background preloader

Hur gör en elev som lär sig mycket?

Hur gör en elev som lär sig mycket?
Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.

https://fredrikarboga.wordpress.com/2015/12/05/hur-gor-en-elev-som-lar-sig-mycket/

Related:  carolinestandarSkolutvecklingbenitatoxiBFL och annat om lärande3skola

Elevledda utvecklingssamtal Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet Inför samtalet kan eleverna tillsammans med sina klasskamrater förbereda sig genom att i samråd med sina lärare göra egna bedömningar om var de befinner sig i förhållande till målen.

Värdeskapande lärande kan vara lyftet skolorna behöver Debatt DEBATT: Värdeskapande lärande är en ny lärfilosofi som politiker och andra kan använda sig av för att skapa ett utbildningssystem där elever och studenter lär sig kunskaper bättre, skriver bland andra Martin Lackéus. Motsättningarna mellan traditionell katederutbildning och progressiv flumskola har plågat utbildare världen över i hundratals år. Men nu visar ny praktiknära forskning från Chalmers hur denna gordiska knut kan lösas upp. Att låta elever och studenter lära sig genom att göra något värdefullt för någon annan kan överbrygga motsättningarna och ge fördjupad kunskapsutveckling. Effektstudier visar att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra.

Information - Bedömningsportalen Våren 2016 publiceras ett nytt kursprov som prövar reception, interaktion och produktion.I engelska 7 finns även ett äldre material som innehåller uppgifter som stöder bedömning av muntlig och skriftlig produktion och interaktion. Kursprov i engelska 7 Det muntliga delprovet Det muntliga delprovet är inte tidsbundet och kan genomföras från och med den 7 mars 2016. De receptiva och skriftliga delproven

Kunskapsvägg åk 1-3 Har fått förfrågan om skylten som det står Vår Kunskapsvägg på samt trädet med ugglan i som sitter mitt i på denna bild. Hittar skylten i datorn men tyvärr inte trädet. Den som vill ha skylten kan klicka på den här nedan och sedan spara ner den eller skriva ut direkt. När jag gjorde kunskapsväggen tidigare hade jag inte Svenska som andraspråk och Modersmål med. Det har efterfrågats av flera men tiden har inte räckt till förrän nu. Då jag använt Infomentors magasin Heja för kunskapskraven i svenska, matematik, no och so tidigare har jag gjort det även nu till Svenska som andra språk för att det skulle bli lika. Grammarly – räddaren i nöden för engelskläraren Alla elever i klass 8 ska skriva inlägg på engelska om övernaturliga fenomen på vår blogg. En skog av händer. Hur stavar man…? Säger man…?

Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Roller i Kooperativ Lärande – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt.

Mina egna illustrationer I detta inlägg lägger jag in alla illustrationer som jag har gjort själv. Jag kommer att fylla på allteftersom jag gör nya. Bilderna jag har använt är från ClipArt. Strategier för läsning Det pratas en del om strategier på nätet för läsning och främst inom svenska språket. Ni har väl inte missat av Marie Trapp som vann Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 för sin roll inom Lässtrategier, Susanne Nystedts videoscribes om lässtrategierna på Youtube som nominerade henne till guldäpplet och Alexandra Wastessons personifierade läsfixare. De har hämtat inspiration från Barbro Westlund lässtrategier som hon skriver om i sin bok Att undervisa i läsförståelse. Westlund menar att det inte räcker för elever att läsa mycket, de måste få strategier för att förstå det de läser. Genom att ge lärare ett gemensamt språk kan man sätta ord på det man redan gör i sin läsundervisning och vad man eventuellt inte gör.

Bedömning för lärande En del lärare säger att de gör en bedömning hela tiden när eleverna visar och gör saker. Jag planerar in särskilda bedömningsuppgifter i mina pedagogiska planeringar. För mig handlar det om att skilja på övningstillfälle och bedömningstillfälle.

Related: