2003_3_Hajer.pdf Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling Boken ”Språkinriktad undervisning” riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare. Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Forskarna understryker att utan utvecklade språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen. Ett ämnes fackspråk utmaning för alla elever Enligt statistiken har 18 % av svenska skolelever annat modersmål än svenska och i storstäderna är denna andel ännu högre. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum. Ämnesspecifikt språk invecklat För det första är ett ämnesspecifikt språk mycket invecklat.
Jag Är Inte Beredd Att Dö Än | En Film om Laleh Mitt språkutvecklande klassrum Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Vad innebär en språkutvecklande undervisning? Det finns mycket forskning som pekar på att språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. Det är till exempel genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss. Det är också genom språket som vi visar vad vi har förstått och vad vi kanske behöver stöd för att komma vidare med. Om du som lärare tillsammans med dina kollegor vill utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande kan sammanfattningen och diskussionsunderlaget nedan vara till god hjälp. Kunskaper om begrepp och texttyper För att genomföra denna typ av undervisning behöver du som lärare använda varierade arbetssätt som tillåter eleverna att vara språkligt aktiva. Kvaliteter i elevens språkliga aktiviteter I kunskapskraven för skolans olika ämnen krävs att eleverna ska visa sina kunskaper genom språkliga uttrycksformer av olika slag, till exempel genom att föra resonemang, värdera arbetsinsatser eller analysera texter eller skeenden. Vardagsspråk och ämnesspråk
Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt. Alltså tycker jag inte att vi ska leta efter andra, enklare uppgifter till dem. Höga förväntningar och stöttning kan göra underverk! Först och främst; stöttning är inte det samma som särskilt stöd. Visuell stöttning kan vara att använda bilder eller föremål på olika sätt för att konkretisera eller hjälpa eleven att förstå och/eller minnas. Ett annat sätt att använda bilder är att prata om bilden, som oftast tillhör texten, innan man över huvud taget börjar läsa.
Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: "Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i utvecklingen av det digitala samhället och finna kraft och tid för att inte bara ta till sig allt nytt utan också utgå från pedagogiska idéer för att utveckla lärprocesser. Jag är en av de lärare som har förmånen att arbeta på en skola som har tillgång till teknik och jag arbetar med kollegor som gärna diskuterar och delar med sig kring kunskap och erfarenheter om IKT i olika lärprocesser. Läs Hülyas inlägg om hur hon arbetar med språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg Vad är då IKT och vad innefattar det? Carolin Andersson är lärare på sfi och väldigt intresserad av IT i undervisningen. Webbaserad sfi
Språk snackas bäst och mest i autentiska miljöer | Horisonten.io Skype in the Classroom är bara ett av de verktyg hon använder sig av för att skapa en verklighetsnära språkundervisning. Sara Bruun är lärare i engelska och tyska i åk 6–9 på Furutorpsskolan i Hässleholms kommun och har på kort tid byggt upp en bred kunskap kring digitala arbetssätt som gör undervisningen både mer spännande men också relevant för eleverna. – Häromdagen hamnade vi via mysteryskype i Vitryssland, Minsk. Det är på detta sätt Sara menar att språkundervisningen sker på riktigt. – Hela världen finns tillgänglig i våra händer. Relevans i inhämtade kunskaper Sara talar om 21st Century Skills som eleverna får med sig genom exemplen på de digitala arbetssätten här. – Det innebär bl.a. att vi människor inom en snar framtid kan komma att genomföra jobbintervjuer via Skype (eller något likvärdigt) på engelska. – Det var dagen efter bilden på den lille drunknade pojken florerade i digitala medier och genom att gå live kunde vi följa rapporteringen på plats, precis här och nu.
Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt. Alltså tycker jag inte att vi ska leta efter andra, enklare uppgifter till dem. Först och främst; stöttning är inte det samma som särskilt stöd. Visuell stöttning kan vara att använda bilder eller föremål på olika sätt för att konkretisera eller hjälpa eleven att förstå och/eller minnas. Ett annat sätt att använda bilder är att prata om bilden, som oftast tillhör texten, innan man över huvud taget börjar läsa. En annan användbar stöttningsform är att erbjuda skrivmallar och tydliga textstrukturer.
Revolting rhymes och språkutvecklande arbetssätt | Min undervisning Jag har en svag klass där hälften saknar betyg. Något måste jag göra. Jag har läst mycket om språkutvecklad undervisning senaste halvåret och förstår att jag som lärare har mycket att hitta där i form av metodik. Lite av de stödstrukturer jag använt vill jag dela med er, mycket har jag gjort om till mitt en del fanns färdigt när jag googlade och sen har jag satt ihop det i en LPP med en stödstruktur i där mål och kunskapskrav framgår så alla elever vet vad de gör per lektion. Mycket av stödstrukturerna som nämns i min LPP som VENN-diagram och The Five Essentials of a Story och Collecting words hittar ni på Roald Dahls officiella sida samt lucktexten på roalddahlday.info Resten hittar ni här: Att ställa frågor Filmerna på Youtube: Filmerna finns här i mitt tidigare inlägg.
Mitt språkutvecklande SO-klassrum: Arbeta med texter i SO Det är viktigt att vi ämneslärare är medvetna om och har fördjupat oss i vilka texttyper som är centrala i våra ämnen. SO är ett "texttungt" ämne och de fyra SO-ämnenas texter är av ganska olika karaktär. För att vi ska bli medvetna om vilka utmaningar eleverna kan ställas inför i mötet med de texter vi valt ut, behöver vi göra analyser av våra läromedelstexter. Exempel på vad man kan titta på vid en analys: Vad är syftet med texten? Det är också viktigt att eleverna förstår syftet med läsningen och texten - vad vill texten ge mig som läsare? I veckan påbörjade jag ett arbetsområde om identitet, normer och media i samhällskunskap och religion i åk 8. När de var färdiga med tankekartan skulle de försöka samtala och sammanfatta vad som kan påverka identiteten, utifrån det de fått ned i kartan. Ett enkelt sätt att medvetandegöra syftet med läsningen av en text och att bearbeta innehållet i den.
Språkkraft Läscoach för att snabbt kunna läsa på svenska på App Store