Språket - identitetsskapare och maktmedel. Emojis hjälper oss med känslorna. Tolkningen av emojisar skiljer sig människor emellan och är beroende av i vilket sammanhang och med vem du använder dem.
Hur vi använder emojis kan påverka hur vi uppfattar varandra och det behöver inte alltid stämma med avsikten, menar psykologer som diskuterar emojin i tidskriften Trends in Cognitive Science. ”När orden inte räcker till” – Vi använder i första hand emojis för att förstärka känslomässiga uttryck. Malin, Elin eller Alice? Nope, inte tillåtet i saudiska kungariket. Steve, Malin, Elin och Alice är några av namnen som förbjuds i kungariket Saudiarabien.
Den ”efterlängtade” årliga listan på förbjudna namn är ute nu. Inrikesdepartementet förbjuder 48 namn – flertalet kvinnonamn. “Föräldrarna måste anstränga sig mer för att hitta namn som inte står med på listan över de 48 som nu förbjuds.” Språket som gasades ihjäl. Jiddisch!
Nu tänker du på svartvita filmer om små skjul på leråkrar i östra Polen. Något gammalt, fuktskadat och skäggigt. Charmigt, men ack så förlorat i det där erbarmligt fattiga förflutna de flesta européer i dag skäms lite över. Lika upphetsande som en saltgurka doppad i ett glas ljummet te. Känslosvall som bara en ny ordbok kan skapa. I dagarna välkomnar vi en ny upplaga av SAOL, Svenska Akademiens ordlista, vilket som alltid genererat stor medial uppmärksamhet.
I första hand brukar rapporteringen nämna vad som strukits respektive tillkommit, varefter mediekonsumenterna med varierande grad av upprördhet kommenterar förändringarna. Man kan fascineras av att gascognarlynne hann försvinna utan att det någonsin befunnits påkallat att förklara ordets betydelse, men kanske mer intressant är folks reaktioner på förändringarna – för det är uppenbart att traditionen påbjuder starka sådana. Spraktidningen. Förtrycket gjorde baskiskan starkare. På en liten skola i kommunen Erandio utanför Bilbao läser majoriteten av eleverna hela sin utbildning på baskiska.
Läraren Alberto Atxa har undervisat på språket i över tjugo år. – Man värderar baskiskan högt då man behöver språket för att kunna arbeta här i framtiden och studera vad man vill på universitetet, säger han. Och han får direkt medhåll av eleverna. Baskiska, eller euskara som de själva säger, är dessutom en viktig del av deras identitet. – Baskiskan är i dag det enda som skiljer oss från det spanska. Trots baskiskans höga ställning är det bara spanska man hör i korridorerna mellan lektionerna. – Det finns inte längre någon tradition att prata baskiska med varandra, därför pratar vi spanska i stället. När vi svär säger vi fan helst. Svenska språkforskare har sett att svordomen ”fan” använts flitigt under tre hundra år, berättar Erik Falk, universitetslektor vid Uppsala universitet och institutionen för nordiska språk. – Historiskt sett är ”fan” den svordom som dominerar.
Det lever kvar än idag och har etablerat sig i språket. Den kan användas i olika situationer, i och med olika känslouttryck och kan integreras i ordbilder som ”bilfan” eller för att uttrycka förvåning, ”åh fan”. – Jävlar ligger också högt högt i topp. Det är helvetiska, jävulska svordomar som lever kvar och slås inte ut av könsuttryck eller engelska svordomar, säger Erik Falk. Svordomarna är en viktig del av språket och fyller viktiga funktioner, menar Falk. Våra svenska dialekter - SweDia 2000. Lata skorrande skåningar – skånskans fonetiska genvägar? Publicerad den 28 februari, 2015 av Mikael Berger Nu tänkte jag skriva några ord om min dialekt: skånska.
Det är inte jättesvårt – i alla fall inte för en som har svenska som modersmål – att särskilja skånskan från andra svenska dialekter. Det finns en mängd olika ljud som är speciella för skånskan och jag tänkte nu diskutera några av dem. Du kanske känner till namnet, Gösta Bruce? Om inte så var han en språkvetare som bland annat hade mycket att säga om den skånska dialektens säregna ljud. Hur som helst. Det sista förvånar mig: Skånskan … hög social status …? Förra veckan frågade jag därför en infödd malmöit vad han tyckte om skånskans sociala status och då fick jag svaret: -”Självklart har skånskan hög status! ”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum.
Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Märkligt nog har ett uppenbart faktum ännu inte belysts, nämligen att vår digitaliserade medievardag gör att ungas fritid allt mindre präglas av läsning.
Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna. OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket? Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Rinkebysvenska frågesport - vetgirig.nu. Ungdomsspråk och undersökningssituation. Ungdomsspråk och undersökningssituation Ibland kan det vara bra att påminna sig själv om det självklara.
Jag har tidigare skrivit om ungdomsspråk och om man vill göra en liten översikt över vad forskare, som till exempel U-B Kotsinas, har sagt om ungdomsspråk kan man hänvisa till följande karakteristika. Ungdomar: