background preloader

Teori

Facebook Twitter

Awesome Poster Featuring 7 Ways to Engage Students in Class. Digital kompetens! - Jag håller på med kunskap och utbildning. Jag sysslar inte med datorer och Facebook och allt vad det heter. Trams! Jag tänker inte lägga ned tid på att lära mig massa konstigheter. Det har alltid gått bra med de metoder jag använder. Långnäsa till dig! Du trodde kanske att du skulle få prata om hur ni på skolan skulle kunna arbeta med olika sätt att nå målen. Långnäsa till dig! Allt för ofta hamnar vi i det läget i debatten om skolutveckling eller i fikarummen att ett antal personer koketterar med att de minsann inte håller på med något digitalt. Vi borde alla vara förbi den diskussionen. Diskussionen om IT i skolans vara eller inte vara är slut. Vi måste därför gå in på detta med vad digital kompetens är.

Påfallande ofta när man talar med skolfolk som inte riktigt brinner för skolans digitalisering hör man att de förstår vikten av IT i skolan. Men egentligen förstår de inte alls. Sen har vi ju de där knuttarna som i alla moment använder sig av digitala verktyg. Edward. ”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola” Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla göra genomgripande förändringar av de nationella proven, skriver 17 skolledare i Haninge. Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av nationella prov. I svenska, engelska, matematik, NO och SO har ett stort antal delprov fått vårterminen att i det närmsta vara helt upphackad.

Vi ifrågasätter inte existensen av nationella prov (NP) men menar att provgruppernas sätt att konstruera proven i dag hotar institutionen nationella prov. En uppskattning i Haninge kommun visade att bara att bedöma elevers provsvar av samtliga delprov av NP i årskurs 3 och 6 har tagit cirka 1 200 timmar. Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet. Så vad föreslår vi att Skolverket borde göra? Proven är omfattande och tar lång tid att genomföra. Nationella proven lyfter fram lydnad.

I svenska förväntas vi till exempel underkänna riktigt välskrivna texter om en elev har revolterat mot ämnesbeskrivningen. Andreas Magnusson Alla som arbetar i skolan, som går i skolan eller som på allvar känner någon som går i skolan vet att hela vårterminerna är nedlusade av nationella prov. Dessa prov bryter in, stjäl viktig undervisningstid när den behövs som bäst, ger lärare stort merarbete och elever en känsla av konstant ångest.

Skolverket är tydliga med att Nationella prov inte gör anspråk på att vara heltäckande för en kurs och att de bara skall betraktas som ett prov bland andra. Skolinspektionen, den granskande myndigheten, är visserligen införstådda med detta men finner det ändå värt att ifrågasätta avvikelser. En allmän uppfattning bland folk är att nationella prov är väldigt viktiga, kanske till och med avgörande för betyget. Nationella prov finns därför att det råder en stor misstro mot lärares förmåga att bedöma och en stor övertro på ett provs förmåga att bedöma. Pisa urholkar skolan i tävlandets namn. I början av maj fick Andreas Schleicher, som ansvarar för OECD:s utbildningsöversyn och därmed även för utbildningsstudien Pisa, ta emot ett öppet brev. ”Vi är djupt oroade över att försöken att mäta mycket olikartade pedagogiska traditioner och kulturer med hjälp av en enskild, snäv och oneutral mätsticka till slut kan komma att förorsaka irreparabla skador för våra skolor och våra elever.”

Brevet var författat av Heinz-Dieter Meyer, professor i pedagogik vid State University of New York i Albany, och Katie Zahedi, rektor för en skola i Brooklyn. Efter att det publicerades i The Guardian har det på nätet undertecknats av fler än 1 700 professorer och lärare, framför allt i den engelskspråkiga världen. Det var på tiden. Vart tredje år sedan år 2000 har OECD anordnat den internationella Pisa-undersökningen (Programme for International Student Assessment) med tillhörande prov och rankning av nationerna. De har redan medfört en grundläggande förändring av skolan i många länder. Finland överlägsna Sverige i elevstöd. Medan Finland ligger kvar bland världens kunskapselit, vet idag varje tioåring att Sverige ligger långt därifrån.

Samtidigt får nu nästan en tredjedel av eleverna i Finland någon form av särskilt stöd i skolan. Det visar den sammanställning som Marjatta Takala, professor i Specialpedagogik vid Uleåborg Universitet, gjort. - Då måste de ju vara riktigt dumma, tänker ni då, skrattar Marjatta Takala efter sitt anförande för ett par hundra speciallärare, specialpedagoger och rektorer i Stockholm. Just läs- och skrivstöd hjälper enormt mycket i framtiden, i alla ämnen.Marjatta Takala Hon vet förstås att det inte är sant.

