background preloader

SKOLA

Facebook Twitter

Carro om Värdeskapande Lärande Del 1. Konstruktiv länkning | Pedagogsajten Familjen Helsingborg. Det finns tillfällen när man stöter på begrepp som sätter ord på det man kämpat med att formulera. Mitt möte med konstruktiv läkning var ett sådant tillfälle. I mitt arbete på Utvecklingsavdelningen är ett av mina uppdrag att arbeta med bedömnings- och betygssättningsfrågor. Under senare år har det blivit allt tydligare att bedömning är mer än bara en värdering av ett nuläge. Bedömning för lärande är ett förhållningssätt där bedömningen ska stödja elevens fortsatta utveckling av förmågor och färdigheter.

Uppfattad på det sättet blir bedömning en del i en treenighet tillsammans med undervisning och lärande. Konstruktiv länkning är ett systematiskt sätt att utforma undervisnings- och läraktiviteter så att eleverna kan uppnå lärandemålen. Att planera undervisnings- och läraktiviteter utifrån förhållningssättet konstruktiv länkning innebär att man som pedagog fokuserar på verben i syftesbeskrivningen i respektive ämne och på de förmågor man vill att eleverna ska utveckla. /Lisbeth. Film och Skola. Språkhandlingar. De fem stora. Igår hade jag ett spännande samtal med en kollega i det utvidgade kollegiet. Tänk vad teknik gör allting möjligt! Via Hangout satt vi och samtalade om förmågor, kunskapskrav, planeringar och hur vi ser på möjligheten att applicera ”The Big five” i språkundervisningen.

Under samtalet så pratade vi lite om hur vi ser på förmågorna, och hur viktigt det är att poängtera för eleverna att alla förmågor är kopplade till varandra, även om det är olika förmågor så går de i mycket stor utsträckning in i varandra. Detta är viktigt att förstå, just därför att i klassrummet så handlar det inte om att isolera och särskilja förmågorna från varandra, utan att istället kunna synliggöra för eleverna vilka förmågor vi övar och visa hur de hör ihop. De fem stora förmågorna illustreras oftast i form av de fem stora vilt som lever på Afrikas savanner, leopard, lejon, elefant, noshörning och afrikansk buffel. I våras slängde jag ut en tanke i SO-gruppen på Östergårdsskolan. Så, vad tycker ni? EPA – en struktur för kooperativt lärande.

EPA står för enskilt, par och alla. Det är en gammal metod som jag använder mig en hel del av i min undervisning. Eleverna tycker att den ger dem en chans att enskilt tänka efter, få hjälp eller nya infallsvinklar från en kamrat och att de då vågar och är mer delaktiga i gemensamma diskussioner. Den stärker deras självförtroende och förmedlar att allas röst i klassrummet har en betydelse. Metoden är japansk , men jag har inte fördjupat mig i dess teoretiska bakgrund. Däremot arbetade amerikanska lärare i Maryland i slutet av 70-talet på liknande sätt för att inkludera alla elever, skapa kommunikationsmöjligheter och låta eleverna också lära av varandra mer effektivt.

Lärarna kallade strategin för “Listen-Think-Pair-Share”, vilken alltså innehöll fyra faser. Film om “think-pair -share” EPA går att använda i alla ämnen och utvecklar språket, samt förmågor som att argumentera eller beskriva och förklara. Det finns flera fördelar med att använda EPA Diskussionsfrågor: Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text.

Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Eleverna skrev riktigt bra texter med otroligt insiktsfulla tankar. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn.

Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Siffran blev en ganska bra temperaturmätare för klassens aktivitet i klassrummet. Entreprenörskap i Skolan | GR SYVO. Låt föräldrarna lära känna The Big 5. Mitt svar var detta: ”Det är säkert så att sonen kan klara av att köra traktor, men vill han i framtiden även kunna köra bil måste han ha ett körkort och då krävs det andra förmågor. Sonen måste visa att han känner till en mängd begrepp kring bilkörning. Dessutom måste han ha en analytisk förmåga, som att kunna förstå sambandet mellan hastighet, bromssträcka och risken för olyckor. Samtidigt måste han kunna göra bedömningar av hur man anpassar hastigheten efter väderlek och körbana. Kort sagt: Er son behöver utveckla sitt tänkande.”

Konsultföretaget Kairos Future har valt att kalla det framtida samhället för T-samhället och där bokstaven T står för Tänkande. Jag tror att vi är många som anser att det allvarligaste skolproblemet är de ökade klyftorna mellan olika elevgrupper och skolor. Jag kommer inte att beröra alla tänkbara orsaker till de stora skillnaderna. Många föräldrar känner inte heller till att kraven på eleverna har ökat. En etta i betyg ansågs vara riktigt uselt. Om vikten av att som lärare visa hur man gör.

Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration! Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. För mig som svensklärare är detta på många sätt mitt i prick på hur jag försöker lägga upp min språkutvecklande undervisning och arbetet med lässtrategier. Kika gärna på klippet här – det är bara tre minuter! I do, we do, you do Ha det fint!

Åsa Edenfeldt Relaterat Hej! Handfasta råd om provkonstruktion. – Vad kommer på provet? Det är säkert fortfarande en de vanligaste frågorna som ställs i ett klassrum inför ett provtillfälle. Lärare ska inte bara kunna svara på denna fråga, de ska också kunna motivera provets innehåll för eleven och för sig själv. I boken Konsten att göra bra prov – vad lärare behöver veta om kunskapsmätning presenterar och diskuterar Christina Wikström centrala frågor kring prov och bedömning. Begrepp och perspektiv som ligger nära framtagandet av mer storskalig tester som nationella prov och högskoleprovet relateras till lärares konstruktion och användande av prov. Teoritiska och praktisnära perspektiv som kan leda till att lärare med stöd i kursplan, beprövad erfarenhet och vetenskap kan besvara denna fråga bättre kombineras. Validitet och tillförlitlighet Läsarna får här både en bra sammanfattning av centrala begrepp inom en den testteoretiska traditionen och förslag på hur de kan appliceras i det vardagliga bedömningsarbetet.

Validitet relateras till konsekvenser.

Betyg & bedömning

BFL. Läromedel. Artiklar. Bloggar. Forum. Verktyg. Övrigt. Tio saker som vuxna människor borde veta men som uppenbarligen måste förklara... Fakta och åsikter är inte samma sak. Om du kommer med ett felaktigt påstående, till exempel ”Månen är gjord av ost” och någon påtalar detta, är inte ”du kan inte säga att jag har fel för jag tycker så” ett godtagbart försvar, eftersom du inte framfört en åsikt utan ett påstått faktum, som visat sig vara fel. Det är visserligen din demokratiska rätt att framstå som en idiot, men det ger dig inte rätt i sak. Exempelvis så är påståendet ”Mikael Persbrandt är världens genom tiderna bästa skådespelare” en åsikt som jag inte skulle hålla med om själv, men som rent tekniskt inte är ”fel” eftersom alla har rätt till sin åsikt. Däremot så är ”Mikael Persbrandt har vunnit tre Oscarsstatyetter” ett felaktigt påstående. Yttrandefrihet innebär inte att du har rätt att sprida åsikter oemotsagd. Många verkar tro att när någon protesterar mot en åsikt så kränker det yttrandefriheten.

Det gör det inte. Yttrandefriheten innebär heller inte att du kan kräva att andra sprider din åsikt åt dig. Frågor på det?