background preloader

Framgångsrik undervisning

Facebook Twitter

Litteraturblogga med dina elever. Avsnitt 45 med Malin Larsson, Sveriges bästa svensklärare 2014 - #annaochphilip. Planering av undervisning. Här hittar ni en en sammanfattning av hur lärare kan arbeta med att planera upp undervisning utifrån Skolverkets publikationer Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen och Kunskapsbedömning i skolan. Det finns en rad olika tips på undervisningstekniker som kan användas i planeringen för att tydliggöra vad eleverna ska lära sig, synliggöra vad de redan kan/befinner sig och för att ge famåtsyftande återkoppling om hur eleverna kan komma vidare.

Skolverket beskriver hur lärare ”bör” arbeta för att planera upp sin undervisning och uppfylla kraven i våra styrdokument. I materialet presenteras ”rekommendationer” för en strukturerad planering av undervisningen och kan ses som en riktningsvisare för att skapa en likvärdig undervisning. Utgångspunkten för lärares planering av undervisningen handlar om att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt utifrån de nationella målen. Planera för att organisera och strukturera undervisningen. Förstalärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet.

Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som ”mini-lärmoduler”. Kollegialt arbete utifrån ett inlägg på Förstelärare bloggar: Välj ett blogginlägg som intresserar er eller som tar upp något som ni behöver förändra i undervisningen.Moment A: Samtliga lärare i lärlaget läser blogginläggetMoment B: Ni träffas i lärlaget och börjar med att diskutera frågorna längst ner. Efter diskussionen planera ni en aktivitet utifrån bloggtexter att genomföra i undervisningen.Moment C: Var och en genomför aktivitetMoment D: Sammanfattning och lärdomar i lärlaget. Vad har vi lärt oss Under SETT-Syd-mässan valde vi att trycka upp några av våra förstelärares blogginlägg. Det kom ett brev… | Mitt Flippade Klassrum. Hej Du känner inte mig personligen, och jag känner inte dig.

Men jag är en utav alla de vuxna som ditt barn möter varje dag på sin arbetsplats, i skolan. I detta brev tänkte jag beskriva för dig, hur den skola ser ut som just ditt barn möter varje dag. En skola som, förhoppningsvis, är rätt långt ifrån den skola som du och jag mötte när vi växte upp. ”Jag känner inte alls igen mig i skolan nu för tiden”.

En skola där reproduktion av fakta, förmågan att kunna följa instruktioner, var något som premierades. Blunda en gång. Men var skolan bättre förr? Vi pedagoger har två uppdrag när vi möter ditt barn. Vi utbildar världsmedborgare. Jo, vi vill fylla ditt barn med de allra bästa verktygen för att rustas för en komplex och, till viss del, okänd framtid. Vi vill också fylla ditt barns ryggsäck med alla de färdigheter, alla de förmågor, som ditt barn kommer ha nytta av, både nu och i framtiden. Vi vill träna ditt barn i att analysera. Vi vill att ditt barn ska duschas i språk och begrepp! Klassrumsstrategier. Det finns exempel på klassrumsstrategier som andra gjort tidigare, men jag tycker att det behövs en motsvarande med lite mer färg.

Därför har jag gjort två olika layouter varav den ena i några olika färgkombinationer. Om du gillar dem får du använda dem fritt och sprida dem till kollegor. Längst ner finns samma bild på andra språk (norsk, english & suomeksi). Klicka på bilden för att öppna den i full storlek. Norsk Klikk på bildet for å åpne bildet i full størrelse English Suomeksi Lycka till! JL Skolutveckling | En skola för den digitala generationen! Klassrumsregler. Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum.

Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Kom ihåg att dela genom att ange att jag gjort dem, precis som jag anger att Malin har gjort de jag har insirerats av. Jag har nu gjort ett lektionsupplägg där vi i klassen gjort reglerna mer till våra. Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler fritt tolkat från Phoster Ljudkort fritt tolkat från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem! Growth mindset. Motivationsakuten. Jlsu. En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig.

En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S. Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk. Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset.

Än mer undanskymt blev lärstilar sedan John Hattie genom sin meta-studie (Visual learning) avvisade lärstilar vars effektivitet inte stöds av några bevis (se Hattie, Synligt lärande för lärare, 2012, s. 60). Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Det är alltså innehållet i den här artikeln som ligger till grund för vad Skolinspektionen bedömer vid sina inspektioner. Matte. Har kollat runt på olika bloggar idag och hittat riktigt bra tips i framförallt engelska, men matte kan få en liten mening på slutet också. För alla vet ju vad som är viktigast, eller hur? Om ni inte tidigare har sett Ronnies klipp på You Tube så måste ni kolla. Där finns allt du behöver i din engelskundervisning serverat med en stor portion humor! Så här i Thanksgivingtider bjuder jag på en film och därmed ett nästan färdigt lektionsuppslag! Ett annat kul och spännande tips som jag hittade idag är: går ut på att du kopplar upp dig via Skype med en annan klass någonstans i världen.

I Annika Sjödahls blogg finns mängder med länkar till bra sidor uppdelat på läsa, tala, lyssna och skriva: Om man inte nöjer sig med hennes omfattande blogg kan man kolla här: För att träna uttal och lyssna på dialekter bland mycket annat: Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser.

Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? Många gånger planerar vi undervisning efter mittgruppen, den tänkta majoriteten elever, de som med arbete kommer att nå målen för undervisningen. ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Att diskutera. Fel fokus i utvecklingssamtal. KUNSKAPSVÄXT. Krav att eleven ska förbättra sig är i centrum.Bild: Colourbox När lärare och elever har utvecklingssamtal ligger fokus helt och hållet på att eleven ska förbättra sig.

Vad eleven redan kan, diskuteras sällan. — Det kan verka naturligt att utveckling ska handla om förbättring. Hon har spelat in utvecklingssamtal och läst individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i årskurserna 7—9 i två skolor. Frågor som Gabriella Höstfält ställt sig i arbetet är bland ­annat vad lärare och elever ser som viktigt att prata om ­under utvecklingssamtalen och vilken betydelse läroplanens inriktning har i samtalet. I sin analys kan hon konstatera att både lärare och elever är överens om att det är elevernas ansvar att visa vad de kan i förhållande till kunskapskraven.

Gabriella Höstfält, Stockholms universitet. — Ansvaret vilar huvudsak­ligen på eleverna. 12 – Utvecklingssamtal | Skolsverige. Avsnitt 12 av Skolsverige handlar om utvecklingssamtalet. Denna administrativa puckel i lärares arbetsbörda som också mycket väl kan vara det kraftigaste verktyget vi har i strävan att göra skolan bra, lärorik och meningsfull för alla elever i våra klassrum. Hur gör vi dem bättre? Håll till godo! Skolan på omslagsbilden är Ulvsundaskolan i Bromma. Foto: Bysom. Bonusmaterial: Pojkar offras på pedagogikens altare Skolpojkar duger inte som de är Vetandets värld Gabriella Höstfelt i Lärarnas Nyheter Kategori: Podd.

Frågebatteri. Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration! Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. För mig som svensklärare är detta på många sätt mitt i prick på hur jag försöker lägga upp min språkutvecklande undervisning och arbetet med lässtrategier.

Kika gärna på klippet här – det är bara tre minuter! I do, we do, you do Ha det fint! Åsa Edenfeldt Relaterat Hej! Handledarskap och positiv feedback. Under våren har jag återigen fått möjlighet att stå bredvid den ordinarie undervisning och istället inta rollen som handledare. Och jag har, trots min relativt korta lärarkarriär, handlett ett flertal lärarstudenter de senaste åren. Därmed borde, kan tyckas, min förmåga att handleda vara relativt god. Men det är inte riktigt förrän nu jag faktiskt har förstått vad handledarrollen syftar till samt vad positiv feedback kan ha för effekt på en students utveckling, dess självförtroende och motivation. Som handledare har jag varit ganska brokig. Brokig med orimligt höga förväntningar, på gränsen till orättvisa. Jag har förväntat mig en framtida ny kollega, en lärare som kan ta över klassrummet och bedriva undervisning utifrån lärarkonstens alla regler. ”Om man verkligen ska lyckas leda en människa till ett bestämt ställe, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där.

Hur kändes det? ”Att ge feedback är att se och erkänna egenskaper hos en annan person. Elevers frågor om betyg. Stödstrukturer för perspektiv och resonemang i engelska. Här kommer några strukturer för att utveckla språket i tal och skrift och få ett djupare perspektiv och resonemang i innehållet. De kan användas när eleverna ska uttrycka sig om åsikter och upplevelser. Strukturerna kan också användas som strategier för att se hur en åsikt kan förtydligas och utvecklas. Kommunikationen kan varieras och breddas om man synliggör hur man kan göra det. Arbetar man återkommande med dessa i skrivandet och talandet kommer metakognitionen att utvecklas och man får en möjlighet att vidga sin kommunikation.

Idén kommer från textkopplingarna och att utveckla ditt resonemang som jag har gjort tidigare samt som en repetition inför de nationella provens muntliga del. Idag såg jag också en bild i engelskgruppen på facebook där Cecilia Tofften delat en annan bild som påminner om den översta bilden och då kom jag på att jag satt på senaste samtalet i NP och funderade över en Canva för att göra det tydligare hur man kan bredda diskussionen. Att äga förmågor. I fredags hade jag en av mina bästa lektioner någonsin. Ni vet en sån där lektion när allt flyter. När allt man har tänkt ut går precis som man vill. I mina sexor har vi arbetat med ”Brott och straff” (och inte tegelstensromanen utan det samma inom samhällskunskapen) i grupper och de har redovisat sina resultat varsin OneNote. På en av flikarna i OneNoten så hade eleverna den ”stora fråga” som var kopplad till arbetsområdet.

Det var ett fiktivt brott, en misshandel, där eleverna skulle diskutera vem eller vilka som var brottsoffret. Denna gruppövning fungerade även som träning inför det bedömningstillfälle på samma tema som eleverna har nu på fredag. Alla grupper kom väl förberedda till förra fredagens lektion då de skulle få chansen att visa vad de hade kommit fram till samt diskutera med de andra grupperna hur de tänkte i frågan. Men! I fredags slängde jag in ett moment till som gjorde lektionen så där extra bra och det var en uppsättning förmågekort a la Lotta Bohlin. /Jannike. Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska. Observationsschema-v-08.pdf.

Framgång i undervisningen.