Istället lyfts Finlands sätt att tidigt sätta in stöd till elever som behöver det, ofta som en orsak till landets starka kunskapsresultat. . - Det går aldrig för läraren att säga att detta är ingenting för mig. Hur många som får särskilt stöd i Sverige är ingen lätt match att ta reda på. I Finland följs däremot siffrorna noggrant upp. ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård.

Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild. När skolan är som allra bäst.

Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Istället visade han niondeklassarnas betyg. För första gången hade siffror över niornas resultat visats för hela landet. Inte för att Nossebro skola inte hade saker att förklara sina dåliga resultat med. Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande: Alla elever ska få gå i en vanlig klass.

De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. . – Jag kallar det en synvända. I synvändan ingick också ett enkelt konstaterande: elevens framgång var skolans ansvar. Att det tankesättet sjunkit in har inte minst eleverna märkt. Sanningen om vad som ger framgång i Pisa-studien | Psykologi för Lärande | PFL. Sydkorea ligger i top av nya Pisa-undersökningen och har de senaste åren som de själva säger satsat på ”Building on the successes of its fast-developing ICT sector, Korea is using digital technology to stimulate a creative approach to learning that gives students access to education materials wherever and whenever they want.”

I Japan som även de ligger i top säger de ”To help students develop critical thinking and problem-solving skills, the government requires students to study topics from different viewpoints and draw links between what they observe.” Professor of General Pedagogy and Educational Leadership Michael Uljens på Faculty of Education Åbo Akademi University beskriver bra i sin rapport ”PISA-resultaten i Finland. Perspektiv på och förklaringar till framgången” syftet med Pisa-studien. Det är inte heller egalt hur resultaten lanseras i offentligheten. OECD:s strategi: att provocera fram en inom- och mellanstatlig utbildningspolitisk dialog genom att utelämna förklaringar. 10 Characteristics Of A Highly Effective Learning Environment. 10 Characteristics Of A Highly Effective Learning Environment by Terry Heick For in-person professional development from TeachThought on how to create an effective learning environment in your classroom or school, contact us today.

Wherever we are, we’d all like to think our classrooms are “intellectually active” places. Progressive learning (like our 21st Century Model, for example) environments. The reality is, there is no single answer because teaching and learning are awkward to consider as single events or individual “things.”

So we put together one take on the characteristics of a highly effective classroom. 1. This is not a feel-good implication, but really crucial for the whole learning process to work. The role of curiosity has been studied (and perhaps under-studied and under-appreciated), but suffice to say that if a learner enters any learning activity with little to no natural curiosity, prospects for meaningful interaction with texts, media, and specific tasks are bleak. 2.

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap. Eller så lär de sig det nya inför provet för att sedan återgå till sin ursprungliga förståelse utanför klassrummet. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande.

Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Why we should teach Computational Thinking. Dylan Wiliam. Skolverkets filmer. Dylan Wiliam. Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Jag skrev metakognition på smartboarden och plockade fram symbolen för metakognitiv förmåga (vi använder dessa bilder: Thebig6). Jag berättade att det betyder ungefär ”att tänka om det man tänker” och just i denna lektion handlar det om ”att tänka om det man läser”. Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa.

Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Sir Ken Robinson: Bring on the learning revolution! Sir Ken Robinson: Do schools kill creativity? Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham.

Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham kan vara en av de bästa böcker jag läst i pedagogisk väg. Aha, är den full av IT? Inte alls. Och ändå öppnar den för mig att tänka in var digital teknik kan fungera i min undervisning. Framförallt fokuserar Nottingham på hur man bemöter elever och ger dem tillfälle att utveckla sin vilja att lära. Han bygger mycket av sina pedagogiska idéer på Carol S Dwecks forskning om vad utvecklande tankesätt och statiskt tankesätt kan göra för att antingen utveckla eller hämma vårt lärande. Jag beskriver samma tankesätt med begreppen steg-för-steg-inställning (att utvecklas åt olika håll en bit i taget) och talanginställning (att tro sig vara en färdig talang som inte kan utvecklas mycket mer) i min bok Digitala verktyg och sociala medier, men jag tycker kanske ännu bättre om sättet Nottingham beskriver dem på.

