background preloader

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips Related:  språkutvecklande undervisning

2003_3_Hajer.pdf Jag Är Inte Beredd Att Dö Än | En Film om Laleh Mitt språkutvecklande klassrum Nyanländas lärande - startsida Skolverket ebjuder stöd och kompetensutveckling för att skapa bättre förutsättningar för att ge nyanlända barn och ungdomar en skolgång av hög kvalitet och likvärdighet. Vi ger stöd och rådgivning för att organisera verksamhet, kartlägga, undervisa, bedöma och betygsätta nyanlända elever. Stöd för arbete med nyanlända barn och elever Fram till och med 2019 genomför Skolverket ett flertal insatser med fokus på nyanlända elever. Läs om våra riktade insatser Arbetar du med nyanlända elever och vill fortbilda dig? Till utbildningar och kurser om nyanlända elevers lärande, Bygg på din kompetens Aktuellt Nytt kunskapskrav och obligatoriska bedömningsstöd Bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk NCS höstkonferenser Temat i år är språk- och kunskapsutvecklande arbete. Träffa andra sfi-lärare i december Träffa andra sfi-lärare i december Möjligt att köpa fjärrundervisning Möjligt att köpa fjärrundervisning Beställ material till språkdagen Skolverkets kartläggningsmaterial Stödlinje för frågor

Digitala verktyg för språkutveckling - Wikiversity Wikins syfte är att vara en inspirationskälla och en plattform för språklärare att dela sina tips, tricks och förslag för att främja språkutveckling. Här hittar du massor av digitala verktyg. Under flera av de digitala verktygen finns även länkar till guider/tutorials och till videos där Sara Lövestamoch Jonas Lindahlvisar hur de använder verktygen på sina lektioner. Du är självklart välkommen att bidra med dina egna lektionsupplägg med digitala verktyg. Länka i så fall till dina videos eller blogginlägg under respektive digitalt verktyg. Här finns instruktioner om hur du lägger till material! LyssnaLäsSkrivSamtalaTala

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt. Alltså tycker jag inte att vi ska leta efter andra, enklare uppgifter till dem. Höga förväntningar och stöttning kan göra underverk! Först och främst; stöttning är inte det samma som särskilt stöd. Visuell stöttning kan vara att använda bilder eller föremål på olika sätt för att konkretisera eller hjälpa eleven att förstå och/eller minnas. Ett annat sätt att använda bilder är att prata om bilden, som oftast tillhör texten, innan man över huvud taget börjar läsa.

Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: "Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i utvecklingen av det digitala samhället och finna kraft och tid för att inte bara ta till sig allt nytt utan också utgå från pedagogiska idéer för att utveckla lärprocesser. Jag är en av de lärare som har förmånen att arbeta på en skola som har tillgång till teknik och jag arbetar med kollegor som gärna diskuterar och delar med sig kring kunskap och erfarenheter om IKT i olika lärprocesser. Läs Hülyas inlägg om hur hon arbetar med språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg Vad är då IKT och vad innefattar det? Carolin Andersson är lärare på sfi och väldigt intresserad av IT i undervisningen. Webbaserad sfi

Bedömning av skolrelaterat ordförråd - Inger Lindberg, "Symposium 2006" Språk i alla ämnen Språk – eller att byta en bromskloss Introduktion Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop. Därför är frågor om språk frågor för alla lärare. I Gy 2011 betonas det språkutvecklande perspektivet – och perspektivet finns inskrivet i samtliga examensmål och de flesta ämnesplanerna. Det fullständiga utvecklingspaketet hittar du som pdf i högerspalten. Innehåll Paketet innehåller: ett kommentarmaterial till språk i alla ämnen: Få syn på språket en introduktionsfilm ett bildspel med diskussionsunderlag Materialet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp utifrån olika typer av material. Paketet innehåller också material som kan användas till fördjupande studier. Förslag på tidplan Tre tillfällen i grupp om cirka två timmar. Målgrupp Lärare i olika ämnen, till exempel arbetslaget. Arbetsgång Möte 1 Titta på bildspel 1 och tillhörande film: Språk i alla ämnen (del 1) som finns i högermarginalen på webbsidan. Möte 2 Möte 3

Vad innebär en språkutvecklande undervisning? Det finns mycket forskning som pekar på att språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. Det är till exempel genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss. Det är också genom språket som vi visar vad vi har förstått och vad vi kanske behöver stöd för att komma vidare med. Om du som lärare tillsammans med dina kollegor vill utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande kan sammanfattningen och diskussionsunderlaget nedan vara till god hjälp. Kunskaper om begrepp och texttyper För att genomföra denna typ av undervisning behöver du som lärare använda varierade arbetssätt som tillåter eleverna att vara språkligt aktiva. Kvaliteter i elevens språkliga aktiviteter I kunskapskraven för skolans olika ämnen krävs att eleverna ska visa sina kunskaper genom språkliga uttrycksformer av olika slag, till exempel genom att föra resonemang, värdera arbetsinsatser eller analysera texter eller skeenden. Vardagsspråk och ämnesspråk

Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt. Alltså tycker jag inte att vi ska leta efter andra, enklare uppgifter till dem. Först och främst; stöttning är inte det samma som särskilt stöd. Visuell stöttning kan vara att använda bilder eller föremål på olika sätt för att konkretisera eller hjälpa eleven att förstå och/eller minnas. Ett annat sätt att använda bilder är att prata om bilden, som oftast tillhör texten, innan man över huvud taget börjar läsa. En annan användbar stöttningsform är att erbjuda skrivmallar och tydliga textstrukturer.

Revolting rhymes och språkutvecklande arbetssätt | Min undervisning Jag har en svag klass där hälften saknar betyg. Något måste jag göra. Jag har läst mycket om språkutvecklad undervisning senaste halvåret och förstår att jag som lärare har mycket att hitta där i form av metodik. Lite av de stödstrukturer jag använt vill jag dela med er, mycket har jag gjort om till mitt en del fanns färdigt när jag googlade och sen har jag satt ihop det i en LPP med en stödstruktur i där mål och kunskapskrav framgår så alla elever vet vad de gör per lektion. Mycket av stödstrukturerna som nämns i min LPP som VENN-diagram och The Five Essentials of a Story och Collecting words hittar ni på Roald Dahls officiella sida samt lucktexten på roalddahlday.info Resten hittar ni här: Att ställa frågor Filmerna på Youtube: Filmerna finns här i mitt tidigare inlägg.

Related: