background preloader

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-%C3%A4r-spr%C3%A5k-och-kunskapsutvecklande-arbetss%C3%A4tt-1.96386

Related:  Språkutvecklande arbetssättSpråket i alla ämnenspråkutvecklande undervisning

En bok fylld av goda exempel "Det här med att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, vad är det för något och hur gör man egentligen?" "Har du några tips på skolor som man kan besöka?" "Jag skulle vilja läsa mer om hur lärare gör i klassrummet när det gäller språk- och kunskapsutveckling, har du några tips?" Frågor liknande dessa här ovan får jag ganska ofta men de är inte helt lätta att besvara. Snart kommer det dock att bli betydligt enklare för jag kommer kunna hänvisa till en helt ny bok. Forskning om språklig kompetens Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." EU:s 8 nyckelkompetenser Nyckelkompetenser ställer krav

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs.

Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt. Alltså tycker jag inte att vi ska leta efter andra, enklare uppgifter till dem. Höga förväntningar och stöttning kan göra underverk!

Ett exempel på språkutvecklande arbete i mitt klassrum Jag går under detta läsår en väldigt intressant kursledarutbildning (i regi av Nationellt centrum för svenska som andraspråk) som heter "Vägar till skolframgång -språk, text och lärande i ett mångfaldsperspektiv". Som kursdeltagare är det en del inlämningsuppgifter som ska göras, lämnas in och redovisas och under vår senaste träff var det en av mina kursledarkollegor som frågade om hon fick låna, och använda, en av mina inlämningsuppgifter för att tydliggöra hur man kan arbeta språkutvecklande kring ett ämnesområde tillsammans med nyanlända. Det fick hon självklart göra och då slog det mig att det kanske finns fler av er som skulle uppskatta att få läsa och ta del av hur jag arbetade med känslan "Ilska" med mina elever, alltså blir det nu även ett blogginlägg. Gemensam läsing Vi började med att titta på ett bokomslag till den bok jag valt ut om ”ilska”. Jag hade täckt över bokens titel och vi pratade länge om vad boken kan handla om och vilken titeln kan vara.

Vad innebär en språkutvecklande undervisning? Det finns mycket forskning som pekar på att språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. Det är till exempel genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss. Det är också genom språket som vi visar vad vi har förstått och vad vi kanske behöver stöd för att komma vidare med. Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt. Alltså tycker jag inte att vi ska leta efter andra, enklare uppgifter till dem.

En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling Boken ”Språkinriktad undervisning” riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare. Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Forskarna understryker att utan utvecklade språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen. Ett ämnes fackspråk utmaning för alla elever

Att bygga broar mellan tal och skrift Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort. En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar. Andra elever i min grupp kan läsa mycket bra på sitt modersmål, och på svenska, och denna variation ställer höga krav på mig som lärare och på min undervisning. Jag har fokuserat mycket på att bygga broar mellan tal och skrift i min undervisning och jag har arbetat mycket med olika läsrelaterade aktiviteter som jag bloggat om tidigare.

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Språk snackas bäst och mest i autentiska miljöer Skype in the Classroom är bara ett av de verktyg hon använder sig av för att skapa en verklighetsnära språkundervisning. Sara Bruun är lärare i engelska och tyska i åk 6–9 på Furutorpsskolan i Hässleholms kommun och har på kort tid byggt upp en bred kunskap kring digitala arbetssätt som gör undervisningen både mer spännande men också relevant för eleverna. – Häromdagen hamnade vi via mysteryskype i Vitryssland, Minsk.

Related: