Hur ska man organisera undervisning i förberedelseklass? När det gäller ämnet svenska som andraspråk samt organisation och genomförande av undervisning för nyanlända elever får jag ofta många frågor.
De flesta frågor finns besvarade på NCs webbplats under Vanliga frågor men ibland kräver frågorna att jag tycker till och ger min åsikt. De svaren väljer jag att publicera här på min blogg och jag kommer nu i ett antal inlägg svara på några frågor som jag ofta får ställda till mig. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling.
Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång. Utbildning för nyanlända – vem ansvarar för vad.pdf. Att bygga broar mellan tal och skrift. Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort.
En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar.
Andra elever i min grupp kan läsa mycket bra på sitt modersmål, och på svenska, och denna variation ställer höga krav på mig som lärare och på min undervisning. Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång. Hur ska man organisera undervisning i förberedelseklass? Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Checklista sprakutvecklande undervisning. När ska en elev sluta läsa svenska som andraspråk? I vårt svar utgår vi från regleringen (skolförordningen) som när det gäller svenska som andraspråk slår fast att undervisning i svenska som andraspråk om det behövs ska anordnas för en elev som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål.
(Det finns ett par andra grupper också men detta är den vanligaste. Fetningen är vår egen.) Där slås också fast att det är rektor som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. (Vår fetning igen.) Undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska så det är därmed ett likvärdigt ämne där eleverna ska ha lika mycket undervisningstid som elever som läser svenska får.
Vad innebär "om det behövs"? Regleringen säger därmed ingenting om hur länge en elev ska följa kursplanen i svenska som andraspråk eller på vilka grunder man kan avgöra om en elev ska byta ämne. Det finns inget svar i regleringen på hur man tar reda på det, det måste bygga på en kvalitativ bedömning av elevens hela språk. Språket på väg - ett bedömningsstöd i svenska. Multikultiskola. Ny i svenska skolan.
– om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning. Skillnader sv sva Lgr11. Start - Bedömningsportalen. För att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar och behov behöver skolan göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper.
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 är från den 15 april obligatoriskt att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Materialet är avsett att användas för elever i de obligatoriska skolformerna, men kan även användas i gymnasieskolans språkintroduktion. Kartläggningen sker i tre steg och ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. Det är endast de två första stegen i kartläggningsmaterialet som är obligatoriska för skolor att använda från den 15 april. I vilken omfattning kartläggningsmaterialet steg 1 och 2 ska användas bestäms utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. Läs mer om materialet genom att välja Handledning i vänstermenyn. Information - Bedömningsportalen. Nya språket lyfter! - följ elevens språkutveckling.
Nya Språket lyfter!
Kunskapsprofil sva. Bedömarträning i svenska och svenska som andraspråk. Det här materialet vänder sig till dig som undervisar i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6.
Materialet består av flera delar som på olika sätt hjälper dig att utveckla din bedömarkompetens när det gäller elevers muntliga förmåga, läsförståelse och skrivförmåga. Elevuppgifterna liknar dem som ges i det nationella provet. Ett av huvudsyftena med nationella prov är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Det här materialet försöker hitta olika vägar att nå det syftet.
Ett sätt som i studier visat sig leda till mer likvärdiga bedömningar är sambedömning. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan. Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3.
Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Grundskolan.