background preloader

Länkar

Facebook Twitter

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det naturvetenskapliga och tekniska ämnesspråket är en av nycklarna till elevernas kunskapsutveckling i ämnena. I undervisningen får eleverna ofta möjlighet att läsa, skriva, tala och samtala om frågor med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll. Beroende på ditt val av språkliga aktiviteter och redovisningsformer kommer eleverna lära sig det utvalda ämnesinnehållet på lite olika sätt. I det här stödmaterialet får du inspiration till att variera din undervisning med olika språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter och redovisningsformer.

Du får också exempel på hur du kan stötta eleverna i arbetet med det naturvetenskapliga och tekniska språket. Du hittar också filmer och fördjupningsmaterial. Syftet med materialet är att visa att det inte innebär att göra avkall på det naturvetenskapliga eller tekniska innehållet när man använder sig av ett språkutvecklande arbetssätt. Kursplanerna I kursplanerna i naturvetenskapliga ämnen och teknik betonas det språkutvecklande perspektivet. Skriva. Skriva, läsa - lära. David Rose och J.R.Martin Hallgren & Fallgren (2013) Originaltitel: Learning to Write – Reading to Learn Svenska utgåvan bearbetad av: Ann-Christin Lövstedt.

Översättning: Kristina Aldén Skriva, läsa – lära beskriver Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning, de olika genrerna i skolans läroplaner och läsutvecklingsmetodiken Reading to Learn. Reading to Learn innehåller undervisningsstrategier som möjliggör för alla elever att utveckla de läs-och skrivkompetenser som krävs för att nå framgång i skolans alla ämnen. Reading to Learn pedagogiken används med framgång i många delar av världen och i Sverige. Boken redovisar även resultaten av utvärderingar i Australien. Utvärderingarna visar på en två till fyra gånger snabbare utvecklingstakt hos eleverna som undervisats med Reading to Learn-pedagogiken än förväntat och att de elever som utvecklas mest är de elever som har svårast att nå upp till kunskapsmålen. En läsande familj - Barnens Bokklubb. Aktuellt Är ni en läsande familj? Sedan 1977 har vi på Barnens Bokklubb inspirerat både föräldrar och barn till läsning.

Att läsa tillsammans med sitt barn är något av det bästa som finns – och vi är säkra på att det är helt nödvändigt för att ett barn ska bli bra på att läsa senare i livet. Ju mer du läser för ditt barn desto bättre. De senaste åren har man pratat mycket om hur läsförståelsen minskar bland svenska barn. Läs tillsammans så mycket det bara går! Hur ser era lässtunder ut därhemma? Under våren kommer det att dyka upp fler aktiviteter kring temat en läsande familj. Så här deltar du Regler för deltagande Den bild du skickar in kommer kanske att användas av oss i marknadsföringssyfte.

Think-Pair-Share. Hitta fria texter. I det här inlägget i Kolla källans idélåda tittar gymnasielärare Filippa Mannerheim närmare på några textarkiv som du och dina elever kan ha användning av. Många av texterna är helt fria att använda, medan andra fortfarande är skyddade av upphovsrätt. Filippa beskriver de olika arkiven, hur texterna får användas och ger också några praktiska tips på användning. Wikipedia Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på nätet som skapas av sina användare.

Alla kan skriva och redigera artiklarna och alla ändringar som görs listas på förstasidan under rubriken Senaste ändringarna, vilket innebär att den som vill kan följa dem och kontrollera vad som händer med dem. All text på Wikipedia ligger under Creative Commons-licensen CC-BY-SA, vilket betyder att du får använda och sprida materialet fritt, även kommersiellt, utan att fråga om lov. Det allra bästa sättet att få sina elever att förstå Wikipedia rent källkritiskt är att jobba aktivt mot och med uppslagsverket i sin egen ämnesundervisning.

Närläsning ger koll på kemin. – Kol. Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Bra, då markerar ni ”grundämne”. Vad ingår kol i? – De flesta andra föreningar. Ja, det har jag också skrivit. . – Syre, väte, kväve. Det är ingen svensklektion, utan kemilektion i åttan på Bagarmossens skola. Hans Erkhammar har länge märkt att eleverna fått allt svårare att läsa lärobokstexterna i NO. . – Jag tror att alla NO-lärare upplever att eleverna har svårt för faktatexter, säger han. Även läromedelsförlagen har upptäckt att eleverna läser sämre. . – Man kan inte bara acceptera det och förenkla och förkorta. Birgitta Thorander arbetar med kemitexterna på svensklektionerna.Foto: Anna Simonsson För två år sedan gick Hans Erkhammar därför en kurs i Reading to Learn tillsammans med svenskläraren Birgitta Thorander och engelskläraren Anette Resare-Jansson.

. – Jag är inte svensklärare men jag kan ämnet. Birgitta Thorander håller med. I början protesterade eleverna lite och ifrågasatte varför de skulle arbeta med texter på NO:n. Barn blir bokslukare genom samtal. Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas.

Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem. – Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt. Kortvarig läsningMen hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet.

. – Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. . – Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Pojkars läsning. Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet. Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan.

Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har syftat till en ökad kunskap så att förutsättningarna ökar för att framgångsrikt genomföra en längre marknadsföringskampanj. Förstudien har genomförts av Marianne Redman, bibliotekarie på Örebro Stadsbibliotek, genom inläsning av forskningsresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Under hösten 2013 har frågan om ungdomars läsförmågor och litteraturens ställning i samhället ytterligare aktualiserats genom Litteraturpropositionen ”Läsa för livet” och den senaste PISA-undersökningen.

