background preloader

Bloggar

Facebook Twitter

Pär Stenbäck: Därför lyckas skolan i Finland. En ny OECD-rapport visar att hälften av de svenska lärarna hade valt ett annat yrke i dag.

Pär Stenbäck: Därför lyckas skolan i Finland

I Finland skulle 85 procent välja läraryrket igen. Finlands tidigare utbildningsminister Pär Stenbäck förklarar varför. Då och då nås vi i Finland av nyheter om den svenska skolan. Över nyhetströskeln stiger då rubriker som ”Pisachocken”, ”Friskola i konkurs”, ”Kaos i förstadsskola”, ”Stockholmsskola riskerar miljonvite”. Den sistnämnda rubriken hänför sig till grava ordningsproblem i årskurs 6–9. Samtidigt skrivs ledare och görs analyser i svenska medier som hänvisar till den finländska skolan och dess Pisaresultat vilka anses bevisa att Finland lyckats där Sverige misslyckats. Utöver standardförklaringarna till skillnaderna, är det även en avgörande skillnad mellan finländsk och svensk skoldebatt, på minst två punkter: Ett: I Finland är skolan och dess problem inte ett slagträ i partiernas kamp om röster i nästa val. Är skolsektorn i Finland faktiskt så här idyllisk?

Visst, det låter sig sägas. Two Stars & a Wish! Just nu förbereder sig Marbäcksskolans 3:or för nationella prov.

Two Stars & a Wish!

En viss nervös stämning råder bland oss alla. Ena dagen ser vi att eleverna kommer att klara detta galant, nästa dag står vi tvivlande. Den absolut vanligaste frågen från eleverna just nu är: ‘Måste man gå om trean om man inte klarar proven?’ Och svaret är nej, nej, nej och åter nej! Men trots denna nervositet arbetera vi vidare med problemlösning i matematik och med kamratrespons. Vi arbetar med enklare problemlösning för att sedan gå över till att eleverna skriver egen problemlösningsuppgifter. Vi ser många olika problemlösningsuppgifter, många är riktigt kluriga, några är enklare. När de är nöjda med bild och text startar ett fördjupat arbete, de ska nu läsa varandras texter och hitta ‘Two Stars’ – två saker som är riktigt bra i arbetet och ‘a Wish’ – något som kan förändras och som ger arbetet en högre kvalitet.

Vi ser även hur kvalitén på arbete ökar, alla anstränger sig för att få till ett riktigt bra arbete. Att göra den enskilda läsningen gemensam - Förstelärare i Svedala. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet.

Att göra den enskilda läsningen gemensam - Förstelärare i Svedala

Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Det finns förstås sätt att efterbehandla läsningen. Skrytlappar. Jag slängde ut elefanten Jante förra måndagen.

Skrytlappar

Det var en lättnad. På något sätt har den där elefanten inte riktigt lämnat byggnaden. Det kan man kanske inte förvänta sig efter en vecka. Jag hade nog hoppats iofs. Nu sitter elefanten Jante fast i dörrhålet och kan inte riktigt bestämma sig för om den ska kliva in i skolan igen eller om den ska återvända till naturen. Jag hade ett medarbetarsamtal med min rektor idag. Jag vill inte att mina elever ska känna att de inte får vara bra. Eleverna gick omkring som levande reklampelare på sin skola och fick många uppmuntrande ord om sina nyvunna kunskaper. När jag nu satt och skulle skriva det här insåg jag att jag inte hade skrivit en lapp själv. "Det här är jag bra på! Sen ska jag skriva och dela ut medaljer till alla jag ser. Det här var ännu en grisblinkning, dvs en idé som kommer till en plötsligt och som man känner att man bara måste testa. En av mina elever räcker upp handen och berättar:"Vet du vad min mamma säger Karin?! Hur kan man synliggöra förmågorna?

Ja, den frågan möter jag ofta.

Hur kan man synliggöra förmågorna?

Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Kanske många lärare vill ”få med allt”? Kompletta LPPer och matriser? Eller så känner man sig låst i ett system som inte tillåter ett annat perspektiv? Den här sammanställningen ”The Big 5″ har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Det här var på höstlovet 2012. Att synliggöra veckans förmåga handlar om att ge eleverna ett språk – ett gemensamt språk. Redan andra veckan kände jag att det var något som saknades i sammanställningen ”The Big 5″.

Ullis skolsida. Svanelids skolfrågor - Big 5. Anne-Marie Körling. Rektor Edward.