background preloader

Språksociologi

Facebook Twitter

Språket - identitetsskapare och maktmedel. När Aino Trosell formade sina första ord var det dalbymål hon tog i munnen. Hon ärvde det av sin mamma, som kom från Sysslebäck i Dalby socken i norra Värmland. - Det smakade som hjortron på tungan. Det drar mot norskan och är så oerhört poetiskt och känslomättat. Jag har förlorat det nu, men jag vill alltid gråta när jag hör det talas. Aino talade malungsmål också. . - Malungsmålet var träflis och tjära, pålitligt och kärvt. Svenskan kallades bortamål, och Aino sög den i sig från böckerna på biblioteket och från nattgästerna i det rum för resande som hennes mamma höll öppet. . - Svenskan hade slips och fällde ibland upp en koffert på kökssoffan, full av dukar och skjortor, strumpor och porslin. Så kände Aino för svenskan. "Du ska alltid vara bättre än en Svensson, även i svenska! " - Pappa i Tunisien var trygg och självsäker, en man med glädje och pondus. När de var på tu man hand talade de ofta arabiska eller franska.

Jonas växte upp vid Hornstull på Södermalm i Stockholm. Emojis hjälper oss med känslorna | SVT Nyheter. Tolkningen av emojisar skiljer sig människor emellan och är beroende av i vilket sammanhang och med vem du använder dem. Hur vi använder emojis kan påverka hur vi uppfattar varandra och det behöver inte alltid stämma med avsikten, menar psykologer som diskuterar emojin i tidskriften Trends in Cognitive Science. ”När orden inte räcker till” – Vi använder i första hand emojis för att förstärka känslomässiga uttryck. Man kan likna vårt sätt att gestikulera med användningen av emojis, säger Linda Kaye en av medförfattarna. En internationell undersökning visar att människor med olika språk föredrar olika bilder att skicka för att förstärka sina meddelanden. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap framhåller att emojin erbjuder ett mer personligt och vardagligt uttryck än skriftspråket som har många konventioner. – Emojin ligger mellan skrift- och talspråk och är en effektiv lösning på att snabbt lägga till en känslomässig kommentar när orden inte räcker till.

Malin, Elin eller Alice? Nope, inte tillåtet i saudiska kungariket | Geo. Steve, Malin, Elin och Alice är några av namnen som förbjuds i kungariket Saudiarabien. Den ”efterlängtade” årliga listan på förbjudna namn är ute nu. Inrikesdepartementet förbjuder 48 namn – flertalet kvinnonamn. “Föräldrarna måste anstränga sig mer för att hitta namn som inte står med på listan över de 48 som nu förbjuds.” Namnen som förbjuds i Saudiarabien 1) Malak (ängel) 2) Abdel Aati 3) Abdel Nasser 4) Abd 5) Musleh 6) Benjamin 7) Munkhar 8) Yara 9) Steve 10) Lolland 11) Tilaj 12) Barah 13) Abdel Nabbi 14) Abdel Rassul 15) Sommo (majestät) 16) Al-Mamlaka (kungariket) 17) Malika (drottning) 18) Tabarak (välsignad) 19) Nardin 20) Sandy 21) Rama 22) Malin 23) Elin 24) Inar 25) Malktina 26) Maya 27) Linda 28) Randa 29) Bassmala 30) Gabriel 31) Abdel Moain 32) Abbrar 33) Iman 34) Bayan 35) Bassil 36) Wairilam 37) Nabi (profet) 38) Nabia (kvinnlig profet) 39) Amir 40) Talin 41) Aram 42) Narin 43) Rital 44) Alice 45) Laren 46) Kebril 47) Loren 48) Mamlaka Visa mer ”Våra namn – så mycket våra föräldrar ansträngde sig för att hitta dem.

Språket som gasades ihjäl. Jiddisch! Nu tänker du på svartvita filmer om små skjul på leråkrar i östra Polen. Något gammalt, fuktskadat och skäggigt. Charmigt, men ack så förlorat i det där erbarmligt fattiga förflutna de flesta européer i dag skäms lite över. Lika upphetsande som en saltgurka doppad i ett glas ljummet te. Ojojoj, så fel du har. Jiddisch kan vara det mest angelägna europeiska språket av alla just nu. Allt färre kan prata det.

Häromåret besökte jag det judiska museet i Minsk. Turistindustrin i Minsk är i allmänhet ganska outvecklad och här är besökarna nästan noll. Bibliotekarien tryckte en dvd i handen på oss, en dokumentär om Minsks legendariska jiddischteater och lade ut texten om staden som en gång var ett av världens stora judiska kulturcentrum. På frågan om hur många som i dag pratade jiddisch i Minsk blev svaret kort. – Fem. Jiddisch är inte ett språk som dött ut. Jiddisch är ett språk som gasades ihjäl. Åttio procent av de människor som avrättades i de nazityska gaskamrarna var jiddischtalande. Känslosvall som bara en ny ordbok kan skapa. I dagarna välkomnar vi en ny upplaga av SAOL, Svenska Akademiens ordlista, vilket som alltid genererat stor medial uppmärksamhet. I första hand brukar rapporteringen nämna vad som strukits respektive tillkommit, varefter mediekonsumenterna med varierande grad av upprördhet kommenterar förändringarna.