Nottingham visar på vilka utmanande frågor vi kan ställa till våra elever och hur vi kan locka fram utmanande frågor av dem. Hierarkier bland lärare ger negativa effekter i skolan. Äntligen kan lärare göra karriär inom sitt yrke! Det utbrister Lärarnas Riksförbund på sin hemsida. Karriärtjänster har blivit ordet för dagen och det är naturligtvis Jan Björklund som initierat den nya modellen. Den innebär att särskilt framstående lärare och lektorer, sådana som är bra på att höja resultaten för sina elever, ska få chansen att göra karriär och tjäna mer än sina kollegor.

Under Almedalsveckan fick vi till och med veta att idén ska utvidgas också till vården. Och det är fascinerande att se vilken lukrativ marknad det genast alstras kring dessa idéer. ”Skolcoacherna har fått uppdraget att i höst utbilda 50 förstelärare i Huddinge kommun” kan man exempelvis läsa på Skolcoachernas hemsida. Jag vet inte hur många nya företag som vuxit fram i kölvattnet på de nya skolreformerna men det verkar finnas åtskilliga.

Men nu är det sommar och de tre skälen, som i den klassiska vitsen anförts för att bli lärare, är här: juni, juli, augusti. Hierarkier skapar alltid statusångest. Forskning om språklig kompetens. Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

" EU:s 8 nyckelkompetenser Nyckelkompetenser ställer krav Bevakningen blir på så vis ett bidrag till Sveriges EU-åtaganden genom att den bistår främst (svensk-)lärare, men också andra, med en orientering i nya forskningsrön om denna nyckelkompetens. Relevans för lärarkåren Samtidigt följer vi även forskning som väljer andra termer i sina undersökningar. Skolmaterial | Lyssna.nu. Lyssna på P1 Skolministeriet från igår tisdag! Igår tisdag sändes ett intressant program som kan vara värt att diskutera med kollegorna. Skolministeriet är en serie radioprogram om skolan där de granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal.

I tisdags, 11/11, handlade det om att forskare kritiserar projektet En läsande klass. Jag har lyssnat på programmet och vill absolut rekommendera alla som är intresserade eller på något sätt berörda av undervisning i läsning och lässtrategier att lyssna på programmet. Det tar ungefär en halvtimme. I programmet medverkade och intervjuades lärare som arbetar med materialet till En läsande klass, Martin Widmark som är initiativtagare till En läsande klass, forskarna Barbro Westlund (lektor Stockholms universitet), Monica Reichenberg (professor Göteborgs universitet) samt Jan Nilsson (lektor vid Malmö högskola). Jag fäste mig särskilt vid några punkter. Det finns inga quickfix. Graden av vetenskaplighet diskuterades också. Dags att sparka föräldrarna ur skolan? Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling. Jim Smith - No Hands Up & No Hiding.

20 Ways to Keep Your Students' Attention. Lektioner: Att starta upp efter sommarlovet. Mitt barn är unikt - precis som ditt - sourze.se. Körlingföräldrar | FramVuxna. Så här vill jag göra i alla ämnen jag undervisar. Wayfaring Path | The Profile of a Modern Teacher. SAMR Model. John Hattie. Your paper brain and your Kindle brain aren't the same thing. Can Students ‘Go Deep’ With Digital Reading? Readers absorb less on Kindles than on paper, study finds. Can Students ‘Go Deep’ With Digital Reading? Uppgiftsbok - PRIM-gruppen. Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt. Frågebank för att ta fram belägg för elevers prestationer. What’s So Great About Schools in Finland?

Tankar om Unos Uno – del 1: Sammanfattning | Ellwe.se. ”Individualisering är lärarens stora utmaning” Synligt lärande. Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... 10 Types of Learners You Can Run Into When Imparting Online Training. Lägereld och vattenhål:ett sätt att organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt. Genrepedagogik. Dags att sparka föräldrarna ur skolan? Stöd för att utveckla undervisningen. Solving the Hand Raising Problem. Att blogga pedagogiskt ~ Kilskrift. LEARNING STYLES:Find out in 2 minutes. How to Kill Your Child's Creativity. Teachers' Expectations Can Influence How Students Perform : Shots - Health News. Entreprenöriellt lärande – vad är det?

Läxor

Kamratrespons. Kollegialt lärande. HJ. Skolporten. Skolverket. Lgr 11. Utv. samtal. Artiklar. Bedömning. Lpp. Tips. Vem bestämmer?: Ett förord till dig som pedagog.