Lisa Magnusson: Det finns en viktig sak som Pokémon Go inte klarar Jag har börjat gå på promenad om kvällarna, och jag känner mig inte längre som ett villebråd, sådär som man annars gör när man är kvinna och ute sent. Tvärtom: Det är jag som är jägaren, och jag letar aktivt efter monster. Tre kvarter bort flaxar en gigantisk huggtandad fladdermus i lyktstolpens sken. Jag fångar den, och går vidare. Pokémon Go är inte det första mobilspel som utspelar sig i augmented reality, en förhöjd verklighet, men det är det första som blivit riktigt stort. Det är en magisk värld, den påminner mycket om hur det var att vara barn. Det finns anledning att minnas honom idag. Att vårda den mottagligheten är viktigare än någonsin nu när Facebooks algoritmer fjäskigt serverar oss det vi helst vill se; när nyheter ofta kommer från "alternativa" sajter med en enda agenda; när traditionell journalistik håller på att dö ut därför att ingen längre vill betala för den. För det viktiga är inte att lära sig saker utantill, utan att lära sig känna igen fakta. Men jag har en dröm.
Linas lärarrum - Läsmysteriet Jag hoppas att ni inte har missat UR:s nya serie Läsmysteriet som modellerar lässtrategier i form av roliga utmaningar. Jag läste om den här serien några månader innan den kom ut och väntade med stor spänning inför det första avsnittet. Nu har jag arbetat med de två första avsnitten med tillhörande uppgifter och mina elever i åk 5 älskar det. I övningarna de gör utgår de från sammarbete i grupp där de ska lösa ungefär samma uppgifter som i programmet. Eleverna får i uppgiften stöttning först av modellerandet som görs i programmet, sedan av att vi gör uppgiften i tillsammans i helklass och till sist arbetar eleverna i mindre grupper. Klicka på bilden så kommer du till programmet: Vi började lektionen med att repetera läsförståelsestrategierna som mina elever känner igen sedan tidigare. Första problemet i programmet går ut på att att använda spågumman, aktivera sina förkunskaper och lista ut vilket textutdrag som hör till vilken bok.
Du är nog inte så bra på att läsa som du tror | Lars Melin I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse. Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombardemanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft. I Sverige är läskunnigheten så hög den kan bli om man nöjer sig med Unescos klassiska tumregel: att kunna läsa en kort och enkel vardaglig text. Stäng
Så kan vi fixa Pisas läsresultat Snart redovisar Skolverket sin senaste mätning av femtonåringars förmåga att läsa informativ text. Prognosen är mörk, men det finns nog vägar framåt. Om svenska elever – inte bara de sämsta utan alla – får allt svårare att tackla informativa texter, förstå sammanhang, se kopplingar mellan olika textavsnitt och värdera den information de får, ja, då beror det inte på vare sig pengar, personal eller politik. Inte ens mängden skönlitterär läsning betyder något. Nej, att skönlitteratur skulle främja förståelsen av informativa texter är lika troligt som att isdans skulle göra ett ishockeylag vinstrikare. Men det finns faktiskt något konkret som visar vad som skiljer den guldålder då Sverige låg på åttonde plats och det tragiska nu då vi ligger under OECD:s genomsnitt. En gång i tiden – på förmedlingspedagogikens tid – fanns det ganska fasta rutiner: 1) Läraren gjorde en introducerande genomgång, 2) eleverna läste läxan hemma, och 3) läraren genomförde ett kommenterande läxförhör.
Så skapas läsare för livet – steg för steg | SvD Läs SvD:s intervju med Gravity Goldberg: "Betygen står i vägen för läslusten" Hennes studier i läsundervisning visar att lärare ofta intar de tre rollerna uppdragsgivare, övervakare och chef. Genom att istället skifta över ansvaret till eleverna skapas både mer välmående och läsvilliga barn. – När eleven själv får lösa ett problem utan att bli serverad svaret, utlöses de viktiga belöningshormonerna dopamin, serotonin och endorfiner. Går läraren in och hjälper till uteblir det där ”ruset”, säger läsforskaren Gravity Goldberg. Hon pekar på den forskning som finns om att barn känner sig mindre ansvarstagande i dag än tidigare generationer – en av anledningarna till att de också är mer deprimerade. – Läsning är det jag studerar, men det är större än så. Flera års forskning ligger bakom de fyra typer av lärarroller hon presenterar i nya boken Att utveckla självständiga läsare. – Som med allt nytt kan det först kännas överväldigande, men det behöver göras varje dag. Här är de fyra rollerna:
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Ett område mellan nackloben och tinningloben i den vänstra hjärnhalvan är enligt en teori särskilt viktigt för vår läsförmåga: det centimeterstora ordformsområdet. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten.
Läsförståelsestrategier på svenska och engelska | Mias klassrum Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions
Reading Guide: Novels About World War One We will never fully understand life in the trenches. We'll never know the smell of the mustard gas, or the sounds of the shells whistling through the air, or the feeling of the heat from the gun barrels. But the talented writers who served in World War I—Ernest Hemingway, Siegfried Sassoon, Robert Graves—permanently altered the literary landscape of the battlefield. Really, you could read any Pat Barker novel (Life Class, Toby's Room, Another World) for a moving evocation of the travails of the men and women coming of age during the Great War. Any list of war novels would be incomplete without this classic. Though not as masterful as some of her other works, West's story of a shell-shocked Army Captain's return to England after serving in the French trenches prefigured much of the psychoanalytical writing of the 1920s. Although most of this powerful autobiography takes place during the war, its real mastery is its examination of the domestic upheavals that arrived after 1918.
Det händer med hjärnan när man läser På torsdag drar bokmässan i Göteborg i gång och då samlas det mängder med människor som har ägnat stora delar av sin vakna tid åt att läsa böcker. Frågan är vad det ska vara bra för. Vi vände oss till två hjärnforskare som har ägnat en stor del av sin forskning åt att just ta reda på vad som händer i hjärnan när vi läser. Martin Ingvar som är läkare och professor i neurofysiologi, och Torkel Klingberg som är professor i kognitiv neurovetenskap och specialiserad på barns utveckling och träning av hjärnan. Martin Ingvar säger att den viktigaste förklaringen till att resultaten i den svenska skolan fortsätter att dala är att lästräningen är för dålig. Framför allt brister den när hjärnan är som mest formbar någon gång mellan sex och tio års ålder. Det som händer när barn stavar sig igenom ord och meningar är att de på olika sätt övar sina kognitiva färdigheter. – Det är först när de har fått rationalitet i det systemet som snabbheten och stabiliteten ökar och det börjar gå undan när du läser.