Kampen med återkopplingen del 3 « Venit in mentem. ”Feedback says to a student, ‘Somebody cared enough about my work to read it and think about it!’
Most teachers want to be that somebody.” Med denna tänkvärda mening mitt i prick inleder Susan M Brookhart en av de bästa böcker jag läst om feedback. Bokens titel är How to Give Effective Feedback to Our Students (2008) och den är utgiven av den internationella organisationen ASCD med medlemmar i många länder.
James Nottingham. Vilse i skolan : hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt - Ross W. Greene, Silvia Klenz Jönsson - böcker(9789144074665) Welcome to Dylan Wiliam’s website. Professional development Finally!
The revised Embedding formative assessment pack for schools and colleges to run their own two-year professional development programme on formative assessment is now available worldwide. In Europe, this can be ordered through SSAT, in Australasia through Hawker-Brownlow, and in North America from Learning Sciences International. Further details of the pack are here. Also, a series of high-quality video presentations by Dylan Wiliam, with a total running time of over two and a half hours, is now available world-wide.
What If Everything You Knew About Disciplining Kids Was Wrong? Christian Lundahl. Så har den kommit, den första avhandlingen som studerat effekter av betygen i åk 6.
Det handlar om Tord Göran Olovssons avhandling: Det kontrollera(n)de klassrummet. Bedömningsprocessen i svensk grundskolepraktik i relation till införandet av nationella skolreformer, Umeå universitet. Avhandlingen är en så kallad sammanläggningsavhandling med en kappa och 4 artiklar (se referenser nedan). Olovsson vill framför allt undersöka hur det han kallar bedömningsprocessen framträder i klassrummet före och efter reformernas införande. Bedömningsprocessen involverar såväl arbetet med mål, undervisningen som bedömningen. Studien tar sin utgångspunkt i de nyligen genomförda reformerna i grundskolan kring betyg, nationella prov och nya kursplaner med kunskapskrav och som påverkar åk 5 och 6. Betyg har länge varit en omstridd fråga. Formativ bedömning - bedömning för lärande. Bedömning kan ha flera syften.
En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet.
Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Bedömningens roll i läroprocessen Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning. Material om formativ bedömning. Spr ket - Hur har feminismen p verkat svenska spr ket? EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum. EPA står för enskild, par och alla.
Kompetenstrappa och att hitta sin professionella stol. Welcome to Dylan Wiliam’s website. Dweck. Språk i alla ämnen (del 1) Gibbons lyfter språket för oss alla. Lyft språket, lyft tänkandet vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever, i skolans alla ämnen.
Den är skriven av Pauline Gibbons, professor vid University of Technology i Sydney, Australien. Hon visar på ett mycket konkret och tydligt vis hur skolan kan arbeta för att andraspråkselever ska öka sin måluppfyllelse. Gibbons utgår från aktuell forskning om att lära på sitt andraspråk och ger modeller för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen på en hög ämnesnivå.
Hennes tidigare bok Stärk språket, stärk lärandet hade fokus på de yngre åldrarna. Denna bok fokuserar på grundskolans senare del och första året på gymnasiet. Sociokulturellt perspektiv på lärande – Wikipedia. Sociokulturellt perspektiv på lärande är ett perspektiv på lärande som menar att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, med tonvikten på vad snarare än om man lär sig.
Lev S. Vygotskij, ansedd som upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, försökte beskriva människans lärprocesser och utgick ifrån att lärandet startar som en social aktivitet då barnet lever i den intellektuella miljö där de växer upp.[1] Internalisering[redigera | redigera wikitext] Till skillnad från andra teorier frångick Vygotskij att lärande och utveckling var en individuell process.[1] Processer[redigera | redigera wikitext] Behaviorism – Wikipedia. Behaviorism (IPA: /bɪheɪvjəˈrɪsm/) är en vetenskaplig psykologisk strömning som lanserades av John Watson år 1913.
Behaviorismen är sprungen ur den komparativa psykologin, främst Ivan Pavlovs utveckling av klassisk betingning och B.F. Skinners forskning på operant betingning. Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare.
Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Lägg krutet på The Big 5. Att finna balanser : en bok om undervisningsyrket - Lars-Åke Kernell - böcker(9789144056081) Auktoritet är inte att peka med hela handen. Proximalzonsteorin. Vygotskijs proximalzonsteori, (på engelska: Zone of proximal development; på ryska: зона ближайшего развития), ofta förkortat ZPD, är skillnaden mellan vad en individ kan göra utan hjälp och vad den kan göra med hjälp.
Det är ett koncept som utvecklats av sovjetiska psykologen och socialkonstruktivististen Lev Vygotskij (1896–1934). Fördjupning. VEM SÄGER VAD april.