background preloader

Om vikten av att som lärare visa hur man gör

Om vikten av att som lärare visa hur man gör
Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration! Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. I do, we do, you do För den som inte har tid och möjlighet att läsa Pauline Gibbons böcker om genrepedagogik och cirkelmodellen, eller till exempel Barbro Westlunds böcker om aktiv läsundervisning, sammanfattar klippet kärnan i dessa böcker tycker jag. Ha det fint!

http://strategierforlarande.se/2015/04/09/om-vikten-av-att-som-larare-visa-hur-man-gor/

Related:  lärarverktygLektionsuppläggMETOD & FORSKNINGSpråkutvecklande arbetssättBFL och annat om lärande3

Samarbetsinlärning genom Fyrstegsraketen Det är först nu som vi börjar förstå betydelsen av Kooperativt Lärande, dvs att social interaktion och samarbete mellan elever har stor betydelse för elevers lärande. Det finns rikligt med litteratur om Cooperative Learning på engelska men endast en på svenska. Boken heter ”Samarbetsinlärning” och är från 1998. Trots att boken har några år på nacken är den på intet sätt ur tiden. Faktum är att det är först nu som Kooperativt Lärande börjar tillämpas i svenska klassrum och då genom att många av teknikerna/strukturerna bl.a. används inom genrepedagogiken och Bedömning för Lärande (BFL). Boken är skriven Asko Leppilampi och Pasi Sahlberg.

Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. Dra nytta av det som spelen gör bra En av de kanske viktigaste områdena inom formativ bedömning är återkoppling. Men det är inte bara återkopplingens kvalitet som sägs vara en viktig framgångsfaktor för elever. Det är också hastigheten med vilken eleven får återkoppling på det som hen uppvisat. Så hur gör du och jag, läraren, denna återkoppling snabbare och mer effektivt för att arbeta formativt? Alla vet att vi ju inte kan uppfinna fler timmar om dygnet och vi kan inte ändra hur scheman ser ut eller är strukturerade – åtminstone inte på kort sikt.

Vanligaste felet vuxna gör med bråkiga barn Hur gör man när ens ”vanliga” barn bråkar? Det låter som en fråga som är lätt att besvara. Men psykologen Bo Hejlskov Elvén får den ganska ofta när han hjälper föräldrar som har barn med särskilda behov. Ofta upptäcker de att samma råd funkar även med deras andra barn. Det gjorde att han skrev boken ”Barn som bråkar, att hantera känslostarka barn i vardagen” (Natur och kultur) tillsammans med författaren och journalisten Tina Wiman. Han berättar att en chef en gång påpekade att han försörjer sig på folks maktlöshet. Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Uttrycksformer för upptäckare - fördjupningÄmnesövergripandeSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssättUttrycksformer för upptäckare - inspirationUttrycksformer för upptäckare - fördjupningUttrycksformer för upptäckare - så gjorde viVad innebär en språkutvecklande undervisning? Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Syftet med det här materialet är att ge förslag på genrer som tar vara på elevernas lust att undersöka omvärlden och förmedla egna innehåll och budskap till andra. Att arbeta med fasta uttrycksformer och medier skapar ramar och trygghet för eleverna.

Instruktioner för inlärning, eller, otydlighet i ett pedagogiskt korvspad Föregående inlägg diskuterade förankring av syfte i min undervisningsdesign. Detta inlägg bygger vidare på de fyra hörnstenarna med frågan "Vad" som berör information om undervisningen. Jag tänker prata om otydlighet, undervisningens ändamål, grafiskt stöd, formalia, valfrihet och deadlines. Otydlighet Luddiga begrepp som "relativt varierat" (se till exempel kunskapskraven för Engelska) är förvirrande oavsett om man är lärare eller elev. Otydlighet behöver dock inte bara orsakas av terminologi; visuell otydlighet kan vara lika förvirrande inom skolan. Minnesarmband På en amerikansk skolsida såg jag hur en lärare gjort pappersarmband med multiplikationstabellerna. Jag tänkte att den idén kunde man ju använda till mycket, så jag gjorde några armband på datorn och som jag sedan skrev ut. Här finns breda armband att skriva ut.Här finns smala armband att skriva ut.

"Det är svårare att vara lärare idag än för 20 år sedan" – Jag tycker att det är en större utmaning att arbeta i skolan idag än för 20 år sedan då jag började arbeta som lärare. Anne arbetar i en lågstadieklass, där flera av barnen har neuropsykiatriska diagnoser. Hon har under åren sett en förändring i skolan.

Uttrycksformer för upptäckare – inspiration Inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik finns många spännande uttrycksformer som kan inspirera till utveckling av skriftliga och muntliga uppgifter inom olika arbetsområden. I det här materialet kan du hitta exempel och instruktioner kring 12 olika typer av texter och andra framställningar. Med exempel från det centrala innehållet i biologi, fysik, kemi och teknik beskriver materialet en rad naturvetenskapliga och tekniska texttyper som du kan använda i undervisningen. Materialet är tänkt som ett metodmaterial att plocka fritt ur.

Checklistor för ökad måluppfyllelse, eller, en organisk väg mot utveckling I föregående två inlägg reflekterade jag om de första av mina fyra didaktiska hörnstenar. Detta inlägg kommer att prata om det tredje steget: "Hur". Jag kommer att går djupare in på hur man stödjer eleverna för att nå kunskapsmålen i tre underrubriker: 1) tolkandet av styrdokumenten, 2) utformande av checklistor och 3) checklistans innehåll i form av kunskapsmål och rammeningar. Tolkandet av styrdokumenten Måluppfyllelse innebär att eleverna visar på att de lärt sig de egenskaper som kursen ämnar att utveckla. Skolverket pekar på forskning kring formativ didaktik och dess framgångsaspekter samt vikten av lärarens flexibilitet.

Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå – Problemskapande beteende Dagligen går barn till skolan med känslan av att inte passa in, rädda för att bli missförstådda och lämnade utanför. Det kan vara barn som utmanar sin omgivning genom att ofta störa och kanske till och med förstöra för andra. Det kan vara barn som är bråkiga och aggressiva. MEDVERKANDE – ELEVENS FÖRSTÅELSE Johan Alm Lärare sedan 25 år på olika typer av skolor och stadier. Har skrivit bedömningsstöd för Lgr 11 och masteruppsats kring formativ bedömning. Kommer ut med ny bok ”Lärandematriser – att få eleven att förstå”. Föreläser, driver skolutvecklingsprojekt och bloggen larandematriser.se

Related: