background preloader

Om vikten av att som lärare visa hur man gör

Om vikten av att som lärare visa hur man gör
Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration! Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. I do, we do, you do För den som inte har tid och möjlighet att läsa Pauline Gibbons böcker om genrepedagogik och cirkelmodellen, eller till exempel Barbro Westlunds böcker om aktiv läsundervisning, sammanfattar klippet kärnan i dessa böcker tycker jag. En av de saker jag fastnade för speciellt i klippet var när Lindsey berättar om när hon ska introducera ett nytt område. Ytterligare en sak jag fastnade för var att klippet visade en lektion med äldre elever och inte de yngsta barnen i skolan. Ha det fint! Relaterat Related:  Lektionsupplägg

Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Författarna vill belysa centrala begrepp och dilemman i arbetet med bedömning och presentera förslag på lösningar till effektivare och mer elevaktiva bedömningsprocesser. Anna Grettve, journalist, och Marie Israelsson, lärare, är två av författarna som tidigare bl.a. medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya läroplanerna för skolan, Lgr-11 och Lgy-11. Återkoppling – en väsentlig del av undervisningen Se också:

Notera - ett sätt att öka kvaliteten Att arbeta med noteringar som verktyg var en av de allra första metoderna vi mötte i Mattelyftet. Då tyckte jag att det var svårt att få till det och de flesta lektioner där jag tänkt göra noteringar slutade med ett tomt anteckningsblock. Jag har nu provat detta vid upprepade tillfälle och börjar se stora vinster med att notera. Även om jag fortfarande kommer ut med ett tomt block då då. På lektionen jag ska beskriva skulle min årskurs ett pynta klassrummet. Varför skulle vi göra det? Alla girlanger skulle innehålla 100 ringar och bygga på ett upprepat mönster. Eleverna hade fullt fokus på uppgiften och tyckte det var väldigt roligt att få pynta klassrummet. Följer vi mönstret? Hur lång är den egentligen? Jag hade förberett frågor som jag hade med mig och ställde till de olika grupperna. Några av frågorna som jag ville att grupperna skulle fundera över: Hur skulle ert mönster kunna fortsätta? Rasten närmade sig och jag fick lova att vi skulle pynta färdigt efter rasten. Vi tränade på:

Better Lessons - Free Lesson Plans math english language arts Kindergarten Counting & Cardinality Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Measurement and Data Geometry First Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Measurement and Data Geometry Second Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Measurement and Data Geometry Third Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Numbers & Operations-Fractions Measurement and Data Geometry Fourth Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Number & Operations—Fractions Measurement and Data Geometry Fifth Grade Operations & Algebraic Thinking Number & Operations in Base Ten Number & Operations—Fractions Measurement & Data Geometry Sixth Grade Ratios & Proportional Relationships The Number System Expressions & Equations Geometry Statistics & Probability Seventh Grade Ratios & Proportional Relationships The Number System Expressions & Equations Geometry Statistics & Probability Eighth Grade Geometry

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser. Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror! De flesta lektionerna jag var med på satt eleverna stilla i stort sett hela tiden.

Dra nytta av det som spelen gör bra En av de kanske viktigaste områdena inom formativ bedömning är återkoppling. Men det är inte bara återkopplingens kvalitet som sägs vara en viktig framgångsfaktor för elever. Det är också hastigheten med vilken eleven får återkoppling på det som hen uppvisat. Så hur gör du och jag, läraren, denna återkoppling snabbare och mer effektivt för att arbeta formativt? Alla vet att vi ju inte kan uppfinna fler timmar om dygnet och vi kan inte ändra hur scheman ser ut eller är strukturerade – åtminstone inte på kort sikt. Något jag diskuterade förra veckan var hur jag ser vinster med att spelifiera lärandet – alltså att vi inkorporerar vissa element från spelens värld in i vårt klassrum för att dra nytta av det vi kan lära av dem. Du misslyckades (men det gör ingenting) Spelare som kastar sin karaktär utför ett stup, blir träffade av fiendens kulor eller konkursar sin djurpark har något gemensamt. Så hur kan lärare och skolan lära av detta? Beskriv lektionen och kursens mål tydligt.

Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Att diskutera Vika anpassningar brukar du göra för att stödja och utmana elever som har svårt respektive lätt för att nå undervisningsmålen?

5 Assessment Forms That Promote Content Retention If we hope to construct enduring understanding in our students, it's critical that, now more than ever, we know their strengths and interests. By incorporating students' strengths and weakness into authentic learning experiences from the beginning of each unit, while at the same time including opportunities for feedback, metacognition and revision, we promote a variety of cognitive and emotional benefits that can lead to academic success. For example, students with interpersonal learning strengths find that cooperative group work increases perseverance. Students with artistic, computer, dramatic or organizational skills benefit from appropriate opportunities to engage in building knowledge through their strengths and interests. It follows that assessments should also provide opportunities for each student's unique learning style to access his or her highest performance success level. The First 3 Assessment Forms Tests Where Notes or Textbooks are PermittedTake-Home TestsStudent-Made Tests

Lärande 2.0 I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet. Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. De ”likgiltiga, oengagerade eleverna” som lektionen innan mest hade surfat runt och kollat Facebook, satt nu istället djupt försjunkna i vattentillgång, rätt till utbildning och medellivslängd. Likgiltiga? Oengagerade? Det låter inte riktigt som något jag brukar skriva? Egentligen är det här inget inlägg tänkt som en replik till Fredriks inlägg. Tillbaka till klassrummet. För eleverna blir det konkret när de har kort att fysiskt kunna flytta runt och placera ”i ordning”, allt eftersom diskussionen fortlöper. Diskussionen fortsätter… Teknik när den utnyttjas på helt rätt sätt i undervisningen!

The How To's of Planning Lessons Differentiated by Learning Profile Figure 10.1. Focus on Learning Profile Learning-Style Preferences Learning style refers to environmental or personal factors. Intelligence Preferences Intelligence preference refers to the sorts of brain-based predispositions we all have for learning. Culture-Influenced Preferences Culture affects how we learn, as well. The goal of the teacher is, therefore, not to suggest that individuals from a particular culture ought to learn in a particular way, but rather to come to understand the great range of learning preferences that will exist in any group of people and to create a classroom flexible enough to invite individuals to work in ways they find most productive. Gender-Based Preferences Gender also influences how we learn. Combined Preferences Combinations of culture and gender will create unique constellations of learning preferences in individuals. Some Guidelines for Learning-Profile Differentiation Remember that some, but not all, of your students share your learning preferences. Ms.

Tydlighet är grunden för effektivt lärande har debatterats under lång tid. Men är det oroligt i svenska klassrum? Inte enligt de hundratals observationer som jag genomfört – de visar oftast på arbetsro. Det är inte heller så att god ordning automatiskt leder till lärande. Vissa lärare tenderar att sysselsätta eleverna snarare än att ge dem utmanande uppgifter, visar Hermine Marshall i In Pursuit of Learning-oriented Classrooms. Två av mina egna rapporter analyserar hur lärarens sätt att hålla ordning påverkar kvaliteten på lärandet. När undervisningen är lärarstyrd men systemet är otydligt blir oordning och osäkerhet följden. – God morgon! – … 4, 5, 6, 7, 8, 9 fortsätter eleverna medan Jessica går ut för att hämta elever som saknas. – Sch … säger Jessica när hon återvänder. – Tyst, nu ska vi börja lektionen. – Jag trodde vi hade börjat! – Tråkigt. – Tyst Philip, var snäll och flytta tillbaka till ringen! Jessica pekar på hans plats. Samtidigt som Jessica hämtar elever måste hon se till att det inte uppstår oordning. – Den suger.

Curriculum differentiation - Schools Plus - The Department of Education Ideas on adjusting the curriculum to meet the needs of all students Schools Plus would like to acknowledge that the information listed below is a body of knowledge that has been collected from a variety of sources - teachers, workshops, classrooms and schools. Set achievable tasks providing regular feedback throughout the activity Teach the student to organize themselves by listing tasks to be done and when they are due. A visual system for younger students, a diary for older students. Sequence activities Have the student’s full attention before giving instructions Instructions, routines and rules should be kept short, concise, clear and positive.

Dags att undervisa begripligt Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring. Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig. – Rektorn har nu fått ett verktyg för att diskutera pedagogik, säger Wern Palmius, och tillägger att det även blir specialpedagogernas uppgift att ta reda på om undervisningen bedrivs på ett sätt så att alla elever kan ta till sig den. – De kostar möjligen en ny vana.

Related: