Du är nog inte så bra på att läsa som du tror | Lars Melin I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse. Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombardemanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft. I Sverige är läskunnigheten så hög den kan bli om man nöjer sig med Unescos klassiska tumregel: att kunna läsa en kort och enkel vardaglig text. Stäng
Så skapas läsare för livet – steg för steg | SvD Läs SvD:s intervju med Gravity Goldberg: "Betygen står i vägen för läslusten" Hennes studier i läsundervisning visar att lärare ofta intar de tre rollerna uppdragsgivare, övervakare och chef. Genom att istället skifta över ansvaret till eleverna skapas både mer välmående och läsvilliga barn. – När eleven själv får lösa ett problem utan att bli serverad svaret, utlöses de viktiga belöningshormonerna dopamin, serotonin och endorfiner. Går läraren in och hjälper till uteblir det där ”ruset”, säger läsforskaren Gravity Goldberg. Hon pekar på den forskning som finns om att barn känner sig mindre ansvarstagande i dag än tidigare generationer – en av anledningarna till att de också är mer deprimerade. – Läsning är det jag studerar, men det är större än så. Flera års forskning ligger bakom de fyra typer av lärarroller hon presenterar i nya boken Att utveckla självständiga läsare. – Som med allt nytt kan det först kännas överväldigande, men det behöver göras varje dag. Här är de fyra rollerna:
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Ett område mellan nackloben och tinningloben i den vänstra hjärnhalvan är enligt en teori särskilt viktigt för vår läsförmåga: det centimeterstora ordformsområdet. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten.
Reading Guide: Novels About World War One We will never fully understand life in the trenches. We'll never know the smell of the mustard gas, or the sounds of the shells whistling through the air, or the feeling of the heat from the gun barrels. But the talented writers who served in World War I—Ernest Hemingway, Siegfried Sassoon, Robert Graves—permanently altered the literary landscape of the battlefield. Really, you could read any Pat Barker novel (Life Class, Toby's Room, Another World) for a moving evocation of the travails of the men and women coming of age during the Great War. Any list of war novels would be incomplete without this classic. Though not as masterful as some of her other works, West's story of a shell-shocked Army Captain's return to England after serving in the French trenches prefigured much of the psychoanalytical writing of the 1920s. Although most of this powerful autobiography takes place during the war, its real mastery is its examination of the domestic upheavals that arrived after 1918.
Forskare: Människor som inte läser böcker är smartare Nu uppmanas därför världens skolor att slänga ut böcker och… Nej, jag bara skojar! Det finns ingen sådan idiotiskt rapport eller forskning! Däremot finns det en riktig studie som visar att 59 procent av alla artiklar som sprids i sociala medier delas utan att läsas. Istället nöjer vi oss alltså med vad som står i rubriken och ingressen innan vi delar vidare länken. Studien, som publicerades i somras av forskare på Columbia University och French national institute, bygger på 2,8 miljoner delningar av 60 000 artiklar från några av världens största medier. “Folk är mer villiga att dela en artikel än att läsa den”, kommenterar forskaren Arnaud Legout. “Det är typiskt för den moderna informationsinhämtningen. Det vill säga: Vi är nu så lata att vi nöjer oss med en status för att dra slutsatser om en nyhet eller händelse. Resultatet är kanske inte förvånande för den vane internetanvändaren. Ansvaret är alltså ditt och mitt. Det vet du om du har läst ända hit.
Tidig läsning ger varaktig effekt Bättre ordförståelse, större ordförråd och fler steg på vägen mot att lära sig skriva. Det är några av effekterna när föräldrar börjar läsa för barnen redan vid sex månaders ålder. Det visar en amerikansk forskarstudie. Forskarna har följt drygt 250 mammor och deras barn från sex månaders ålder till fyra och ett halvt års ålder. Vid flera tillfällen testades barnens kunskaper. Mammorna intervjuades vid varje tillfälle om hur de läste tillsammans med barnen. Det var inte bara antalet lästimmar som hade betydelse. I de hem där läsningen var aktiv och riklig skapades varaktiga fördelar för barnen. Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att föräldrar tidigt börjar läsa för och tillsammans med barnen. Anders Foto: Istockphoto
"Bokhatare lättare att manipulera" | Samhälle Folk som inte läser är lättare att manipulera och har svårt att vara analytiska och reflekterande. Därför ska vi läsa, det slår Katarina Rejman fast som nyligen har disputerat med en avhandling om litteraturundervisning i högstadiet. Modersmålslärare har alltid funderat på varför man ska läsa och vad för roll litteraturen ska spela i skolan. Man tränar helt enkelt sin analytiska, kritiska och reflekterande förmåga. Man tänker helt enkelt bättre om man läser mycket. – Speciellt då man läser skönlitteratur finns det alltid ett tolkningsutrymme. Man kan börja läsa som vuxen Det finns mycket forskning som säger att man ska börja läsa när man är väldigt liten. - Han har turnerat den senaste tiden och berättat sin egen historia om hur han lärde sig att läsa först som vuxen. Litteraturens uppdrag i skolan Ströhö Bild: YLE/Stella Brunberg I skolan kan litteraturen ges lite väl många uppdrag enligt Katarina, men egentligen har skollitteraturen två viktiga huvuduppgifter. Böcker.
Skolbibliotek 2014: Biblioteksutveckling i praktiken Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, säger att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Ny studie kartlägger varför pojkar läser allt mindre Kultur Ungefär samtidigt som 2017 års så kallade Bokprovning hade premiär gavs en ny antologi med titeln "Pojklandet" ut. Bokprovningen är Svenska barnboksinstitutets inventering av det gångna årets utgivning av barn- och ungdomslitteratur. Statistik, teman och tendenser presenteras i föredrags- och rapportform och fjolårets samtliga 2 414 böcker för unga läsare finns att beskåda och bläddra ända in i maj månad på Barnboksinstitutets bibliotek i Stockholm. Litteraturvetaren Magnus Öhrns "Pojklandet" är en sammanställning av nio texter som utforskar böcker för och om pojkar i det som åtminstone förr kallades slukaråldern, det vill säga 9-13-årsåldern. Frågan är väl om vi år 2017 kan tala om en sådan glupsk läsfas i svenska pojkars liv med tanke på de ständigt nya larmen om minskat bokläsande? Magnus Öhrns studier rör sig i hittills outforskade litterära marker och är därför välbehövliga och därtill för genren sällsynt underhållande att läsa.
The truth about boys and books: they read less – and skip pages | Education Boys might claim it’s a simple matter of preferring to read magazines or the latest musings of their friends on social media rather than the classics. But two of the largest studies ever conducted into the reading habits of children in the UK have put those excuses to bed. Boys, of every age, no matter the nature of the literature before them, typically read less thoroughly than girls. They take less time to process the words, lazily skipping parts with abandon. And they choose books that are too easy for them, meaning they fail to move on to tougher material, it is claimed. Keith Topping, professor of educational and social research at the University of Dundee, is behind two academic research papers: one using data from 852,295 students in 3,243 schools (a tenth of the 8.4 million children in the UK), and another examining the quiz answers relating to the comprehension of books read by 150,220 children in 967 schools. Topping admitted: “It’s a bit of a mystery. 1. 2. 3. 4. 5. 1. 2. 3.