background preloader

Språkutvecklande arbetssätt

Facebook Twitter

SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA? Checklista sprakutvecklande arbetsomrade. Elevsyn och våra nyanlända. Vi har i Sverige tagit emot många nyanlända och skolorna har många gånger saknat en organisation för att fånga upp och ta hand om dem.

Elevsyn och våra nyanlända

Det är svårt, mycket svårt till och med, att undervisa nyanlända med många olika språk i samma klassrum som övriga elever. Jag har slitit med detta själv och tidigare skrivit om det: En pedagogisk utmaning. Hur svårt det än är så är det vår skyldighet att se till att även dessa elever får den undervisning som de har rätt till. Vi kan inte bara rycka på axlarna och tycka att ”de måste ju lära sig svenska först” och ”jag hinner inte planera något annat åt dem. De får göra det på svenska” . ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det är en tydlig skrivning om att vi måste se till alla elevers skolgång och anpassa undervisningen efter det. Kring undervisningen måste vi också tänka till, mer än en gång. Cirkelmodellen. Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen.

Cirkelmodellen

Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a.

Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken. Film 1 - "Göra-tala-skriva", ett arbetssätt inom sfi (Stärk språket Stärk lärandet) Denna film (se även länk längst ner på sidan) illustrerar hur ett språkutvecklande arbete inom sfi kan bedrivas.

Film 1 - "Göra-tala-skriva", ett arbetssätt inom sfi (Stärk språket Stärk lärandet)

Filmen är framtagen inom kompetensutvecklingen för sfi-lärare i ett samarbete mellan Myndigheten för Skolutveckling och Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Syftet är att skapa diskussionsunderlag om olika språkutvecklande arbetssätt. Filmen är inspelad på sfi, Järfälla LärCentrum strax utanför Stockholm under våren 2006. Lärare är Bodil Renlund. Under några lektionspass har en sfi-grupp arbetat med språket utifrån ett arbetssätt som kan kallas för "Göra-tala-skriva". Det här arbetssättet finns beskrivet i Pauline Gibbons Scaffolding Language Scaffolding Learning (se bl.a. kapitel 3 From speaking to writing in the content classroom) där författaren presenterar ett sätt att stötta elevens inlärningsprocess i både språk och ämneskunskap. Undervisningen utgår från en serie laborativa experiment om magneter.

Didaktorn: Fonologisk medvetenhet - UR Skola. Visa enskild publikation. Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Hjärtat hos @frksarapersson. Språket bär kunskapen: Att stötta skrivande - UR Skola.

Gibbons

Språket bär kunskapen - Fördjupning - Texttyper inom genrepedagogiken - UR Skola. Läsförståelse - Fördjupning - Inspireras av olika arbetssätt kring läsförståelse - UR Skola. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare.

Språkutvecklande arbetssätt

Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Struktur: Roller – Kooperativt Lärande. I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna.

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande

Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips.

Sociala roller: Språkutvecklande undervisning. För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket.

Språkutvecklande undervisning

Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Cirkelmodellen utvecklades i Australien då den på 1990-talet utvecklades i samband med andrapråksundervisning av aboriginer. I modellen arbetar eleverna med texter i fyra olika faser. Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnesområdet tankekartalista frågor som eleverna vill ha svar påarbeta med ämnesspecifika och dubbeltydliga ord – intervjua. Vad är adverbial? Cirkelmodellen. Venndiagram. Öppna frågor. Därför är läroboken så svår att förstå. Lotta Olvegård har forskat om vad som gör lärobokstexter i historia svåra att förstå för andraspråkselever.

Därför är läroboken så svår att förstå

Tillsammans med sina kollegor på Göteborgs universitet har hon också tagit fram en modul till Läsyftet om texter i grundskolans olika ämnen. Lotta Olvegård disputerade 2014 med avhandlingen ”Herrevälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan”. Hon är lärare i svenska som andraspråk och har arbetat i grundskolan, vuxenutbildningen och som utlandslektor i svenska. Intresset för läromedel började under tiden som lärare. Språket i läroböcker Sedan tidigare finns internationell forskning om språket i läroböcker och vilka språkliga utmaningar som kännetecknar olika typer av texter. Samtidigt som texterna blir mer abstrakta blir de mer späckade med information. För andraspråkselever kan även namn på personer och översatta namn på platser vara svåra, som kung Leopold och Klippiga bergen.

Checklista för språkutvecklande arbetsområde.

IKT

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse. - Vad vet ni om Sverige?

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse

Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper.