background preloader

Hur gör en elev som lär sig mycket?

Hur gör en elev som lär sig mycket?
Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.

https://fredrikarboga.wordpress.com/2015/12/05/hur-gor-en-elev-som-lar-sig-mycket/

Related:  skolaBFL och annat om lärande3

Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Under de ämnen som har kunskapskrav i åk 3 finns även översikter med kunskapskraven.

Information - Bedömningsportalen Våren 2016 publiceras ett kursprov som prövar reception, interaktion och produktion. I engelska 7 finns även ett äldre material som innehåller uppgifter som stöder bedömning av muntlig och skriftlig produktion och interaktion. Våren 2017 publiceras ett nytt kursprov som prövar reception, interaktion och produktion.

Mina egna illustrationer I detta inlägg lägger jag in alla illustrationer som jag har gjort själv. Jag kommer att fylla på allteftersom jag gör nya. Bilderna jag har använt är från ClipArt. Förebygg dåliga resultat när mörkret faller Vilken chock! Plötsligt blev det kallt och kvällarna är mörka. Fåglarna har slutat sjunga och jag letar efter reflexer och handskar. Morgnarna fylls med gäspningar, hostningar och täppta näsor.

SAMBEDÖMNINGENS EFFEKTER Argumenten för att sambedöma kan variera beroende på vem man pratar med. I samtal med lärare och rektorer handlar det ofta om att utveckla och förbättra undervisningen och om att ändra bedömningspraktiken till att omfatta en mer formativ bedömning. När man läser om skolan i medier handlar argumenten i större utsträckning om att öka likvärdigheten. När jag föreläser eller diskuterar sambedömning brukar jag göra det utifrån begreppen samsyn och samstämmighet. Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt.

MOT NYA UTMANINGAR 06:48, någonstans mellan Södertälje och Katrineholm. Ett snabbtåg genom ett mörkt och vått novemberlandskap. Jag tänker på onsdagseftermiddagen. Vilken ynnest det var att få tillbringa den med kollegor från andra delar av landet, och diskutera en så viktig fråga som sambedömning. Det visade sig tydligt att oavsett om man arbetar i år 3 på grundskolan eller år 3 på gymnasiet, är erfarenheterna av sambedömning väldigt lika, och vi ser samma nytta med det, både för elever och för lärare. Träna hjärnan och bli smartare – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Tränar vi dem intensivt så blir vi bättre. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare.

Kartläggningsmaterial - kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Resultatet av kartläggningen ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena. Nyanländ elev

Steg 1. Språkutvecklande – pedagogKrstd Lärarjobbet för mig handlar inte om att uppfinna hjulet på nytt gång på gång utan det handlar om att dela med sig och att lära sig av andra. Skolverket, Dylan William, John Hattie, Göran Svanelid, Lotta Karlsson, Kerstin Dahlin, Carmen Winding är mina största inspiratörer men det finns tusen andra som jag exponeras för. De som jag nämnt och övriga står för ovanstående illustration.

Related: