooperativt lärande innebär. Snabba fakta KL är lärarstyrt och elevcentrerat.Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet.KL gör alla elever aktiva under lektionen.Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.Undervisningen är tydligt strukturerad för att främja samarbete. Kooperativt lärande är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever.

I det kooperativa lärandet har läraren en ytterst viktigt och styrande roll. KL kan ses utifrån två perspektiv: ett förhållningssätt och en metodik. Med en mening kan KL sammanfattas som ett lärande som utgår från samarbete. Som förhållningssätt KL utgår från samarbete mellan elever. KL är ett sätt att få eleverna att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. I centrum för pedagogiken hittar du ett relationellt förhållningssätt där kvalitén på relationer inom gruppen samt relationen lärare-elev ses som det centrala för att skapa lyckade skolresultat.

Fördelar. Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga.

Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa. En annan strategi är även att kunna samtala och resonera kring läsningen och sätta den i ett sammanhang och kontext.

Bedömning Aktiv läsförståelse undervisning Här finns de som pdf för utskrift: lasformagor. Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande. I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten. Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga. Dela eleverna i heterogena par.Dela ut kort till paren.Eleverna Turas om; de diskuterar med varandra och Turas om att skriva förklaringar till varje kort.Paret diskuterar och kontrollera att korten stämmer överrens med deras förklaring.Eleverna blandar korten och placerar dem i mitten av bordet.Paret rotera till nytt bord.Paret läser förklaringarna, diskuterar med varandra och placera rätt kort vid rätt förklaring.Läraren kontrollerar (eventuellt)Paret roterar till ett nytt bord.

Variant Vid varje ”station” skriver paret nya förklaringar eller bygger ut det tidigare parets förklaringar. Ex. Matematik: kort med siffror, former eller ekvationer. Struktur: Brainstorm. Mats Myrberg: Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi - Kod-Knäckarna. Mats Myrberg. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är övertygad: – Alla barn tjänar på en dyslexivänlig pedagogik. Det handlar absolut inte om att barnen ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, det finns inget som visar att det är en fördel.

Men de måste öva sin fonologiska förmåga – sin förmåga att tänka på hur ord låter, att känna igen ljud i ord, att lyssna efter ljud som låter lika och olika och så vidare. Rätt kompetens hos lärarna Ett sätt att göra detta är att leka med orden genom ramsor. En framgångsrik läs- och skrivinlärning hos barnen ställer höga krav på den svenska lärarutbildningen. . – Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls. Halkat efter Finland Från att tidigare ha varit i topp i internationella jämförelser över skolbarns utveckling börjar Sverige halka ner. . – Om de märker att deras barn inte har lärt sig att läsa på höstterminen i ettan så tar de direkt kontakt med läraren och frågar vad som är fel? Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION. För att kunna arbeta systematiskt med planering, genomförande, uppföljning och utvärdering utav undervisningen i allmänhet och bedömning i synnerhet så kan olika matriser underlätta både för lärare och elever.

Bedömningsmatriser kan användas för att tydliggöra målen och bedömningskriterierna för en hel kurs, ett enskilt arbetsområde alternativt en specifik uppgift. I en allmän bedömningsmatris bör det tydligt framgå en koppling mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven utifrån Skolverkets kurs- och ämnesplaner. En allmän bedömningsmatris för en kurs eller ämne kan skapas i Officepaketet (OneNote, Word, Excel), Googles kalkylark eller i olika webbaserade lärplattformar som kan delas mellan lärare och elever. En mer specifik bedömningsmatris kopplad till ett arbetsområde eller en uppgift bör även innehålla en beskrivning av kopplingen mellan bedömning, undervisning och lärandemål (Alignmentplanering). Synliggöra vad läsförståelse är så eleverna når ett kunnande. Undervisningen kritiseras ofta för att vi ofta inte synliggör för eleverna vad som menas med ett kunskapskrav. Istället tenderar lärare att allt för ofta fokusera på målet eller kunskapskravet för bedömningen, men risken med det är att eleverna missar att få träna på vad de egentligen behöver kunna och hur de konkret gör det.

Jag tänkte här utgå från ett kunskapskrav för att synliggöra hur jag tänker kring att just synliggöra för eleverna. Jag tänker inte att det är kunskapskravet som är att synliggöra. Jag vet att många tänker så att man skriver upp vad det är som fokus på lektionen, men jag ser det mer som att det är för mig som lärare så jag har en undervisnings som svarar mot något som är bedömningsbart.

Kunskapskravet jag tänkte utgå från är det här: Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. Klicka här för en pdf-version: venn-diagram_askungen. Språkutvecklande aktiviteter - tabell.docx. Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O.

Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning.

Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året. Läsårsplanering När läsåret börjar gör jag och min kollega, som de flesta gör, en planering över de ämnesområden vi ska arbeta med under året. En röd tråd När jag lägger upp mitt arbete, är det många faktorer som jag försöker ha i åtanke. Genrepedagogik SO – FN och barnkonventionen Sv- Argumenterande text Diskussion. Struktur: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande. Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst.

Strukturen skapar ett flöde i samtal i en större grupp och lägger över ansvar på eleverna att strukturera samtalen i klassen med intressanta tankar och funderingar. På engelska kallas denna struktur för pose, paus, pounce & bounce. Du ställer en Fråga av öppen karaktär och söker med blicken i gruppen intensivt! Varför använda Fråga, pausa, nedslag och studs? De fem lässtrategierna: Förutspå - UR Skola. Språkets utveckling.

Fem_steg_for_planering. SamtalskortversionPernilla-Kopia. ELEVHJÄLP häfte med mallar. PejloTraning. Att läsa mellan raderna. Att läsa mellan raderna (inferensläsning) är en teknik som anses nödvändig för att man ska ha god läsförståelse. Det här avsnittet handlar om vad det innebär att läsa mellan raderna. Vad menas med att läsa mellan raderna? Att läsa mellan raderna är en tolkning av en situation som finns i en text. Vi människor gör sådana tolkningar i många vardagssammanhang.

Handduken ligger på bordet. Vad betyder detta uttalande? Hur tror du din sambo reagerar i så fall? Det rimliga är att din sambo blir rätt sur. Du kommer hem sent på kvällen och har inte umgåtts med din sambo på hela dan. Din sambo har tidigare arbetat och håller nu på att diska undan er gemensamma disk. Din sambo orkar kanske inte med att sköta allt på egen hand, och får gärna hjälp av dig. Med dessa tänkbara fakta som bakgrund kan sambons uttalande tolkas på ett annat sätt.

Hjälp till och torka disken. Om du inte har läst situationen rätt, inte sett sammanhanget, kan du reagera på ett sätt som leder till en onödig konflikt. Övningar Text 1.