Modellerande skrivundervisning på Gamla Lundenskolan. Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena. Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna.
Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor: Vilken språknivå ligger mina elever på?
Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11. Ny skriveopplæring har gitt suksess - Institutt for lingvistiske og nordiske studier. Elevar som går ut av fjerde klasse kan skrive som sjetteklassingar viss dei får den rette opplæringa, ifølgje storsatsinga Normprosjektet.
Nøkkelfaktorar er klare forventningar til tekstkvalitet og individuelt tilpassa undervising. Ecp0832004.pdf. Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet. Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter.
Träna läsflyt i skolan. Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons.
Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Läsförståelse.
För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker.
Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. Själva målet med läsningen är alltså att förstå texten. Läsförståelsen är till skillnad från avkodningen ingen automatisk process, utan den måste tränas. Avkodning och flyt i läsningen är ändå avgörande faktorer för läsförståelsen. Undervisning i läsförståelse skiljer sig från vanlig läsundervisning till en stor del. GR specialen 0905. Språkdagarna+Josefin+Nilsson. 12. Att undervisa i läsförståelsestrategier. Från teori till praktik på Sätraskolan.
Cirkelmodellen i berättelseskrivande. Visa orginalblogginlägget Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel.
Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden.
Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag tänkte beskriva nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det. Vi läste några sagor tillsammans,bl.a. Berättelseskrivande år 6. Du skall öva din berättande förmåga så att innehållet i dina berättelser framgår tydligt.
Du skall få kännedom om hur man kan börja en berättelse på olika sätt, bygga upp en handling, samt olika avslut. Du kommer att öva vanliga ords stavning, meningsbyggnad och skiljetecken, styckeindelning, flyt i text med hjälp av sambandsord, samt val och växling av tempus. Bedömning i det Flippade Klassrummet. För mig är det A och O att det eleverna tränar på lektionerna är också det som de blir bedömda i.
I mitt flippade klassrum utgår jag från ” Big 5″ – förmågetänket. Det är förmågor eleverna tränar och det är därför också förmågor som eleverna ska bli bedömda på. Tänkte därför dela med mig av dagens lektion då det var just ett sådant bedömningstillfälle. Förmågorna vi tränat inför detta tillfälle var analysförmågan och den kommunikativa förmågan. Riktad skrivning – vad innebär det? Jag fick en spännande fråga på sidan Flippa Klassrummet på facebook – vad innebär begreppet riktad skrivning?
Så här kommer en förklaring vad riktad skrivning innebär och hur jag kan dra nytta av det i mitt Flippade Klassrum. Jag har i tidigare inlägg skrivit om EPA- metoden. En metod då eleverna först får skriva ner sina tankar kring en frågeställning innan de delger sina kamrater i basgruppen/helklass. Denna skrivning är en form av riktad skrivning. Jag utgår då från en öppen fråga, t.ex. ”Hur påverkar religionen min vardag”? Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter. I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”.
Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Att läsa faktatexter. Teknik_ute.pdf.