Att använda det nya bedömningsstödet - Mia Kempe. Veckan innan höstlovet använde jag det nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1-3 i min klass. Bedömningsstödet är obligatoriskt i åk. 1, men frivilligt i övriga årskurser. Jag har i år en 3:a och i bedömningsstödet finns ett skriftligt prov för höstterminen i åk.3. Dessutom finns provet i olika nivåer, ett för grundnivå, ett för lägre nivå och ett för högre nivå.
Mig veterligt är det första gången Skolverket ger oss lärare i åk.1-3 några riktlinjer för hur vi ska gradera våra elevers kunskaper i olika nivåer. Varken kunskapskraven i Lgr.11 eller de nationella proven för åk.3 är ju i dagsläget indelade på det viset. Kanske är en ändring på gång? För mig som lärare är proven inte bara ett sätt att mäta mina elevers kunskaper utan också en möjlighet att utvärdera min undervisning inom området taluppfattning inför de nationella proven senare i vår. I min klass visade det sig att jag behöver lägga mer tid på två områden: tallinjen och problemlösning. Så här ser min planering ut: 2. 3.
Att använda det nya bedömningsstödet - Mia Kempe. Problemlösning | Förstelärare i Svedala. Min syn på problemlösning har förändrats under min yrkestid och speciellt sedan jag för några år sedan gick matematiklyftet. Vi har, i de tre femmorna som jag undervisar i matematik, fasta problemlösningslektioner varje vecka. Problemen har oftast ingen anknytning till det arbetsområde som vi för tillfället arbetar med. Problemlösningsuppgifterna väljs istället utifrån sättet som man löser dem på. Vi arbetar oftast med liknande problem vid två tillfällen efter varandra. Eleverna arbetar alltid i par och då tillsammans med en kamrat som ligger på ungefär samma nivå kunskapsmässigt. Jag upplever att när eleverna arbetar med en likvärdig kamrat så blir alla mer aktiva. Jag inleder alltid en problemlösningslektion med att påminna om att det ska ta tid, man måste klura länge och prova många olika infallsvinklar innan man hittar sin lösning.
Efter den gemensamma genomgången av problemet får eleverna klura parvis. Vi har även arbetat med Morfis kod – ett matteäventyr. Att diskutera: Rikaproblem. Problembanken. Mattekluringar. Lektion-se_19313_Mattekluringar. Matildas mattegåta. Matte-rutor för problemlösning. Som vanligt har jag nu gjort om lite för att bättre passa min undervisning… Vi läser mattelyft här på skolan och har för en tid sedan fått ögonen på tankekartan i det materialet.
Jag har jobbat på ett liknande sätt tidigare fast mer som ett papper indelat på längden som struktur för att få med allt som är tänkt i problemlösningen. Tanken med det var för att i framtiden ha samma struktur som vi lärare vill att de ska skriva högre upp i åldrarna. Nu har jag i alla fall gått i från detta och gjort men egen variant på mattelyftets idé. Den är gjord för hand som syns, kanske utvecklas så småningom, men ville prova den först. Jag är urnöjd med lektionen och med min matteruta! Vi jobbade också för att nå mål i problemlösning och att jobba med förmågor som ni ser på papperslapparna på bilden. Lite elevexempel: Matematik4.