background preloader

Grammatik

Facebook Twitter

Det vore en vinst att göra sig av med dem. Den uppblossade debatten om skriftspråkets de, dem och dom har fog för sig: talspråket har förändrats så mycket att en reform vore rimlig.

Det vore en vinst att göra sig av med dem

Frågan är bara hur den ska se ut: dom eller de som enda form? På denna tidnings debattsida den 22 oktober argumenterade gymnasieläraren Henrik Birkebo för att de och dem i skriftspråket skulle ersättas av dom ”från och med januari 2017”. Uppmärksamheten har med all rätt blivit stor. Ärendet är angeläget. Det var lättare förr. Fram till andra världskriget var detta normalt talspråk i hela södra Sverige. Dagens 55-åringar kan ha hört åtminstone mormor eller farmor säga ”Di vill inte se dom”. Svenska språknämnden frågade 1976 landets svensklärare om besvärligaste språkriktighets­frågor i undervisningen. Detta med "de" och "dem". Och "de". "Mad libs" på svenska – ordklassberättelser. “Mad libs” är en populär språklek i USA, som går ut på att man skapar små berättelser genom att fylla i luckor i en text.

"Mad libs" på svenska – ordklassberättelser

Här har vi skapat några svenska versioner. Ladda ner, skriv ut och testa! Så här fungerar det: En person har pappret med berättelsen på. Personen frågar en annan person efter ord att fylla luckorna med, genom att ange ordklasserna som efterfrågas. När alla luckor är fyllda läser ledaren upp berättelsen. Ni behöver vara minst två personer. Här laddar du ner våra tre Ordklassberättelser. Pröva egna varianterLeken passar för olika åldrar och kan anpassas av dig som leder den. Avancerad sökning. Ibland är det svårt att veta om man ska använda subjektsformen de eller objektsformen dem.

Avancerad sökning

Frågelådan. Språkbloggen. Testa dig själv.

Språkbloggen

Skulle du välja de eller dem i nedanstående exempel? 1. Man måste ge barn den vård de/dem behöver. 2. Pannkakorna? De/Dem äter jag till lunch imorgon. 3. Låt oss strax diskutera de rätta svaren och därefter några ännu svårare exempel. Anledningen är självklart att de flesta svenskar i tal använder enhetsformen dom, både för skriftens subjektsform de och skriftens objektsform dem. De gillar er (utläses oftast ”Dom gillar er”). Ni gillar dem (utläses oftast ”Ni gillar dom”). Skillnaden mellan de och dem är alltså samma skillnad som finns mellan ni och er, och för den delen mellan jag och mig och mellan hon och henne. 1. Ett annat knep är att försöka översätta till engelska, för att se om talspråksformen dom förvandlas till they (motsvarar de) eller them (motsvarar dem): ”You have to give children the care they need”. Exempel 2 är klurigt för att vi är vana vid att subjektet står före objektet i meningen, särskilt i skrift.

Semikolonet ett otydligt tecken i tiden. Standardlängden av ett mirakel kan vara långt.

Semikolonet ett otydligt tecken i tiden

Eller i alla fall kännas längre än det är. När Jonas Hassen Khemiri publicerade en novell med titeln ”Standardlängden av ett mirakel” i DN för en månad sedan fanns där 20.400 tecken, men bara en enda punkt. Texten innehöll i stället 305 kommatecken, och jag var andfådd när jag kom till slutet. Effekten av att låta kommatecken dominera en text är omedelbar. Särskilt om man som Jonas Hassen Khemiri behärskar kommateringen och utnyttjar det stilistiskt. Men vad skulle effekten bli av att bara använda semikolon som interpunktion? Sådan är semikolonets lott. Inte konstigt då att det firas med en egen dag. Tecknet, som vi använder det i dag, introducerades av Aldus Manutius år 1494. Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt.

"Det här arbetsområdet har verkligen förändrat min syn på grammatiken.

Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt

Från att vara något nödvändigt ont som man inte har någon större nytta av (vad hjälper det att jag vet att det ordet är ett substantiv eller ett adjektiv) till något som man kan använda till att verkligen förbättra sitt skrivande. Om jag hade ändrat på de saker som jag skrivit att jag borde förbättra i min rapport så hade den garanterat blivit mycket bättre och nu kan jag arbeta så med framtida texter vilket borde göra mig till en betydligt bättre skribent. Så man kan säga att det här arbetsområdet kopplat ihop grammatik och språk, något som tidigare känts som två skilda saker.” Så här skrev en av mina elever i Svenska 2 i avslutningen på en grammatikrapport som utgjorde slutuppgift för momentet i kursen. Jag tror aldrig jag lyckats få grammatikundervisningen att kännas så meningsfull som den faktiskt blev denna gång, men så gjorde jag det också på ett nytt sätt.

Här löses världsproblem: en lektion i kolon- och semikolonanvändande. En av de hetaste skrivregelfrågorna genom alla tider är hur man använder semikolon.

Här löses världsproblem: en lektion i kolon- och semikolonanvändande

Det är inte konstigt, för när man ställer den frågan brukar man ofta få svaret att semikolon är som ett mellanting mellan punkt och kommatecken. Och zepto är det SI-prefix som ligger mellan atto och yokto. En bättre förklaring kan man kanske få till om man först förklarar fenomenet satsradning. För att förstå satsradning behöver man allra först förstå vad en huvudsats är: Det är en språklig enhet med ett subjekt – till exempel Berta eller solen – och ett finit verb – till exempel svettas eller steker. ”Berta svettas” är en huvudsats. ”Solen steker” är också en huvudsats. Satsradning ses ibland som ett brott mot skrivregler. Kort sagt ska man alltså använda semikolon när man vill ha två huvudsatser i samma mening, utan att förklara sambandet mellan dem.