FULLTEXT01. Strategier för att läsa digitala texter. Fakta – inte fiktion – kan bryta PISA-förbannelsen. Lärande – en sammanställning. Vad är kooperativt lärande?
Här följer en snabb sammanställning av vad kooperativt lärande innebär. Snabba fakta KL är lärarstyrt och elevcentrerat.Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet.KL gör alla elever aktiva under lektionen.Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.Undervisningen är tydligt strukturerad för att främja samarbete. Kooperativt lärande är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. I det kooperativa lärandet har läraren en ytterst viktigt och styrande roll. Med en mening kan KL sammanfattas som ett lärande som utgår från samarbete. Som förhållningssätt KL utgår från samarbete mellan elever. Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier.
I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse.
Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande. I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten.
Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga. Dela eleverna i heterogena par.Dela ut kort till paren.Eleverna Turas om; de diskuterar med varandra och Turas om att skriva förklaringar till varje kort.Paret diskuterar och kontrollera att korten stämmer överrens med deras förklaring.Eleverna blandar korten och placerar dem i mitten av bordet.Paret rotera till nytt bord.Paret läser förklaringarna, diskuterar med varandra och placera rätt kort vid rätt förklaring.Läraren kontrollerar (eventuellt)Paret roterar till ett nytt bord.
Variant Vid varje ”station” skriver paret nya förklaringar eller bygger ut det tidigare parets förklaringar. Ex. Struktur: Brainstorm. Mats Myrberg: Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi - Kod-Knäckarna. Mats Myrberg.
Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är övertygad: – Alla barn tjänar på en dyslexivänlig pedagogik. Det handlar absolut inte om att barnen ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, det finns inget som visar att det är en fördel. Men de måste öva sin fonologiska förmåga – sin förmåga att tänka på hur ord låter, att känna igen ljud i ord, att lyssna efter ljud som låter lika och olika och så vidare.
Redan i förskolan måste man lägga grunden för läs- och skrivinlärningen genom en systematisk, målinriktad språkpedagogik. Rätt kompetens hos lärarna. Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION. För att kunna arbeta systematiskt med planering, genomförande, uppföljning och utvärdering utav undervisningen i allmänhet och bedömning i synnerhet så kan olika matriser underlätta både för lärare och elever.
Bedömningsmatriser kan användas för att tydliggöra målen och bedömningskriterierna för en hel kurs, ett enskilt arbetsområde alternativt en specifik uppgift. I en allmän bedömningsmatris bör det tydligt framgå en koppling mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven utifrån Skolverkets kurs- och ämnesplaner. En allmän bedömningsmatris för en kurs eller ämne kan skapas i Officepaketet (OneNote, Word, Excel), Googles kalkylark eller i olika webbaserade lärplattformar som kan delas mellan lärare och elever. En mer specifik bedömningsmatris kopplad till ett arbetsområde eller en uppgift bör även innehålla en beskrivning av kopplingen mellan bedömning, undervisning och lärandemål (Alignmentplanering).
Synliggöra vad läsförståelse är så eleverna når ett kunnande. Undervisningen kritiseras ofta för att vi ofta inte synliggör för eleverna vad som menas med ett kunskapskrav.
Istället tenderar lärare att allt för ofta fokusera på målet eller kunskapskravet för bedömningen, men risken med det är att eleverna missar att få träna på vad de egentligen behöver kunna och hur de konkret gör det. Jag tänkte här utgå från ett kunskapskrav för att synliggöra hur jag tänker kring att just synliggöra för eleverna. Jag tänker inte att det är kunskapskravet som är att synliggöra.
Jag vet att många tänker så att man skriver upp vad det är som fokus på lektionen, men jag ser det mer som att det är för mig som lärare så jag har en undervisnings som svarar mot något som är bedömningsbart. Kunskapskravet jag tänkte utgå från är det här: Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse.
Klicka här för en pdf-version: venn-diagram_askungen. Språkutvecklande aktiviteter - tabell.docx. Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O. Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden.
En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Struktur: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande. Vill du variera vanlig handuppräckning?
Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. De fem lässtrategierna: Förutspå - UR Skola. Språkets utveckling. Fem_steg_for_planering.
SamtalskortversionPernilla-Kopia. ELEVHJÄLP häfte med mallar. PejloTraning. Att läsa mellan raderna. Att läsa mellan raderna (inferensläsning) är en teknik som anses nödvändig för att man ska ha god läsförståelse.
Det här avsnittet handlar om vad det innebär att läsa mellan raderna. Vad menas med att läsa mellan raderna? Att läsa mellan raderna är en tolkning av en situation som finns i en text. Vi människor gör sådana tolkningar i många vardagssammanhang. Ett enkelt exempel är följande. Handduken ligger på bordet. Vad betyder detta uttalande? Hur tror du din sambo reagerar i så fall? Det rimliga är att din sambo blir rätt sur. Du kommer hem sent på kvällen och har inte umgåtts med din sambo på hela dan. Din sambo har tidigare arbetat och håller nu på att diska undan er gemensamma disk. Din sambo orkar kanske inte med att sköta allt på egen hand, och får gärna hjälp av dig. Med dessa tänkbara fakta som bakgrund kan sambons uttalande tolkas på ett annat sätt. Hjälp till och torka disken.