Att bedöma lärande : The Big Five - de fem förmågorna, del 2. Läsundervisning. Mina bästa tips om du vill föreläsa. Jag minns det. Skräcken. Det var för några år sedan. Jag hade blivit tillfrågad om jag ville komma och föreläsa och jag hade hört mig själv svara ja. Vägen till bilden nedan skedde inte utan vånda: Christina Löfving by kalexanderson CC: BY; NC, SA Anne-Marie Körling blev min räddning. . - Vad är det värsta som kan hända? Och så höll vårt samtal på. Nu har det gått några år. Nu delar jag istället med mig av mina tips till dig, så att du kan ta tjuren vid hornen och kliva upp på scenen! Tips nr 1. Tips nr. 2. Tips nr 3. Tips nr 4. Tips nr 5. Tips nr. 6. Tips nr 7. Jag vet att många vill föreläsa. Och du, vänta inte på att bli hittad, delta och bidra på det sätt du kan.

Att lära sig läsa & skriva i skolan. Vad händer i skolan idag inom läs- och skrivinlärning? Vad säger forskarna om det som händer? Vi har diskuterat läs- och skrivinlärning i skolan med professor Caroline Liberg, chef för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, och en av våra främsta läsforskare. - Som jag ser det är läsning en kulturell verksamhet, ett sätt att vara människa helt enkelt. I denna verksamhet går vi in i olika texter för att få upplevelser, lära oss om någonting, skaffa information som vi behöver för att kunna utföra vårt arbete, börjar Caroline Liberg. - Sedan kan man som läsare utvecklas, och bli mer och mer aktiv i den verksamhet som är läsning. . - Den här verksamheten kan vi forskare sedan undersöka från olika perspektiv. . - Men vi kan också anlägga ett neurologiskt perspektiv för att se vilka neurologiska funktioner som aktiveras vid läsning tillsammans med vuxna som syftar till att utveckla elevers förmåga att hantera längre texter.

Den första påbörjas redan i förskolan. Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan – Pedagog Malmö. Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö. Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Efter att ha deltagit i en forskningscirkel på FoU Malmö-Utveckling är hon nu verksam som matteutvecklare i skolområdet. Jenny är nyckelperson på skolan i arbetet med att utveckla Formativ bedömning. Anette och Jenny har haft sin 2:a sedan förskoleklass. Handalfabetet och Bornholmsmodellen Anette och Jenny inledde arbetet med barnens språkliga medvetenhet med hjälp av Bornholmsmodellen.

Jenny som har erfarenhet från att ha arbetat i särskola fick en ingivelse om att prova handalfabetet när de introducerade bokstäverna. Datorn som skrivverktyg Genrepedagogik “Våga fråga” Lär sig läsa med datorn. På Brickebackens skola i Örebro har de jobbat aktivt med datorer för att lära eleverna läsa. - I princip så har alla knäckt läskoden till jul i ettan. Det har jag aldrig varit med om tidigare, säger läraren i klass 2 A, Kersti Thelin Ringqvist. Förenklat kan man säga att pedagogiken går ut på att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. Istället för att traggla samma bokstav med penna och papper, så läggs tid på att skriva enkla berättelser; att samtala kring texterna, och hur de är uppbyggda.

På det sättet vinner man tid som annars lagts på att träna handstilen. Åke Berglund forskare i informatik har tittat på två klasser i Sollentuna som jobbar på ett liknande sätt. Han jämförde två klasser med dator med två klasser som inte använde datorn i läsinlärningen och fann samma positiva effekter på läs - och skrivkunnigheten som i Örebro. . - Datorerna kan inte ersätta lärare, säger han. . - De skriver gärna och längre texter. IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar.

Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang).

Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse.

Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Samma dag presenteras PISA-resultaten som konstaterar att elevers läsförståelse har sjunkit ytterligare. Sverige ligger nu i nedre gruppen av de 65 länder som har man har undersökt. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Engagerad och intresserad ledning Lässtrategierna Filma undervisningen Goda ruáre. Barn blir bokslukare genom samtal. 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area. 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another.

Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Only sometimes it does. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com.

For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Lästräning lika viktigt som idrottsträning. LitteraturMagazinet Debatt För en sådär hundra år sedan kom folkrörelserna igång. Man skulle sluta dricka, börja läsa och ut och idrotta. Så här ett sekel senare, känns det som idrottsrörelsen har lyckats bäst. Alla rör på sig. Jag läste om ett antal storchefer i Sverige. Till och med skoltrötta skejtare gör sina invecklade flippar tills de sitter [...] Och en sak tycks alla vara övertygade om: Träning ger färdighet. Men hur gör vi med läsning? Plötsligt börjar barnen skriva bokstäver, sitt namn, läsa på skyltar. Det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen" Idag är de flesta forskare överens om att det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen.

Språk är makt. Johan Unenge Läsambassadör Foto: Stefan Tell 14 mars 2012 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel. Cirkelmodellen, konferens stockholm 2. Barn blir bokslukare genom samtal - Örebro universitet. "Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok". ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” P.lub.lu. Pedagogisk planering. Rätt nycklar låser upp texten. 10 handfasta tips för blivande läsare - Bonnier AB. En PT i läsning.