Skapa struktur i klassrummet. SVAR: När vi inte har kontroll blir vi stressade.
Jag tror, utan att veta hur din klass är, att du behöver skapa en struktur i ditt klassrum som ger dig kontrollen tillbaka. Förmodligen har du elever i klassrummet som inte vet vad som ska hända, vad som förväntas av dem och vad som är syftet. Då kan struktur, visuell kommunikation och rutiner hjälpa. En bra start är att fundera över hur man startar och avslutar lektionen med eleverna i klassrummet.
Det kan vara bra att skapa en rutin för de dessa två återkommande moment, då känner eleverna igen sig och följer lättare. Det hjälper elever som har ett svagt arbetsminne att bygga en struktur. Skala energinivån Ofta kommer eleverna med både känslor och händelser i bagaget in på dagens första lektion eller efter raster. Vårt mål i skolan är att eleverna ska vara så självständiga som möjligt. Sju viktiga frågor Alla hjälpmedel som talar om svaren på frågorna När? Oro hos elever kan också bero på att de har svårt med tidsuppfattningen.
Ullis skolsida. Har ditt barn lätt för sig? Behöver ditt barn sällan sitta med matteläxan eller traggla på glosorna?
Får ditt barn ofta höra ‘Vad smart du är" eller ‘Vad snabbt du jobbar"? Faran med att berömma barn för vad de är - istället för vad de gör - är att man kan skada deras motivation. Här ger vi tips på hur vi kan lära barn att förmågor är något man kan utveckla. Om man är smart när allt går lätt och enkelt, vad är man då när saker börjar blir svårare och kräver mer tankearbete? Barn som ständigt får höra att de är smarta eller riktiga talanger, jobbar ofta hårt på att leva upp till dessa förväntningar. Så vad kan vi vuxna göra? 1. 2. Om du var din egen personliga tränare, vad skulle du ha sagt till dig själv idag? 3. Om ditt barn har lätt för sig i skolan kan det vara bra att hjälpa dem att hitta något att träna på som kräver en tydlig arbetsinsats.
Att tänka på Hitta en aktivitet som är tillräckligt utmanande! Lästips Growingminds skapar positiva förändringar på riktigt. Growingminds. Beröm på rätt sätt. Alva Appelgren är doktor i Neurovetenskap och disputerade i augusti från Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp.
Hon är intresserad av hur vi lär oss, vilken kritik och beröm som gör att vi lär oss bättre. Och hur våra förväntningar påverkar om vi orkar fortsätta lära oss någonting svårt. Hur man studerar något vetenskapligt. Mer eller mindre dagligen kan man i tidningarna läsa om någon ny studie som är bevisa för det ena eller det andra.
Tyvärr är det nästan alltid så att det de skriver inte stämmer. Många gånger handlar det om en studie där resultaten varit varierande (exempelvis Aftonbladet kan inte läsa studier), i andra fall är studien den enda av sitt slag och man kan därför inte dra några slutsatser och ibland återges tolkningen som författaren har gjort av studien istället för själva resultatet. Jag kommer i detta inlägg att först gå igenom grundprinciperna kring ett vetenskapligt tillvägagångssätt och därefter kommer jag att ge några exempel på några vanliga fel som lätt kan lura en om man inte är vaksam.
Observationer leder till en teori När folk vanligen hör ordet vetenskap så tänker de på alla de saker som de vet har kommit ifrån vetenskapen istället för att tänka på det som egentligen är vetenskap, processen. Exempel på en vetenskaplig process Varför ska man försöka motbevisa teorin? Förmågorna gör ämnet tydligare. Med läroplanens ämnesspecifika förmågor menas egentligen de kunskaper eleverna ska utveckla i de olika ämnena.
Förmågorna utgår från läroplanens kunskapssyn, som består av fyra delar: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – det som ofta kallas de fyra F:en. Förmågorna är desamma för alla årskurser i ett ämne och gäller hela skoltiden, från årskurs ett till nio. I gymnasiets läroplan används även andra begrepp, som kunskaper. – De går inte att uppnå, man ska arbeta med dem hela tiden. Man blir aldrig klar med dem, så att säga, säger David Örbring, doktorand i geografididaktik, som bland annat forskat om bakgrunden till förmågorna. Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys. En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier.
Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Tyngda över mediernas fullständiga ångvält där de tryckte ner PISA-rapporten på våra redan överbelastade axlar, var det något som kändes up-to-date att fokusera på, som ett av mina områden som förstelärare. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum… The Dot.
Ge inte upp… Vi har olika inlärningstakt. Undervisningsstöd. Utvecklingssamtal. Betyg. Undervisnings tips. Den skickliga läraren. Rummets pedagogik. Elevvård. Pedagogisk dokumentation. Första dagarna. INSPIRATION. Utvärdering.