Bedömning för lärande. Att vara lärare i SO vs. att vara lärare i geografi, historia, religion och samhällskunskap: Jag tillhör den gruppen av lärare som är utbildade SO-lärare.
Visst har jag läst alla fyra SO-ämnena under min tid på universitetet men jag har också läst SO-kurs. Att jobba integrerat eller ämnesövergripande är något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag gillar tanken om hur ämnena tillsammans blir en helhet. Fram till Lgr 11 infördes så undervisade jag i SO och satte betyg i SO. Sedan Lgr 11 infördes har utvecklingen i skolan tagit stora steg när det gäller bedömning för lärande och IKT bl.a. I skolinspektionens granskning ( eller hela rapporten: ) från 2013 konstaterar man att ämnesövergripande SO-undervisning sällan sker. Stämmer det att vi tappat bort helhetssynen och det problematiserande arbetssättet? Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!
Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback.
Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.”
(PS. Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande.
Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Introduktion - formativa bedömning. Pedagogical Content Knowledge. Nyckelstrategier. Nyckelstrategier för att utveckla elevers lärande I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever.
Klicka på respektive strategi för att höra Christian Lundahl berätta om den och klicka på bilderna för att läsa om bedömningstekniker på bedomningforlarande.se: Läs om vilka strategival Svedalas förskolor och skolor gjort för BFL-arbetet 2013: BFL-strategival 2013. Arbeta tillsammans eller bara samtidigt. Det enda ni har gemensamt är att ni är lärare! Föreställ er en smockfull matsal på en mindre skola i Sveriges näst största stad.
Några glada fjortonåriga tjejer sitter med falukorven halväten på tallriken och småpratar om att kocken nog varit full igen och tappat saltkaret i potatismoset. Plötsligt slår sig läraren - som inte bara är lärare utan också sysslar en del med skolutveckling - ner bredvid dessa, för stunden, muntra elever. Lärandets idéhistoria: Vad är betyg?
Provfri matematik – bedömning i praktiken. Här kommer ett upplägg för att ge elever feedback i arbetet med att planera, genomföra och utvärdera egna undersökningar.
Jag delar alla dokument jag använt samt länkar till provdelarna. Hur använder man ett digitalt responssystem? Formativ bedömning – när feedback blir en del av lärandet – Pedagog Malmö. Camilla Lindskoug arbetar som lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium.
Hon har integrerat formativ bedömning i undervisningen och ser bedömningen som en viktig del av elevernas lärande. Camilla berättar att det har gett henne ett bättre fokus på lärandet. Camilla Lindskoug, lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. - Formativ bedömning är när feedback och respons görs till en viktig del av lärandet. Bedömningen är inte slutstationen utan en del av processen. . - Det var många som fick upp ögonen för formativ bedömning i och med John Hatties studie ”Visible Learning” (världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer, reds. anm.). Ett nytt fokus och feedback När Camilla började använda formativ bedömning fick betygskriterierna en mycket mer central betydelse i hennes undervisning. . - Jag har fått ett annat fokus.
Camillas elever får feedback kontinuerligt, t.ex. vid uppgifter, övningar och examinationer. Prov Tid. Pär Wohlin om formativ bedömning – Pedagog Malmö. Pär Wohlin är tydlig i sitt budskap när han bjuder med Malmös lärare på en resa till den formativa bedömningens värld.
Som ett led i Skolsatsning 2012 föreläser Pär Wohlin, lärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm med stort engagemang om fördelarna med formativ bedömning, hans väg dit och hur det har berikat hans liv som lärare. Pär kallar sin föreläsning för en resa som lärare. Han är också tydlig med att han är föreläser i egenskap som lärare. - Jag är här som kollega och ni behöver inte köpa allt jag säger. Jag är här för att dela med mig av vad som fungerar för mig och mina elever och varför det fungerar, berättar han.
Två stjärnor och en glödlampa - en film om kamratbedömning. Formativ bedömning, introduktion – Filmklipp med Kristoffer Creutz.