background preloader

Tips på IKT i skolan

Facebook Twitter

IKT i Skolan, del 28: Appar till Chrome. Googles webbläsare Chrome används av fler och fler.

IKT i Skolan, del 28: Appar till Chrome

Jag tror att många skolor kommer att köpa Chromebooks till sina elever de närmaste åren, vilket kommer att öka användningen av Chrome som webbläsare än mer. En sak som många inte tänker på är att det går att ladda ner appar från Chrome web store. I del 28 av serien tips på IKT i skolan tittar jag på appar som kan vara användbara. Enkel skärminspelning från din iPad/iPhone. Digitala verktyg för lärandet. En skola i förändring. "Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg".

KimStudies - Home. PedagogiskaBloggar. Ett smidigt sätt att lära. Demo Onlinebok Digitala koncept Digitalt Liber. Del 19. Många skolor satsar på att köpa in iPads till eleverna.

del 19

I Sollentuna kallar vi dem för lärplattor, dels för att markera att de ska användas till inlärning i skolan och dels för att inte förknippa verktygen vi använder med ett visst märke. En lärplatta har ett antal appar förinstallerade när man köper den, men man behöver hitta och installera andra bra appar. Detta är ett arbete som är nog så knepigt, då det i App Store finns över 1 miljon appar. Det finns i huvudsak två sätt att lösa det här problemet: 1. 2. Nedan kommer jag att länka till ett antal resurser på nätet där man kan hitta bra tips på appar!

Resurser på svenska: Skolappar www.skolappar.nu/ En svensk sida som testar olika appar och som beskriver hur man kan använda appen samt vilka kopplingar till LGR-11 som finns. Pappas appar www.pappasappar.se En liknande tjänst som skolappar, men som riktar sig till förskolan och föräldrar. Facebookgrupper iPads i förskolan och skolan www.facebook.com/groups/paddagogik/ Facebooksida Pearltree. Creative Commons. En infographic skapad av Shihaam Donnelly som förklarar hur CC (creative commons licenser) fungerar.

Creative Commons

Nedan beskriver jag de olika delarna av en CC-licens. Tänk på att andra lagt ner tid och energi på att skapa sådant som du har användning för (bilder, musik, texter, filmer mm), så länka hellre en gång för mycket än en gång för lite till ursprungsskaparen av verket. CC Erkännande. Alla cc-licenser har erkännande. Del 17. Ju mer man använder datorer i skolan, desto fler tillfällen kommer det att bli då lärare och elever publicerar texter och annat material på nätet.

del 17

Det största problemet brukar då vara att man inte har rättigheter till de bilder som man tänkt använda. Ett sätt att lösa problemet är att fotografera själva och använda egna bilder, men det är inte altid möjligt. Behöver man en bild som illustrerar antikens Grekland är det inte lätt att hitta något att fotografera som fyller syftet. En annan lösning är att använda andras fotografier om de har en CC-licens (se för mer information om vad en Creative Commonslicens innebär).

Nedan listar jag ett antal tjänster på nätet som ger tillgång till fotografier som man kan använda. Del 16. Mindmaps (tankekartor) är temat för del 16.

del 16

Mindmaps kan bl a användas till att anteckna, att skapa en struktur innan man skriver en text eller till att brainstorma idéer. Popplet är ett lättanvänt verktyg. Finns som app till iPhone/iPad. Del 15. När du är aktiv på nätet, i sociala medier mm så märker du snart att du hittar massor med bra tips, länkar, bilder, filmklipp mm som du vill spara för att du någon gång i framtiden kommer att ha nytta av dem.

del 15

När du senare vill hitta länken/bilden/filmklippet så minns du inte var det var du såg den. Var det en favorit i twitter eller favoritmarkerade du sidan i din webbläsare eller var det någon annanstans du såg länken/bilden/filmklippet? Nedan följer olika program och tjänster som kan hjälpa dig att organisera digitalt material som du vill kunna hitta tillbaka till. Många av tjänsterna fungerar även bra för att samla länkar till eleverna när du jobbar med ett ämnesområde i skolan. Padlet Gratistjänst. Del 14. Ju mer man jobbar med datorer i skolan, desto större blir behovet av att kunna spela in det som syns på skärmen.

del 14

Det kan vara för att göra en instruktionsvideo till eleverna så det ser var de ska logga in/klicka etc första gången de använder ett program eller för att spela in en digital genomgång (särskilt användbart om du använder flera olika dataprogram i din genomgång). Som vanligt är det inte bara du som lärare som kan använda programmen, utan eleverna kan skapa instruktionsfilmer/genomgångar som andra elever kan ta del av. Del 13. Fler och fler lärare inser att målstyrt arbete i skolan bl a handlar om att utvärdera undervisningen och låta resultaten styra det fortsatta arbetet.

del 13

Ett enkelt sätt att göra detta är att skapa frågeformulär som eleverna besvarar under lektionen och som sedan blir ett bra underlag för läraren när denne ska planera kommande lektioner. Om man kan genomföra dessa digitalt sparar läraren massor med tid, då datorer är bra på att sammanställa data och presentera data på ett lättförståeligt sätt. Självklart går det även att göra prov, testa glosor, multiplikationstabeller etc som eleverna får besvara digitalt med många av dessa verktyg. Dessa verktyg kallas med ett samlingsnamn för ARS (Audience Responce Systems). Som vanligt är en del av tjänster begränsade i gratisversionen. Google drive har en funktion som heter formulär där du enkelt kan skapa frågor. Flubaroo (www.flubaroo.com) Ett script till Google Formulär som rättar elevernas svar (se Google formulär ovan).

Del 2. Del 2 i serien handlar om presentationsverktyg.

del 2

I stort sett varje gång jag lyssnar på en föreläsning är jag överraskad över att föreläsare inte utnyttjar den digitala tekniken fullt ut. De allra flesta har skrivit ut åhörarkopior, d v s papperskopior av de bilder som de visar eller så delar de presentationen med åhörarna efter att presentationen genomförts. Del 4. Del 1. Sociala medier kan vara ett ypperligt hjälpmedel för lärare.

del 1

Här ger jag ett par exempel på vad jag menar: Twitter är riktigt bra fortbildning för lärare och skolledare. I början gäller det att hitta några aktiva personer som twittrar om skolan. Genom att följa deras twitterflöde så hittar man sedan ganska enkelt till andra som är värda att följa. Del 11. Läroplanen handlar om att vi ska bedöma elevernas kunskaper, inte enskilda faktakunskaper, och för att underlätta för eleverna att se och förstå samband och hur saker utvecklats över tid finns det en del hjälpmedel.

I den här delen av Tips på IKT i skolan fokuserar jag på tidslinjer. Exempel på några ämnen där det är naturligt att jobba med tidslinjer: Historia (Alla förstår varför tidslinjer fyller en funktion i historia) Del 9. Del 9 i serien Tips på IKT i skolan handlar om kodning (d v s programmering). I flera länder har man just nu diskussioner om man ska införa detta som ett skolämne. Att koda har nära anknytning till både språk och matematik. Del 7. Ju mer vi använder datorer och lärplattor i undervisningen, desto mer kommer vi i kontakt med bilder och filmer och behovet av att kunna redigera dem ökar.

I den här delen titta jag på några alternativ när det gäller att redigera bilder. Eftersom skolan ofta har begränsade resurser när det gäller att lägga pengar på inköp av program fokuserar jag på alternativ som är gratis (eller som finns i gratisversioner och där gratisversionen är tillräckligt bra för att den ska klara en stor del av de behov som finns). Jag har sorterat programmen/tjänsterna i bokstavsordning. Del 3. Del 3 handlar om serier och animeringar. I stort sett alla elever kan associera till serietidningar, tecknade serier och animerade filmer.

Just därför är tecknade serier ett redskap som är ypperligt att använda i undervisningen. En annan stor fördel är att serier går att använda i de flesta/alla skolämnen och med alla åldrar. Ett lätt sätt att komma igång om man aldrig använt serier i undervisningen tidigare är att introducera ett av nedanstående verktyg och sedan ge eleverna i läxa att skapa en serie inom det som ni håller på med i ämnet just nu. Nästa lektion använder ni elevernas läxor som ett bra diskussionsunderlag. Del 5. När man jobbar med appar i undervisningen finns det två olika huvudtyper av appar. Del 8. Ju mer vi jobbar med digitala resurser i skolan, desto viktigare blir det med källkritik. Del 6. Del 12. Tips på IKT i skolan del 10.