background preloader

Litt Vet

Facebook Twitter

05.html (Historietter) Det var en kall vinter det året.

05.html (Historietter)

Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade pälsverk. Häradshövding Richardt hade en stor päls. Det hörde för övrigt nästan till hans ämbetsåligganden, ty han var verkställande direktör i ett alldeles nytt bolag. Hans gamle vän doktor Henck hade däremot icke någon päls: i stället hade han en vacker hustru och tre barn. Doktor Henck var mager och blek.

. - Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. . - Fy fan så du ser ut, Gustav, sade häradshövding Richardt, då Henck kom upp till honom på hans kontor. - Ja, jag har blivit överkörd, sade Henck. - Det är just likt dig, sade Richardt och skrattade godmodigt. . - Tack, sade doktor Henck. - Välkommen till middagen alltså. Nobelpriset i litteratur. Sara Danius tillkännager Nobelpriset i litteratur 2016 i Börshuset i Stockholm.

Nobelpriset i litteratur

Pristagare: Bob Dylan Nobelpriset i litteratur är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente. Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning".[1] Pristagare utses av Svenska Akademien och tillkännages i oktober varje år av dess ständige sekreterare i Börshuset i Gamla stan, Stockholm.

Priset utdelas den 10 december i Stockholms konserthus då pristagarna får motta priset ur kungens hand. Priset har utdelats sedan 1901, och består av medalj och en penningsumma (8 miljoner kronor år 2012).[2] Alfred Nobels testamente[redigera | redigera wikitext] "Skapa svensk litteraturkanon" Aktuella frågor För att alla, och särskilt skolelever, skall få del av den svenska litteraturen bör en ”kanon” av de viktigaste verken inom svensk litteratur tas fram.

"Skapa svensk litteraturkanon"

Det skulle ge en klar signal om vikten av att ta del av det gemensamma språket och litteraturen, skriver riksdagsledamoten Cecilia Wikström (fp). En gemensam litterär bas, en så kallad litteraturkanon, skulle kunna ge verktyg för en fördjupad kulturpolitisk debatt, samtidigt som den skulle understryka betydelsen av en traditionell bildning där kunskap i svenska språket och den svenska litteraturen skulle inta högsätet. Den som inte förmår att artikulera behov och känslor på ett sätt som vinner gehör och får acceptans hos omgivningen riskerar att hamna i utanförskap. De flesta svenskar lär sig svenska språket, värderingar och sociala koder i hemmet, medan andra helt måste förlita sig på att få dessa kunskaper i skolan. Men på skolans område ser vi en tråkig utveckling vad gäller kärnämnet svenska.

Om kanon ett varv till. Det har debatterats bildningsideal en tid och trots att det handlar om skolan, tycker jag att det också hör hemma på ett litteraturblogg.

Om kanon ett varv till

I en svensklärargrupp på Facebook ställdes frågan om en litterär kanon återigen och en fundering över hur en sådan ska se ut efterfrågades. I inlägget hänvisades till Jenny Maria Nilssons text i SvD, Ett bildningsideal kan aldrig bli mossigt, där hon hänvisar till sin egen arbetarklassbakgrund och menar att skolan litteraturundervisning är en förutsättning för bildning i alla led. Det elever inte får hemma, måste de få i skolan. Självklart håller jag med. Behöver vi en svensk kulturkanon? MAGNUS PERSSON: Litteraturen har ingen nationalitet Så var det dags igen.

Behöver vi en svensk kulturkanon?

När sommaren och nyhetstorkan sätter in kan man ge sig den på att någon kläcker den briljanta idén att damma av frågan om en gemensam litterär kanon igen. Denna gång hann Göran Hägglund först, med skolpolitiskt utspel i Almedalen och debattartikel här i SvD (30 juni). Svenska skolbarn behöver en gemensam kulturell referensram bestående av ett urval böcker, filmer och pjäser. Men vad menas egentligen med gemensam referensram? KD:s förslag har fått många positiva reaktioner. De författare som enrolleras i kanonprojektet skulle kanske inte alls känna sig bekväma med uppdraget att skapa gemensamma referensramar, särskilt inte om man som Smålandspostens ledarskribent trosvisst deklarerar den självklara förekomsten av ”en folksjäl, ja, sådan finns”. Innebär då detta att hela idén om en kanon med nödvändighet är förkastlig? Och till syvende och sist behöver idén om det sammanhållande kittet verkligen problematiseras.

Därför behövs litteraturkanon. Med häpnad har jag tagit del av reaktionerna efter det att jag i en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet presenterat ett förslag om att tillskapa en gemensam läslista för barn och ungdomar i den svenska skolan, en så kallad ”litteraturkanon”.

Därför behövs litteraturkanon

En sådan lista skulle stimulera ungdomars läsning, vare sig de har tillgång till svenska böcker hemma eller inte. Förslaget är allra viktigast för de barn vars föräldrar saknar högskoleutbildning eller har flyttat hit från ett annat land. Vi får inte glömma arbetarförfattarna, som exempelvis Moa Martinson, Ivar Lo-Johansson och Vilhelm Moberg, som skildrar sin verklighet och hur de erövrat språket med hjälp av litteraturen.

Kritiken mot mitt förslag saknar proportioner och är inte fri från personförföljelse. DN:s Stefan Jonsson antyder att det handlar om rasism att ge vår litteraturskatt en särställning i den svenska skolan och SR Kulturnytts Lars Hermansson tycker förslaget har likheter med Sovjetunionen. Cecilia Wikström. En svensk litterär kanon. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. För andra betydelser, se ALMA.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, som förkortas ALMA via det engelska namnet Astrid Lindgren Memorial Award, är ett litteraturpris, instiftat 2002 av den svenska regeringen. Priset administreras av Statens kulturråd (Kulturdepartementet). Prissumman är på fem miljoner svenska kronor och delas ut i maj eller början av juni varje år.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext] Inriktning[redigera | redigera wikitext] Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne är världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Priset delas ut till enskilda barnboksförfattare eller illustratörer, men kan även utdelas till organisationer som främjar barn och ungas läsande och rättigheter och verkar i Astrid Lindgrens anda. Arbetsgång och jury[redigera | redigera wikitext] Pristagarna offentliggörs i mars varje år, och själva utdelandet sker ett par månader senare. Kostnad och utdelningar[redigera | redigera wikitext] Pristagare[redigera | redigera wikitext] PeterBarryBeginningTheorybyMohamedMbarki.