background preloader

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-%C3%A4r-spr%C3%A5k-och-kunskapsutvecklande-arbetss%C3%A4tt-1.96386

Related:  Språkutvecklande arbetssättSpråket i alla ämnenSpråkutvecklande arbetssättspråkutvecklande undervisning

En bok fylld av goda exempel "Det här med att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, vad är det för något och hur gör man egentligen?" "Har du några tips på skolor som man kan besöka?" "Jag skulle vilja läsa mer om hur lärare gör i klassrummet när det gäller språk- och kunskapsutveckling, har du några tips?" Frågor liknande dessa här ovan får jag ganska ofta men de är inte helt lätta att besvara. Snart kommer det dock att bli betydligt enklare för jag kommer kunna hänvisa till en helt ny bok. Forskning om språklig kompetens Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." EU:s 8 nyckelkompetenser Nyckelkompetenser ställer krav

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs.

Vad innebär en språkutvecklande undervisning? Det finns mycket forskning som pekar på att språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. Det är till exempel genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss. Det är också genom språket som vi visar vad vi har förstått och vad vi kanske behöver stöd för att komma vidare med. Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande?

Ett exempel på språkutvecklande arbete i mitt klassrum Jag går under detta läsår en väldigt intressant kursledarutbildning (i regi av Nationellt centrum för svenska som andraspråk) som heter "Vägar till skolframgång -språk, text och lärande i ett mångfaldsperspektiv". Som kursdeltagare är det en del inlämningsuppgifter som ska göras, lämnas in och redovisas och under vår senaste träff var det en av mina kursledarkollegor som frågade om hon fick låna, och använda, en av mina inlämningsuppgifter för att tydliggöra hur man kan arbeta språkutvecklande kring ett ämnesområde tillsammans med nyanlända. Det fick hon självklart göra och då slog det mig att det kanske finns fler av er som skulle uppskatta att få läsa och ta del av hur jag arbetade med känslan "Ilska" med mina elever, alltså blir det nu även ett blogginlägg. Gemensam läsing Vi började med att titta på ett bokomslag till den bok jag valt ut om ”ilska”. Jag hade täckt över bokens titel och vi pratade länge om vad boken kan handla om och vilken titeln kan vara.

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998).

Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling Boken ”Språkinriktad undervisning” riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare. Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Forskarna understryker att utan utvecklade språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen. Ett ämnes fackspråk utmaning för alla elever

Kollegialt lärande om stöttning och språkliga mål Idag hade vi träff på Skogshaga i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I stort sätt följer vi gången i Skolverkets kurs Språkutvecklande arbetssätt. Idag behövde vi av olika skäl spontant modifiera innehållet. Så här gjorde vi: Först gick vi laget runt och berättade vilka stöttningsstrategier vi hade testat sedan förra träffen.

En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Språkutvecklande undervisning För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språk snackas bäst och mest i autentiska miljöer Skype in the Classroom är bara ett av de verktyg hon använder sig av för att skapa en verklighetsnära språkundervisning. Sara Bruun är lärare i engelska och tyska i åk 6–9 på Furutorpsskolan i Hässleholms kommun och har på kort tid byggt upp en bred kunskap kring digitala arbetssätt som gör undervisningen både mer spännande men också relevant för eleverna. – Häromdagen hamnade vi via mysteryskype i Vitryssland, Minsk.

Related:  Svenska som andraspråk