Active Engagement Webinar Part 2 - Cooperative Learning Strategies. Ordväggar. Är du bekant med det?
Jo, det är ett (1) sätt att arbeta med elevers ordförråd. Jag fortsätter mina inlägg om ordförråd utifrån en artikel i Reading Teacher, ”Four practical principles for enhancing vocabulary instruction”. Artikelförfattarna och forskarna använde i sin studie något som de kallade MCVIP, Multifaceted Vocabulary Instruction Program. Samtliga MCVIP-projektets klassrum arbetade med så kallade ordväggar. Läraren förbereder ord och begrepp som denne anser att eleverna behöver arbeta med och lära sig. Connect TwoTwo-in-OneCharacter Trait WritingConcept Word Précis Writing Conncet Two, eleven väljer två ord från ordväggen och förklarar hur dessa två ord är relaterade till varandra.
Under studiens genomförande fann man att lärare sedan tidigare hade för vana att förklara ord och begrepp i undervisningen. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! Om högläsning och självständig läsning.
Våra guldstunder. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! Ja, det är verkligen så, ingen överdrift alls. Jag ska berätta om hur vi har arbetat med högläsning och egen läsning. Två dagliga aktiviteter som fått allt större plats – i tid och i våra hjärtan. För ett par veckor sedan sa jag hejdå och tack till 3 fantastiska år med en klass, som varit med på en resa där vi lärare och elever tillsammans utvecklat strategier för en aktiv läsning och skrivning: från årskurs 1 till 3.
Inlägget är också en hyllning till skoltwitter, till allt kollegialt lärande på min skola och i det utvidgade kollegiet. Min och mina kollegors stora inspiratör i frågor som gäller undervisning i stort och speciellt allt kring läsning är Anne-Marie Körling. Sedan ca tre år arbetar vi med strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier på vår skola. Vi knackar, smackar och spelar en liten teater! Före högläsningen: Under högläsningen: Språkutveckling med sekvensbilder! - Hülya Basaran. Varför sekvensbilder?
Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Hur kan jag använda sekvensbilder? Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt: Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord.
Detta är en mycket enkel lektion.
Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop. Ur den texten skriver du upp tre ord.
Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare.
Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Quick fix till språkutvecklande undervisning.
Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er.
Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Tio lektioner i språkdidaktik: Språkutveckling och digital kompetens. Checklista för språkutvecklande arbetsområde. Språkutvecklande arbetssätt. Tips. Språkutvecklande arbetssätt. Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas. Checklista för språkutvecklande arbete.