background preloader

Styrning

Facebook Twitter

3 knep Steve Jobs använde för att göra möten superproduktiva - Breakit. Rätt hanterat är möten ett fint verktyg som kan driva verksamheter och organisationer framåt.

3 knep Steve Jobs använde för att göra möten superproduktiva - Breakit

Men möten kan också vara på tok för många och för långa. Business Insider har sammanställt tre metoder som den legendariske Apple-vd:n använde för att göra möten produktiva: 1. Han höll möten så intima som möjligt Ken Segall var länge parhäst till Steve Jobs. En gång ska Apple ha träffats med sin annonsbyrå. “Han stannade kyligt till. Efter att förklarat att hon var en del av ett marknadsföringsprojekt bad Jobs henne artigt att lämna rummet. “Jag tror inte att vi behöver dig i det här mötet, Lorrie. När Barack Obama bad honom att komma till ett liten samling med techmoguler ska Steve Jobs ha avböjt inbjudan. 2. I boken “Inside Apple” tecknar Fortune-journalisten Adam Lashinsky en bild av företagets organisation, ledarskapsstrategier och arbetsmetoder. Adam Lashinsky berättar att Steve Jobs skapade ett tankesätt som byggde på eget ansvar. “Alla effektiva möten inom Apple har en action-lista. Så minns världen Hans Rosling. "Hans Rosling, motsatsen till alternativa fakta.

Så minns världen Hans Rosling

Tack för allt", skrev till exempel Sara Telde på Twitter. Det kom en rad liknande kommentarer som gjorde gällande att Hans Rosling är motsatsen till "fejknyheter" och ett oseriöst debattklimat med alternativa fakta. Flera politiker reagerade genom att skicka sina kondoleanser. Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra skrev: "Många tankar till familjen, men även stort tomrum i debatten efter Hans Rosling. Som kunde göra vad som helst begripligt för vem som helst".

Centerpartiets Annie Lööf: "Med pedagogisk finess gjorde han vetenskapen mer folklig. Vice statsminister Isabella Lövin skrev på Facebook att Hans Rosling var en person hon som minister alltid kunde ha en "rak och stimulerande dialog med". Hans Roslings föreläsningar blir nätkurs. KI-professorn Hans Rosling har blivit världsberömd för sina grafiska illustrationer av utvecklingen i världen, där färgglada bollar i rörelse visar hur bland annat barnadödligheten minskat i världens fattigaste länder.

Hans Roslings föreläsningar blir nätkurs

Han är en flitigt återkommande gäst hos föreläsningsnätverket TED och har blivit god vän med Bill och Melinda Gates, vars välgörenhetsstiftelse ofta lutar sig mot hans expertis inom området global hälsa. Men parallellt med den växande populariteten har också frustrationen vuxit hos Hans Rosling över att det är så svårt att få fakta om världens utveckling att fastna i minnet hos så väl beslutsfattare som medier och allmänhet. – Jag kan ju inte resa runt i hela världen och föreläsa. Det hinner jag inte, även om det verkar som det skulle behövas, förklarade Hans Rosling nyligen efter att ha föreläst på Dagens Industris seminarium ”Världen 2016” i Stockholm. KIT. Thomas Stenberg ville bli rektor, men inte där och då.

KIT

Efter över 30 år som lärare hade han visserligen gått en ledarskapsutbildning, men hans sikte var inställt på gymnasiet, inte grundskolan. I stället erbjöds han 2007 en tjänst som biträdande rektor på just en grundskola, dessutom en av Norrköpings problemskolor. Den låg i ett av stadens så kallade utanförskapsområden, Borgsmoskolan i Klockaretorpet. Eleverna presterade dåligt, det förekom mycket skolk och dessutom var det stökigt i korridorerna.

Det var rätt långt ifrån den gymnasieskola som Thomas Stenberg haft siktet inställt på, men han tog jobbet. – En av de första sakerna jag gjorde var att gå igenom alla incidentrapporter för att ta reda på hur ofta det var slagsmål på skolan, säger han. – Jag började bläddra i pärmarna och tänkte efter ett tag att det var ju slagsmål nästan jämt. Stans sämsta skola I juni 2009, två år efter att han blivit biträdande rektor, erbjöds han så att bli rektor på egen hand. Ringde till fienden. Skolans unika lösning på lärarstressen. För sju år sedan genomförde Träkvista skola på Ekerö en stor förändring för både lärare och elever.

Skolans unika lösning på lärarstressen

Lärarna var trötta på att de aldrig hade möjlighet att samarbeta, stressen bland personalen ökade och tiden räckte helt enkelt aldrig till. Personal och skolledning valde därför att göra något åt den ohållbara situationen och tillsammans införde man en helt unik arbetsmodell under namnet ”Sammanhållen tid”. Målet var att skapa en skolmiljö med mindre stress för lärarna och bättre undervisning för eleverna. Johan Ekman är biträdande rektor på Träkvista skola. Han berättar om införandet av ”sammanhållen tid” för sju år sedan. – Lärarna på skolan hade svårt att träffas eftersom de alltid vad uppbokade med undervisning, och som arbetsgivare kunde jag bara hänvisa till planeringstiden mellan lektionerna som på sin höjd kunde bestå av maximalt femton minuter.

Modellen omfattar skolans elever från och med årskurs fyra. Elevhälsa: Förstärkt elevhälsa i Kolsva. 7 skäl till varför de bästa medarbetarna slutar. ”Så kan de svaga eleverna ges mer resurser i skolan. En fråga om styrning.

”Så kan de svaga eleverna ges mer resurser i skolan

Länder med bra Pisaresultat riktar resurser dit de bäst behövs. I Sverige har utsatta skolor ofta inte tillräckligt med pengar. Kommunerna respekterar inte grunden för resultatstyrningsmodellen. Ett socioekonomiskt viktat statsbidrag skulle ge mer likvärdighet, skriver tre ledande skolexperter. Samtidigt som den svenska skolan diskuteras med en sällan skådad intensitet vågar ingen tala om det som verkligen skulle göra skillnad: Rätt styrda resurser. En viktig slutsats i Pisa 2012 är att framgångsrika länder använder sina resurser där de bäst behövs. Det är en förbisedd effekt av den kommunala ekonomistyrningen att många kommuner har utvecklat en praxis med elevpeng. I skoldebatten hörs inga röster som problematiserar det faktum att kommunerna inte respekterar grunden för den mål- och resultatstyrningsmodell som gäller för skolan.