Man kan fascineras av att gascognarlynne hann försvinna utan att det någonsin befunnits påkallat att förklara ordets betydelse, men kanske mer intressant är folks reaktioner på förändringarna – för det är uppenbart att traditionen påbjuder starka sådana. Varför måste det prompt vara så, när det rör sig om något som inte med nödvändighet påverkar medborgarnas vardag? Ingen måste trots allt följa rekommendationerna, man behöver inte nyttja nytillskotten, och ingen förbjuder en att använda ord som sorterats bort eller aldrig införts.

Vad är det med vårt förhållande till gammal och ny vokabulär som får oss att tända på alla cylindrar? Ords kränkningspotential är onekligen knepig materia. Spraktidningen. Förtrycket gjorde baskiskan starkare | Språktidningen. På en liten skola i kommunen Erandio utanför Bilbao läser majoriteten av eleverna hela sin utbildning på baskiska. Läraren Alberto Atxa har undervisat på språket i över tjugo år. – Man värderar baskiskan högt då man behöver språket för att kunna arbeta här i framtiden och studera vad man vill på universitetet, säger han. Och han får direkt medhåll av eleverna. Baskiska, eller euskara som de själva säger, är dessutom en viktig del av deras identitet. – Baskiskan är i dag det enda som skiljer oss från det spanska. Att vara bask handlar om att känna sig baskisk men också om språket, säger Aitor Ramallo, som är 17 år och går i en helbaskisk klass.

Trots baskiskans höga ställning är det bara spanska man hör i korridorerna mellan lektionerna. – Det finns inte längre någon tradition att prata baskiska med varandra, därför pratar vi spanska i stället. Alberto Atxa håller med om att situationen för baskiskan inte är optimal: Det är en sak att lära sig ett språk, men att använda det är en helt annan. När vi svär säger vi fan helst. Svenska språkforskare har sett att svordomen ”fan” använts flitigt under tre hundra år, berättar Erik Falk, universitetslektor vid Uppsala universitet och institutionen för nordiska språk. – Historiskt sett är ”fan” den svordom som dominerar. Det lever kvar än idag och har etablerat sig i språket.

Den kan användas i olika situationer, i och med olika känslouttryck och kan integreras i ordbilder som ”bilfan” eller för att uttrycka förvåning, ”åh fan”. – Jävlar ligger också högt högt i topp. Det är helvetiska, jävulska svordomar som lever kvar och slås inte ut av könsuttryck eller engelska svordomar, säger Erik Falk. Svordomarna är en viktig del av språket och fyller viktiga funktioner, menar Falk. – Det är kraftuttryck, känsloladdat, tabu. Seminarium – bara om svordomar Nordiska forskarnätverket SwiSca (Swearing in Scandinavia, ungefär: svärande i Skandinavien) träffas i dagarna för att grotta ned sig i hur och när vi svär.

Svär mer och mer – Sett till 1900-talet så svär vi mer och mer. Våra svenska dialekter - SweDia 2000. Lata skorrande skåningar – skånskans fonetiska genvägar? Publicerad den 28 februari, 2015 av Mikael Berger Nu tänkte jag skriva några ord om min dialekt: skånska. Det är inte jättesvårt – i alla fall inte för en som har svenska som modersmål – att särskilja skånskan från andra svenska dialekter. Det finns en mängd olika ljud som är speciella för skånskan och jag tänkte nu diskutera några av dem. Du kanske känner till namnet, Gösta Bruce? Om inte så var han en språkvetare som bland annat hade mycket att säga om den skånska dialektens säregna ljud. Hur som helst. Det sista förvånar mig: Skånskan … hög social status …? Förra veckan frågade jag därför en infödd malmöit vad han tyckte om skånskans sociala status och då fick jag svaret: -”Självklart har skånskan hög status! Men när jag frågade min sambo (som är från Västra Götaland) fick jag ett helt annat svar.

Det skånska bakre r-ljudet: Varifrån kommer det skorrande bakre r-ljudet, egentligen? Det skånska diftongerna: -au: ”paus”, ”kaos”-eo: ”feodal” Hitta allt av Mikael Berger. ”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi.

Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Märkligt nog har ett uppenbart faktum ännu inte belysts, nämligen att vår digitaliserade medievardag gör att ungas fritid allt mindre präglas av läsning. Den läsande familjen har blivit den surfande familjen, och detta har rimligtvis fått konsekvenser för ungas läsutveckling.

Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna. OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket? Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det ­gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?”

”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. . – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji. Rinkebysvenska frågesport - vetgirig.nu. Ungdomsspråk och undersökningssituation | språkspanaren.

Ungdomsspråk och undersökningssituation Ibland kan det vara bra att påminna sig själv om det självklara. Jag har tidigare skrivit om ungdomsspråk och om man vill göra en liten översikt över vad forskare, som till exempel U-B Kotsinas, har sagt om ungdomsspråk kan man hänvisa till följande karakteristika. Ungdomar: talar ofta snabbare än vuxnaartikulerar mindre tydligt än vuxnacitera gärna repliker vad någon har sagtvarierar rösten, det vill säga dramatiserar den replikväxling som återges:” och då sa han och hon ba..”avbryter varandratar korta talturer, man bygger upp konversationen tillsammans och fyller på och fortsätter på det någon just sager oftare uttryck för åsikter och känslor än för fakta och argumentförutsätter att samtalspartnerna vet vad som åsyftas, vilket leder till att utomstående kan ha svårt att förstå sammanhangetskojbråkar, förlämpar, tar tillbakaanvänder ljudhärmande ord (bang, boink) och modeord som kan vara populära ett tag för att sedan bytas ut mot nya.