background preloader

Läsintresse!

Facebook Twitter

Behoven avgör åtgärderna – Specmaja. Ett behov är ett gap mellan ett aktuellt tillstånd hos en person och något önskvärt eller ett mål. Om vi inom skolan utgår från att vi ska arbeta med åtgärder eller bättre uttryckt med goda lösningar som möter elevens behov kopplat till skolans uppdrag, behöver vi utveckla vår kartläggningsförmåga. Det finns en stor vinst med att både förskolan och skolans personal tränar på att identifiera behov på individ, grupp- och skolnivå. Genom att ställa frågor om styrkor, svårigheter och framgångsfaktorer i syfte att få fram en helhetsbild över elevens skolsituation utvecklar vi en förståelse för behov och vilka lösningar som bäst möter behoven på samtliga nivåer inom förskolan och skolan. Det kräver dock en verksamhet som ständigt vågar utmanar förekommande uppfattningar kring olika företeelser, att det är högt i tak och att vi ställer frågor till varandra som inbjuder till att fundera över sin påverkan på olika situationer som till exempelvis sker i undervisningen.

Behov: Åtgärd: SO-undervisning. Talboken i klassrummet – läsfrämjande undervisning. Föreläsningsdelen med Terese Cannehag Berglund hade rubriken Hela skolan lyssnar. Terese är förstelärare i läsning (F-åk 5) och arbetar med läsfrämjande arbete på Ålstensskolan. Hon började med att reda ut skillnaden mellan talböcker och ljudböcker. De senare är kommersiella och kan lånas/köpas av alla. Talböcker riktar sig däremot till individer med lässvårigheter. Terese underströk att arbetet behöver ske på individ-, grupp- och skolnivå. Terese talade med eftertryck om vikten av att fånga upp barnen innan de tröttnat och tappat självförtroendet för att avkodningen upplevs som svår. Elever som identifierar sig som icke läsareelever som inte hittar till ljudboken eller talbokenföräldrar som har förutfattade meningar krig att läsa med öronen Terese har funderat mycket över Vad kan jag göra för mina elever? Terese arbetar med bokcirklar med stöd i Legimus.

Praktiskt la Terese upp arbetet så här: Eleverna som deltog gick i åk 1. Hon har också lett bokcirklar på Fritids. Referenser: Läs som. Hela skolan läser och sjunger. På lördag så drar årets Läsmaraton på Rinnebäcksskolan igång! Hela Rinnebäcksskolan, även personalen deltar och läser allt vad de orkar från den 3 mars till den 18. I år har vi ökat antalet minuter/klass en smula, det gick så bra för alla förra året att det behövs en utmaning. Precis som förra året så kommer alla lärare att ha ett nyckelband med en "Jag läser... "lapp för att bjuda in till samtal om böcker. Även i år kan eleverna följa sina klasser i realtid på monitorn utanför matsalen.

Nytt för året är att Andreas, vår trä och metallslöjdlärare, har gjort en vandringspokal som den klass som läst flest minuter får förvalta till nästa år. Hela skolan läser och sjunger. Barnboksveckan. Barnboksveckan firas i november då även den nationella läsdagen firas. Torsdagen under vecka 46 är en nationell läsdag. 1999 utropade Svenska Barnboksinstitutet i samarbete med Lärarförbundet torsdagen i vecka 46 till en nationell läsdag för landets alla skolor varefter läsdagen permanentades.

Det arrangeras olika aktiviteter runt om i landet för att fira detta. Läsa är ett viktigt inslag varje dag men visst är det fint att uppmärksamma läsningen extra ibland, förhoppningsvis mer än en gång per år! Jag tror att läsningen behöver lyftas ur så många perspektiv, att göra kopplingar till läsningen på olika sätt. Här delar jag en del av mina favoriter kopplade till läsning: Bokpåsar För våra yngre elever finns det alltid en god ide att börja i det lilla formatet, sammankoppla gärna med skapande.

Vi gjorde små låd/pås-recensioner i hela arbetslaget. Jag brukar be eleverna stoppa något i påsen som har med bokens innehåll att göra. Mall: pase_mall Vi jämför böcker Mall: vennbok. Lusten till läsning. På den inredda vinden, fem våningar upp i en tegelröd skolbyggnad på Lundenskolan i Göteborg, finns förskoleklassens läshörna. Den ramas in av vägghyllor och låga bokhyllor fyllda med bilderböcker. På en blå sammetsmatta sitter förskolläraren Johanna Bäckström och sex elever i förskoleklassen samlade kring en bilderbok. Hon har täckt bokens framsida med aluminiumfolie. Nu har jag fått en ny syn på vad barnen kan utveckla och lära sig genom att vi går på djupet med innehållet i en bok. − Vi brukar prata om framsidan på boken.

Men i dag ska vi göra på ett annat sätt. Hur tror du att framsidan ser ut? Hon håller upp boken med den silvriga framsidan. − Vad tror du att boken handlar om, Alicia? − Om Gruffalon, svarar Alicia. − Vad tror du, Max? − Nej, jag är inte klar, svarar Max. − Jag tror att den handlar om detektiver. När barnen delat med sig av sina funderingar slår Johanna Bäckström upp bokens första sida och läser: ”Vem ser Dim?” − Nu vet vi vad boken heter. . − Tre, svarar Oskar. − Jag vet. Vet du om att du kan förändra ditt barns liv? Se när Stina Wirsén målar en unik bokbänk. Blogg - Estrids bokklubb. Blogg - Estrids bokklubb. Stina Wirsén om Vem-böckerna. Estrids Bokklubb del 3 - Stina Wirsén. Estrids Bokklubb del 3 - Stina Wirsén. Blogg - Estrids bokklubb. Hej Sanna! Hur du fick idén till "Ägget"? - Jag har goda vänner som har blivit familj på olika fina sätt.

Jag tänkte att det inte finns så mycket böcker om det så jag skrev en. Det viktigaste var att det blev en berättelse, inte en undervisning i nånting. Och dessutom gillar jag snälla deckare. Karaktärerna i "Ägget" har roliga namn, varifrån kommer de? - En del anspelar på det latinska namnet på djuret typen representerar, Brie är en ost (möss äter ost, det namnet kom faktiskt Linda som illustrerat boken på!) Du ska snart öppna en bokhandel! - Den är så gullig! "Högläsning för barn otroligt viktigt för språkutvecklingen" - Nyhetsmorgon (TV4)

Därför är det så viktigt att läsa. Högläsning och en läsande familj - alla inläggen samlade. Under ett par veckors tid har jag skrivit så klokt och entusiasmerande jag bara kan om högläsning och om att vara en läsande förebild för sitt barn. Här har jag nu samlat länkarna till alla högläsningsinläggen. Anledningen till att jag brinner lite mer än vanligt för högläsning är att jag på ReadMe-konferensen i Lund fick höra att antalet barn som blir höglästa för har minskat från 70 till 30 procent, och att Martin Widmark sade att vi vuxna borde överföra våra lässtrategier till våra barn.

Att det likaväl som en läsande klass borde finnas något landsomfattande projekt som heter en läsande familj. I mitt första inlägg Högläsning 1 - Hjälp! Vad har hänt?? Skrev jag alltså om detta, hur upprörd jag blev och hur jag tänkte att "det här med högläsning kan jag mycket om, nu ska jag minsann skriva om det på bloggen". Sen satte jag igång. Men... " Och så en lång tipslista förstås! Jag vill att fler barn blir höglästa för! Bokryggspoesi. Så väcker du elevernas läslust. När PIRLS-resultatet presenterades för en vecka sedan tycks många ha dragit en lättnadens suck. Men PIRLS mäter inte bara hur bra fjärdeklassare läser fack- och skönlitterära texter, utan undersöker även läsvanor och attityder till läsning och där finns en del att fundera över. I undersökningen svarar nästan var tredje svensk elev att de inte tycker om att läsa. Rapporten konstaterar också att svenska elever läser i mindre utsträckning på fritiden i dag, jämfört med 2011. – Samhället förändras och de senaste åren har läsandet fått enorm konkurrens av alla skärmar.

Jag är inte motståndare till skärmar men jag tror att vi lärare nu måste vara ännu mer på tårna, och undervisa på ett annat sätt för att möta förändringen. . – De tre dimensionerna måste vara aktiva i undervisningen, säger Maud Nilzén som även utgår i från universitetslektor Barbro Westlund som forskat om att undervisa i läsförståelse och om att bedöma barns läsförståelse. – Ju tidigare, desto bättre. . – Absolut, jättehoppfull. Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen. 1. Högläsning Att läsa högt för barn är A och O vad gäller läsning. – Dels är det viktigt att vara förebild som vuxen och dels är det viktigt att man väcker intresse för text och innehåll, säger språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén, till SVT Nyheter. 2. Prata på rätt sätt om böckerna Samtala med barn om böckerna som ni läser.

. – Om man väcker nya tankar så skapar det läsförståelse. 3. Att läsa högt kan man börja med när barnen är väldigt små, redan när de är ett par månader gamla. – Bläddra i böcker, titta på bilder och samtala om texten även i pekböcker. 4. Ska man låta barnet bestämma vad man ska läsa, eller ska man styra själv? – Absolut att man ska gå efter barnets intresse. 5. För att bli en bra läsare behöver man läsa mycket. Hur länge ska man då läsa varje kväll?

– En kvart om dagen är lite för lite om du ska dra igång ett engagemang och hinna prata om boken. 6. Att satsa rejält på läsning de första åren när barn börjar skolan är viktigt. 7. Till sist …